Klenisar

Är ni tappad? Att jag hänvisar till vikt är för att diskutera omkring skillnader på omständigheter då det tydligen närmast råder konsensus om att vikter över 25 kg är onormalt och att det endast är sterioidstinna alfahannar som bär mer. Välkommen till verkligheten. Läs några fler sidor bak i tråden.
 
Utan extremister..

Jag tycker det verkar som många här jämför sin egen preferens med en form av extremism som jag egentligen aldrig stött på.
Lättpackare jämför sig med en adrenalinstinn hanne som gråter om han inte får visa sin manlighet genom minst 50 kg packning, medan de som packar sin säck som de alltid gjort jämför sig med en som måste avbryta sin fjälltur halvvägs igenom för att de väntar på att få en titangryta som väger 2g mindre än den 3 veckor gamla och 56 g tunga grytan.

Om någon av dessa extremformer av vandrare finns har i alla fall inte jag stött på dem.
Jag som gillar att bära lätt har fortsatt en minst lika säker packning som jag hade, med samma funktioner som den dubbelt så tunga jag bar för ca 25 år sedan.
Skillnaden är att enskilda prylar väger mindre, samt att mycket i min packning används till två eller fler ändamål.
Blir min fjälltur otrygg för att jag inte har med en tallrik utan äter ur grytan? Eller för att min poncho också skyddar ryggsäcken för regn?
Tror inte det, men om någon har exempel på när detta äventyrat säkerheten är jag väldigt intresserad av att höra om det. Ju mer informerad desto bättre förberedd är man.. :)
 
Senast ändrad:
kommentar till eget ovanstående inlägg.

Att det finns dåligt förberedda vandrare som t.ex förlitar sig på att hinna från stuga till stuga varje dag finns naturligtvis, men jag har inte märkt någon tendens att just de skulle ha en ovanligt lätt eller tung packning, bara otillräcklig för en nödsituation.
 
LugnOfin

Är ni tappad? Att jag hänvisar till vikt är för att diskutera omkring skillnader på omständigheter då det tydligen närmast råder konsensus om att vikter över 25 kg är onormalt och att det endast är sterioidstinna alfahannar som bär mer. Välkommen till verkligheten. Läs några fler sidor bak i tråden.

Lugn. Du är inte ensam.

Jag har sett de nedlåtande blickarna från viktigpettrarna när jag och min närmast sörjande varit på E4 vandringsleder.
Min fru har ett handikapp och jag bär så länge jag orkar för oss båda. En dag orkar jag inte längre och då hamnar storsäcken för alltid i vila.
Vi / jag ses som om vi missat något viktigt när min säck är ovanligt stor och fylld.
Vår glädje är vår glädje och om vi inte faller inom ramen så är det trist om det stör någon.
Jag som du har en anledning. Det förstås tyvärr inte alltid och därför är det bara att ignorera det och vandra vidare. När vi kommit fram och slår upp vårt tält, lagar vår mat och njuter av de dagar vi har kvar kilar de andra förbi oss flinande över att deras val tydligen varit listigare än vårt. Låt de ha den glädjen.
En dag var som någon skrev, även min fru en örn.
 
Lugn. Du är inte ensam.

Jag har sett de nedlåtande blickarna från viktigpettrarna när jag och min närmast sörjande varit på E4 vandringsleder.
Min fru har ett handikapp och jag bär så länge jag orkar för oss båda. En dag orkar jag inte längre och då hamnar storsäcken för alltid i vila.
Vi / jag ses som om vi missat något viktigt när min säck är ovanligt stor och fylld.
Vår glädje är vår glädje och om vi inte faller inom ramen så är det trist om det stör någon.
Jag som du har en anledning. Det förstås tyvärr inte alltid och därför är det bara att ignorera det och vandra vidare. När vi kommit fram och slår upp vårt tält, lagar vår mat och njuter av de dagar vi har kvar kilar de andra förbi oss flinande över att deras val tydligen varit listigare än vårt. Låt de ha den glädjen.
En dag var som någon skrev, även min fru en örn.

Alla ute i skogen och fjället borde ju ha respekt för varandra, bättre att se lite medlidande på kontorsråttor och solsemestrare. ;-)
 
En kategori till, minst...

Eller har man ett specialintresse/inriktning som t.ex klättring, gourmetmat, långa turer utan support, fotografering, fiske etc.

Uffe
 
Lugn. Du är inte ensam.

Jag har sett de nedlåtande blickarna från viktigpettrarna när jag och min närmast sörjande varit på E4 vandringsleder.
Min fru har ett handikapp och jag bär så länge jag orkar för oss båda. En dag orkar jag inte längre och då hamnar storsäcken för alltid i vila.
Vi / jag ses som om vi missat något viktigt när min säck är ovanligt stor och fylld.
Vår glädje är vår glädje och om vi inte faller inom ramen så är det trist om det stör någon.
Jag som du har en anledning. Det förstås tyvärr inte alltid och därför är det bara att ignorera det och vandra vidare. När vi kommit fram och slår upp vårt tält, lagar vår mat och njuter av de dagar vi har kvar kilar de andra förbi oss flinande över att deras val tydligen varit listigare än vårt. Låt de ha den glädjen.
En dag var som någon skrev, även min fru en örn.

Jo, det är ju så enkelt och självklart vad man kan utläsa av ansiktsuttryck, eller läsa in. Varför skulle nån bry sig? Är det nån som ens ser er? Jag tror du ser med dina fördomar.

Visst händer det någon gång på kontinenten att folk undrar över min tunga packning. För 4 år sen övernattade jag Certescans-stugan (stugor är undantag, givetvis) i Katalonien. Där var en grupp från Mallorca, knappast några klenisar, för de gick rätt fort och tog dubbla etapper ibland, men var givetvis utrustade helt för stugor. När jag berättade att jag gick med tält undrade de hur mycket min packning vägde och jag sade att jag startat med 15 kg och de tittade på varandra, ¡quince kilos!, det kunde de tydligen inte tänka sig att bära. Det är väl bara en gång som någon förmanat, det var i Frankrike 1999, men då bar jag verkligen onödigt tungt, kanske 20 kg. Ni måste skicka hem tältet vid första tillfälle, det behövs inget tält när det finns stugor. Senare, på Arpont-stugan, inträffade tre grupper samtidigt och det var fullkomligt outhärdligt trångt och skränigt i sovsalen. Lyckligtvis kunde man tälta utanför och så blev det. Jag hade räknat med ett par tältnätter senare på turen, speceillt i Italien, men i Modane fick jag nån urinvägsinfektion och avbröt där.

Men jag har åtskilliga gånger fått kritiska eller undrande kommentarer om mina skor, som är rejäla vandringsskor, med fast sula, 9 hg paret. Alldeles för lätta.
 
Det finns nog 2 kategorier:

-Oerfarna som bär med sig onödiga prylar och kläder.

-Par eller familjer där den starkaste bär åt andra.

Sällar mig till kategori nummer två.
När jag och min fru är ute och vandrar bär jag den största bördan, hennes rygg pallar hennes egna prylar, men tält och mat och all annan "gemensam" vikt bär jag. Min säck väger oftast in på 25+.
Jag använder allt jag tar med mig. Inga "onödiga" prylar. (enligt mitt tycke.)

Jag tycker att detta eviga tjafs mellan lättpackare, tungpackare och vi som bara packar är ganska löjligt. Givetvis försöker jag banta min packning så mycket som jag känner att jag kan, men jag är långt ifrån extrem. Jag skulle kunna gå tok-lätt, men jag sätter stort pris på den "lyx" jag bär med mig.
Träffar både lätt- och tungpackare när jag är ute och jag hälsar lika glatt på alla.
Man är inte mindre kunnig eller hardcore för att man bär tungt.
Man är inte extremist för att man bär lätt.
Man väljer själv vad man vill använda och bära med sig.
Jag kommer fortsätta hälsa glatt på ALLA jag möter, så.... väl mött! :)
 
Vad räknas som att packa tungt?

Enligt wikipedia räknas basvikt över 20 pound, 9,1 kg som tungt. Alltså vikt av ryggsäcken + innehåll dock undantaget mat, vatten och bränsle som beror på längden på turen du ska gå utan möjlighet att fylla på.

Går du 10 dagar utan support och inte har torkad mat kan det fort bli uppåt 2 kg mat/dag och bränsle + lite vatten på det, så i teorin är en lätt packning i detta tillfället ca 30 kg.
Det går dock enkelt att torka mat själv och få ner vikten till neråt 17-18 kg utan att ändra på något annat i packningen.
Lätt packning är alltså relativt, men vill man bära lätt får man tänka på alla faktorerna i packningen.