Re: Några kompletteringar
2. Varför ska de som uppskattar permanenta förändringar nödvändigtvis ta hänsyn till de som inte uppskattar dylika? Är detta en maxim som gäller överallt, eller bara eldringar i Sarek?
3. Nedskräpning tycker jag tvärtom är värre. Eldringarna blir med tiden till "kultur" (se nedan), medan skräpet banne mig inte är OK, varken nu eller efter de tiotals år det kräver för att brytas ned.
Angående detta med avfolkade samevisten: Är det inte bara en fråga om att när något kulturellt fenomen, ex fångstgropar eller samevisten, blivit tillräckligt gammalt eller på annat sätt avlägset från vår egen kultur (=exotiskt), så tycker vi det är lönt att värna?
Ex: Fångstgropar från Hedenhös tid markeras med vägskyltar, och besöks av turister. Om däremot du eller jag gräver en grop i skogen då blir det ett j-la liv. En grop är inte bara en grop. Samma sak med eldstäder för min del. Eller samevisten. Eller myrslåtterlador i förfall. De signalerar att här har människa och natur mötts. Kanske signalerar de t o m att människa och natur kan samexistera, att naturen kan förändras utan att förstöras? De är mer än bara "sår" i eller övergrepp på en orörd vildmark.
1. Det där med att vandrarna permanent ändrar på en "vildmark" som Sarek, är nog rätt oundvikligt. Att inte lämna spår blir alltmer omöjligt ju fler som går där, ta bara mitt exempel med stigar. Är de också en styggelse som ska fyllas igen, eftersom de genomkorsar den stackars orörda marken på det mest vidriga sätt, eller ska vi se dem som ett nödvändigt ont, en naturlig följd av att människor ö h t tillåts vandra i nationalparken? Ska vi t o m se dem som en ganska praktiskt och mysig tillgång, ungefär som eldstäder? Alternativet är att totalförbjuda människor i vissa delar av fjällen, något jag skulle kunna tänka mig för att värna djurlivet t ex. Detta krockar dock med vår exploateringsvilja, vi vill både ha kakan (vild natur) och äta den (vandra där och störa den vilda naturen).NUI; sa:Mycket av tanken med Sarek är ju att det skall vara "vildmark", att inga åtgärder skall vidtas för att underlätta för turister. Inga färdiga rastplatser med eldringar, inga färdiga tältplatser osv. Om samhället nu har fattat detta beslut, varför skall vi vandrare då permanent ändra på en vildmark som Sarek på detta sätt?
...
Jag tycker det är helt givet att om man behöver vidta åtgärder för sin bekvämlighet så skall man undanröja spåren efter sig. Av hänsyn till de som kanske inte uppskattar sådana permanent förändringar.
...
Jag upprepar, eldringar är permanenta. Nedskräpning är jämförelsevis kortlivade företeelse. Det mesta utom glas försvinner väl på en mansålder eller så.
Observera också att jag tycker att rester av äldre bebyggelse eller olika åldriga spår som samekulturen lämnat efter sig är en helt annan sak. Det finns få saker som är så tilltalande som just att gå och fundera runt en gammal boplats. Jag tycker inte skillnaden är så hårfin egentligen.
2. Varför ska de som uppskattar permanenta förändringar nödvändigtvis ta hänsyn till de som inte uppskattar dylika? Är detta en maxim som gäller överallt, eller bara eldringar i Sarek?
3. Nedskräpning tycker jag tvärtom är värre. Eldringarna blir med tiden till "kultur" (se nedan), medan skräpet banne mig inte är OK, varken nu eller efter de tiotals år det kräver för att brytas ned.
Angående detta med avfolkade samevisten: Är det inte bara en fråga om att när något kulturellt fenomen, ex fångstgropar eller samevisten, blivit tillräckligt gammalt eller på annat sätt avlägset från vår egen kultur (=exotiskt), så tycker vi det är lönt att värna?
Ex: Fångstgropar från Hedenhös tid markeras med vägskyltar, och besöks av turister. Om däremot du eller jag gräver en grop i skogen då blir det ett j-la liv. En grop är inte bara en grop. Samma sak med eldstäder för min del. Eller samevisten. Eller myrslåtterlador i förfall. De signalerar att här har människa och natur mötts. Kanske signalerar de t o m att människa och natur kan samexistera, att naturen kan förändras utan att förstöras? De är mer än bara "sår" i eller övergrepp på en orörd vildmark.