Klenisar

Men, som nån föreslår, gå tre mil i veckan med storpackning? Vad är det roliga och varför?
Som träning är det en träningsform som låter mig ta ut mig på ett effektivt sätt, dessutom kan jag variera ansträngningen med hastigheten. För mig att bedriva någon form av friluftsliv innebär att jag måste bära tungt = många kilo fler än normalt, då jag har min dotter som ej kan bära och min sambo som f. n är gravid. Då hon inte är gravid bär hon dottern i ryggsäcksstol.
Alla har inte (den fördelaktiga) förutsättningen att vara en ensamvarg.
Därur måste jag naturligtvis även träna för att stärka min kropp genom att träna det jag skall utöva.
Anser att detta måste ses som en självklarhet. Går jag däremot ensam (typ en gång om året) har jag ett bivacksäck på 800 g, sovsäck på 900 g. Däremot lämnar jag inte 1,1 kg/st kängorna hemma oavsett.
Träna för att kunna bära onödiga saker, när det är så mycket enklare, och så fördelaktigt ur många andra synpunkter, att bära (någorlunda) lätt (15 kg startvikt för 10 dagar på fjället). Och, som ännu någon föreslår, starkt psyke och pannben? Det ska inte vara psykiskt påfrestande och inte någon viljeanspänning.
Du bör inse att alla har olika metoder, förutsättningar och vill olika med sin fritid.

På sin plats att påminna om mottot för fjaderlatt.se innan siten blev engelskspråkig: "Vandra fjäderlätt och njut mer av färden". "Njut", inte "orka". Och Jörgen kan ju verkligen jämföra.
Det finns inget jag njuter mer av än värmen från min ryggsäck.


Allt detta är ju väldigt mycket personliga preferenser, däremot tilltalar lättpackning en bredare publik då det medgör att fler kan bedriva friluftsliv då tröskeln att bära tungt är högre och kräver mer träning.
 
Vad är lättvikt?

När man läser om lättviktspackning är det lätt att få en felaktig bild av vad det egentligen är, beroende på alla olika beteckningar och skrytbloggar.
LW, UL, SUL och allt vad det heter och många som tävlar om att ha den absolut lättaste SUL-packningen.
Filosofin runt lättvikt är ju i grunden att se över sin packning, saker man inte behöver väger ingenting i ryggsäcken om de lämnas hemma, saker som kan användas till flera olika ändamål gör att vikten blir lägre, tex kan en tallrik användas som skärbräda, sedan lagar man maten och efter det äter man från tallriken, eller äta direkt ur grytan så sparar man vikten av en tallrik.
Bekvämlighet och säkerhet är INTE det som ska offras.
En packning som väger t.ex 20 kg för en tur och som minskas ned till 15 kg ökar njutningen på turen och gör att man kan ta längre dagsetapper alternativt ha mer energi kvar i slutet på dagen för t.ex korta upptäckfärder runt lägerområdet, fotografering, fiske eller jaktturer eller bara sitta och titta på solnedgången eller vad man nu prioriterar med sitt friluftsliv.
10 kg ger ännu mer fördelar naturligtvis.
Säkerheten ökar också med en lättare packning, om man t.ex faller när man vadar är det stor skillnad på att bära 10 eller 20 kg.
Det blir ju ingen skillnad om man ska bära för flera, bär man 42 kg packning för hela familjen blir det skönare om man kan bära 30 kg istället.
Naturligtvis kan vi människor klara väldigt mycket, jag klarar att bära 40-50 kg under en vandring, jag kan gott bära 100 kg under en kort stund, kanske en halvtimma och skulle helt klart kunna träna upp mig så att jag klarar det en hel dag. Min ambition med att komma ut på tur är ju dock att slappna av och njuta av mina lediga dagar tillsammans med min hund, min fru när jag kan få henne med och ibland med någon eller några vänner.
Min lätta packning ger mig maximal njutning och avslappning.
Jag skryter inte av hur lite packningen väger, det är alltid någon som har lättare packning och jag skryter inte av hur mycket jag kan bära, det är alltid någpn som klarar mer, jag går bara i skogen/fjället och njuter. ;-)
 
Jag ska inte säga att jag har rätt och andra har fel, all kudos till de som gärna bär tungt och har ett givande friluftsliv, men jag säger gärna att bära tungt är helt fel.. för mig.
 
Ha ha!

Liksom vegetarian bara är ett annat ord för dålig jägare är lättpackare bara ett annat ord för fattiga.
Så jäkla primitivt att elda i en ölburk.

Kul att folk vill provocera, jag pekar bara på att det finns billiga alternativ, vill du spendera pengar på en spritbrännare så kan du köpa en i titan, samma vikt som min av ölburk, en fjärdedel så tung som trangias, säkert fyra gånger så dyr och alla tre har i det närmaste samma prestanda, det skiljer få sekunder i koktid.
Jag antar att du har rostfria grytor, titan är väl tillräckligt dyrt, men alltför lätt och aluminiumgrytor innehåller helt säkert minst lika stor andel återvunna ölburkar som mitt kokset. Man vill ju inte sitta och äta ur en ölburk? ;-)

En ölburk som är tom och tvättad är väl förresten ingen ölburk längre, men en bit målad aluminium?
 
Tänk att en 10 år gammal tråd plötsligt kan få liv igen.

Spritbrännare av tömd ölburk. Så fiffigt! Dubbelt nöje, eller t.o.m tredubbelt,
Först nöjet att tömma burken, sedan att få idén och tillverka, och tillsist nöjet at se att det funkade.

Min vandring i augusti började med att jag listade en massa prylar, allt från underställ till kamerastativ. Vägde allt och knappade in i ett excelark. Sedan började jag ifrågasätta allt. Måste den med? Måste jag ha detta, o.s.v

När jag fått ner packvikten till ca 18 kg för 10 dagars vandring (mellan stugor), köpte jag ny sovsäck, 800 gram lättare, en handduk 200 gram lättare. Jag blev mer och mer medveten om att det inte var vikten som var problemet, utan volymen. Det var längden på hårborsten som gjorde att jag kapade av den, inte vikten. Den gick inte ner i hygienpåsen...

Min rygga är 40 år gammal med aluminiumram och rymmer 70 liter med packpåse. Den väger 1700 gram inkl påsen och ett Haglöfsbälte. Kunde inte hitta en modern lika lätt i den storleken för ett pris jag kunde acceptera. (Och den sitter perfekt på ryggen). När jag klev av båten i Änonhjalme vägde packningen drygt 16 kg och då var det 2,2 kg fotoprylar inräknat +all mat. Hade kunnat gramma ner mer, t.ex genom att lämna delar av köket hemma. Det är bara en fråga om vad man prioriterar och hur mycket man är beredd att pröjsa för lätta prylar.

Jag är 66 år gammal och jag stornjöt av det hela. En packvikt i början på 16 kg känns väldigt lagom för en veckas stugtur, skillnad förstås om man sover i tält. Skulle inte ha känt mej mer macho med 10 kg till.

Hör inte till denna tråden, men OJ vad nöjd jag är med att ha bytt spritbrännaren mot en gasdito.
 
Verkar som Airfoil hittat till grundfilosofin med lättvikt, mer njutning på turen.
Att få en lätt packning är ett medel att nå det målet, jag kan säkert halvera vikten på min packning en gång till, men vill ju också ha det bekvämt i lägret, inte bara på turen.
Som jag skrev i första inlägget jag postade klarade jag mig en vecka med ca 200 g "packning", en halvliters ölburk med toppen avskuren som kokkärl, en bic-tändare, ett litet multiverktyg, 3 fiskekrokar och ca 8 meter fiskelina och ett par meter ståltråd.
Kläder på kroppen och skor hade jag också, dock "vardagskläder", jeans, t-shirt, tunn långärmad tröja och underkläder, allt i bomull
Jag klarade mig med det, men turen var ingen njutning utan ett test av mina förmågor och kunskap.
Väldigt lätt packning, dock långt från lättviktsfilosofien.
 
Om träning och "orka" har jag ju skrivit förut, och senast det var en tråd som denna hänvisade jag till
http://www.huthyfs.com/minpack.html
så det kan jag väl göra en gång till. Skrattretande att en del andra här mal samma argument om och om igen
fast jag redan mosat dem.

(Klipp)

Men, som nån föreslår, gå tre mil i veckan med storpackning? Vad är det roliga och varför? Träna för att kunna bära onödiga saker, när det är så mycket enklare, och så fördelaktigt ur många andra synpunkter, att bära (någorlunda) lätt (15 kg startvikt för 10 dagar på fjället). Och, som ännu någon föreslår, starkt psyke och pannben? Det ska inte vara psykiskt påfrestande och inte någon viljeanspänning. På sin plats att påminna om mottot för fjaderlatt.se innan siten blev engelskspråkig: "Vandra fjäderlätt och njut mer av färden". "Njut", inte "orka". Och Jörgen kan ju verkligen jämföra.

Är inte säker på att jag förstår vad du menar..?

Förutom TS har jag inte sett någon som förespråkar att bära onödig packning.
Men det är alltid lika förvånande att se argument som utgår från personliga preferenser upphöjas till något slags objektivt grundad norm.

Att vandra är helt klart en viljeyttring. De flesta jag känner vandrar inte alls vilket otvivelaktigt också är en form av viljeyttring. Om du lyfter blicken kan du också se att dina medvandrare har olika preferenser och gör kanske andra turer än du. Vissa vill gå 3-4 veckor utan kontakt med civilisation, andra vill klättra alpint i två veckor, andra vill gå mellan stugor. Allt som görs passar inte i din mall för hur du anser att en vandring ska se ut.

Min poäng är, vill jag göra turen x och upptäcker att min slimmade säck ändå är för tung, då återstår träning. Förstår överhuvudtaget inte varför det är kontroversiellt. Ett annat alternativ kan vara att avstå. Inte heller kontroversiellt.

//J
 
Ja, kul att få igång diskussionen här!
Lättviktsfilosofin som den ser ut idag startade ju i USA på 90-talet, och är kanske ännu mer relevant där, de har ju flera olika turer som är LÅNGA 2-400 mil och några få ännu längre.
Då gör 5-10 kg packning stor skillnad.
Att knalla runt 6-7 dagar med 30 kg packning är överkomligt, att gå i 6-7 månader med 30 kg blir jobbigt, betydligt enklare med 15 eller 10 kg.
 
Förutom TS har jag inte sett någon som förespråkar att bära onödig packning.
Men det är alltid lika förvånande att se argument som utgår från personliga preferenser upphöjas till något slags objektivt grundad norm.

Att vandra är helt klart en viljeyttring. De flesta jag känner vandrar inte alls vilket otvivelaktigt också är en form av viljeyttring. Om du lyfter blicken kan du också se att dina medvandrare har olika preferenser och gör kanske andra turer än du. Vissa vill gå 3-4 veckor utan kontakt med civilisation, andra vill klättra alpint i två veckor, andra vill gå mellan stugor. Allt som görs passar inte i din mall för hur du anser att en vandring ska se ut.

Min poäng är, vill jag göra turen x och upptäcker att min slimmade säck ändå är för tung, då återstår träning. Förstår överhuvudtaget inte varför det är kontroversiellt. Ett annat alternativ kan vara att avstå. Inte heller kontroversiellt.

//J

Jag tror inte ens 7s menar att bära tungt i sig själv är ett mål, mer att är paclningen tung får man bita ihop tänderna och anstränga sig lite extra.
För mig är det i grunden en fråga om vad som är onödiga ting.
Jag är inte gramjägare, jag är kilojägare..
Men kilon är ju bara många gram.
Att tänka igenom om jag behöver matkåsa(ca 100 g), drickskåsa(50 g), sked, kniv, gaffel(20 g/del) när jag äter eller om jag lika gärna kan äta direkt ur grytan med en spork (10g) och dricka ur en vikbar kåsa (25g).
210 g eller 35 g gör 175 g skillnad, inte så mycket kanske, men gör man likadant med hela packningen och kan lämna 20 ting på 50-100 g hemma och minska vikten på 20 ting med lika mycket sparar man 2-4kg packning, och mycket går ju lätt att göra betydligt mer viktreduktion på.
Enkla sätt att minska packvikten.

Som jag sagt tidigare, det viktigaste är känslan att komma ut och ha det gott i naturen, vikten på packningen spelar inte all världens roll, men att bära lite är ett enkelt sätt att öka möjligheten att njuta.
 
Jag tror inte ens 7s menar att bära tungt i sig själv är ett mål, mer att är paclningen tung får man bita ihop tänderna och anstränga sig lite extra.
.
Korrekt, jag varken släpar på matberedare eller införskaffar prylar vars enda syfte är att de är tyngre än motsvarande dito.


Dessutom är det inte jag som är TS :)
 
Jag tror inte ens 7s menar att bära tungt i sig själv är ett mål, mer att är paclningen tung får man bita ihop tänderna och anstränga sig lite extra.
För mig är det i grunden en fråga om vad som är onödiga ting.
Jag är inte gramjägare, jag är kilojägare..
Men kilon är ju bara många gram.
Att tänka igenom om jag behöver matkåsa(ca 100 g), drickskåsa(50 g), sked, kniv, gaffel(20 g/del) när jag äter eller om jag lika gärna kan äta direkt ur grytan med en spork (10g) och dricka ur en vikbar kåsa (25g).
210 g eller 35 g gör 175 g skillnad, inte så mycket kanske, men gör man likadant med hela packningen och kan lämna 20 ting på 50-100 g hemma och minska vikten på 20 ting med lika mycket sparar man 2-4kg packning, och mycket går ju lätt att göra betydligt mer viktreduktion på.
Enkla sätt att minska packvikten.

Som jag sagt tidigare, det viktigaste är känslan att komma ut och ha det gott i naturen, vikten på packningen spelar inte all världens roll, men att bära lite är ett enkelt sätt att öka möjligheten att njuta.

Visst är det rätt att inte ta med onödig vikt. Det tycker min bekanting som klättrar också. Och hans startvikt för 2 veckor är ungefär 45 kilo med allt inräknat.

Och då får man antingen lära sig bära eller avstå. Reducerat allt annat har han redan. Själv bar jag 28 i somras eftersom min flickvän är ovan. Vi hade en underbar tur. Bar sedan 16 inkl foto och fiske på en solovecka. Underbar tur även det :).

F.ö. undrar jag verkligen om lättpackning uppfanns på 90-talet. När jag började med friluftsliv på 70-talet lärde vi oss att bara ta med det vi behövde. Gjorde också flera helgturer med 30L karrimor utan ram, men skrotade det konceptet eftersom det var riktigt obekvämt att bära så...

Den som är ute lär sig packa det nödvändiga enligt min erfa. Precis som allt är det en process med personligt anslág :)...

//J
 
Min poäng är, vill jag göra turen x och upptäcker att min slimmade säck ändå är för tung, då återstår träning. Förstår överhuvudtaget inte varför det är kontroversiellt. Ett annat alternativ kan vara att avstå. Inte heller kontroversiellt.
//J

Inte kontroversiellt alls. Det är ju precis samma sak som om man skulle bestämma sig för att gå från motionär till lopplöpare. Man måste ju träna för att nå de uppsatta målen.