Kan ju bara tala för mig själv... anledningen till att jag vill ha ett tält som klarar lite mer är för att inte tvingas avbryta om det blåser lite.. Senaste två gångerna jag har varit i fjällen har det varit 15-20 m/s i byarna en-två dagar.. Det handlar ju inte alls om trygghet eller överlevnad, bara om att jag inte vill få min tur förstörd av lite fulväder...
Hårt väder förekommer!
- Trådstartare JMel
- Start datum
Kan ju bara tala för mig själv... anledningen till att jag vill ha ett tält som klarar lite mer är för att inte tvingas avbryta om det blåser lite.. Senaste två gångerna jag har varit i fjällen har det varit 15-20 m/s i byarna en-två dagar.. Det handlar ju inte alls om trygghet eller överlevnad, bara om att jag inte vill få min tur förstörd av lite fulväder...
Ok, jag har personligen aldrig sett någon misslyckas sätta upp tält i vind, är ju inte så avancerat. Vill inte begränsa turer till skyddade tältplatser heller. Det kan vara en ganska stor begränsning.
För mig är den en bekvämlighetsfråga, att ha ett tält att sova i vid diverse väder på diverse platser. Det går bra att vara utan tält också utan att det blir farligt.
Precis! Och det är just det som jag också hävdar. Egentligen behöver man inte göra något annorlunda oavsett vilket tält du än har. Så länge du gör "rätt"!
Du kan ha ett lätt tält och fortfarande vara "trygghets-sökande" så länge du handhar tältet enligt alla konstens regler.
Kan du inte handha ett tält enligt alla konstens regler så får du helt enkelt lära dig det innan du ger dig ut på fjället annars har du inte där att göra, för din egen skull.
Det är inte hjärnkirurgi vi pratar om men, för din egen skull så skall du kunna handha ditt eget tält så pass bra att du kan sätta upp det i mörker utan lampa, i stark vind.
Kan du detta så hävdar jag, med min erfarenhet, också att det är inte pga tältet som det går åt h*****e. Det finns dock alltid extrema omständigheter där det inte finns något att göra.
Jag säger absolut inget om att vissa vill ha ett rejält tält. Det är verkligen upp till var och en att välja det tält som dom vill ha. Men jag hävdar också att den som säger att ett lätt tält inte fungerar på fjället har antingen inte testat själv eller så har dom helt enkelt inte vetat vad dom sysslat med.
//Peter
Det var ju inga nyheter att man ska sätta upp tältet ordentligt och spänna linor m.m. Erkänt dåliga blåshål kan man ju undvika men just det här med att planera tur efter ett tveksamt tält och riskera att få bryta för "extremväder" är ju knappast värt det för mig. I alla fall för mig som jobbar och inte vill riskera att spoliera de semesterveckor man har pga lite fulväder.
Man kan vara expert på att sätta upp sitt lättviktsshelter upp och ner med ögonbindel men det ska ju stå kvar sen också. Inte kul att varken bli blöt eller inte kunna sova. Akto är nog så långt jag kan sträcka mig i lättviktstänk.
Man kan vara expert på att sätta upp sitt lättviktsshelter upp och ner med ögonbindel men det ska ju stå kvar sen också. Inte kul att varken bli blöt eller inte kunna sova. Akto är nog så långt jag kan sträcka mig i lättviktstänk.
Jag tycker det ligger lite i båda "sidornas" argument. Å ena sidan så tycker jag att det finns en befogad kritik i att man kanske inte alltid behöver ha ett 4-säsongers tält från någon av de dyrare tillverkarna om man ska gå en enkel vandring under högsäsongen i juli/augusti. Det är ju inte ovanligt att nybörjare får råd i den riktningen. Å andra sidan så tycker jag TS har en poäng i sin kritik också. De allra lättaste tälten/tarpar/tarptält etc ger generellt mindre marginaler; användningsområdet blir mer begränsat och de ställer ofta lite högre krav på val av bra tältplats.
Under sommaren har man lite mer marginaler på sin sida, men redan i september så ökar risken för riktigt ruskväder. Under de senaste åren har jag ute på mina längre vandringsturer i september och skillnaderna i väderförhållanden är ganska drastiska mot tidigare i augusti, med mindre marginaler som följd. Bara i år och under förra årets tur (ca 3 veckor) så har jag haft 2 dagar med uppehåll. Alla andra dagar har det regnat och/eller snöat och förra året drabbades vi av orkanvindar vid Singi. I år något lägre styrkor men ändå 15-20 m/s i byarna.
Förra året hade jag ett TN laser comp, som ju är ett lätt tält. Det funkar men jag skulle aldrig välja någon tarpvariant under hösten. I år har jag skaffat ett Soulo, inte så mycket för trygghetens skull som för att jag bytte till mig det mot nån tavla, men det ger rätt stora komfortfördelar mot TN laser comp; det är ganska mycket rymligare, det har betydligt bättre ventilation, det är lättare att sätta upp, det står stadigare och är tystare i vinden. Det väger 1 kg mer men personligen tycker jag inte det är särskilt avgörande eftersom vikt endast är en bifaktor som jag tar hänsyn till och eftersom jag tänkt använda Soulot till vinterbruk också så är det helt klart värt det. Alternativet hade varit två tält eftersom TN laser comp inte är så lämpligt för vinterbruk.
Skaffar man ett tält så handlar det alltså inte endast om vikt eller trygghetsnarkomani utan om att man kanske vill ha ett tält med större nyttjandegrad och nyttjandegraden mellan ett lätt "shelter" och t ex nämnda Soulo är väldigt stor. "Kostnaden" är då en något högre vikt som jag är beredd att betala för att slippa slänga ut pengar på flera tält.
Ett argument som jag dock reagerat på och som förts fram då och då är att det inte gör så mycket om ett tält går sönder, då packar man bara ihop och går vidare. Det gör man inte alls. Under min orkannatt förra året kunde jag knappt gå upp till muggen vid Singi. Tänk er då att ligga i tältet då det går sönder, försöka rafsa ihop packningen i piskande regn, 2 grader varmt, kolmörkt och sen försöka vandra nånstans. Det är bara att glömma, det gör man inte. Återigen, sommartid har man lite större marginaler men förändringen till höst och senhöst går sen snabbt.
En bild på "trygghetsivraren" in person (rött tält såklart!). Tältchill uppe i Påssusvagge i höstas; kaffe med en skvätt Aberlour i muggen.
Under sommaren har man lite mer marginaler på sin sida, men redan i september så ökar risken för riktigt ruskväder. Under de senaste åren har jag ute på mina längre vandringsturer i september och skillnaderna i väderförhållanden är ganska drastiska mot tidigare i augusti, med mindre marginaler som följd. Bara i år och under förra årets tur (ca 3 veckor) så har jag haft 2 dagar med uppehåll. Alla andra dagar har det regnat och/eller snöat och förra året drabbades vi av orkanvindar vid Singi. I år något lägre styrkor men ändå 15-20 m/s i byarna.
Förra året hade jag ett TN laser comp, som ju är ett lätt tält. Det funkar men jag skulle aldrig välja någon tarpvariant under hösten. I år har jag skaffat ett Soulo, inte så mycket för trygghetens skull som för att jag bytte till mig det mot nån tavla, men det ger rätt stora komfortfördelar mot TN laser comp; det är ganska mycket rymligare, det har betydligt bättre ventilation, det är lättare att sätta upp, det står stadigare och är tystare i vinden. Det väger 1 kg mer men personligen tycker jag inte det är särskilt avgörande eftersom vikt endast är en bifaktor som jag tar hänsyn till och eftersom jag tänkt använda Soulot till vinterbruk också så är det helt klart värt det. Alternativet hade varit två tält eftersom TN laser comp inte är så lämpligt för vinterbruk.
Skaffar man ett tält så handlar det alltså inte endast om vikt eller trygghetsnarkomani utan om att man kanske vill ha ett tält med större nyttjandegrad och nyttjandegraden mellan ett lätt "shelter" och t ex nämnda Soulo är väldigt stor. "Kostnaden" är då en något högre vikt som jag är beredd att betala för att slippa slänga ut pengar på flera tält.
Ett argument som jag dock reagerat på och som förts fram då och då är att det inte gör så mycket om ett tält går sönder, då packar man bara ihop och går vidare. Det gör man inte alls. Under min orkannatt förra året kunde jag knappt gå upp till muggen vid Singi. Tänk er då att ligga i tältet då det går sönder, försöka rafsa ihop packningen i piskande regn, 2 grader varmt, kolmörkt och sen försöka vandra nånstans. Det är bara att glömma, det gör man inte. Återigen, sommartid har man lite större marginaler men förändringen till höst och senhöst går sen snabbt.
En bild på "trygghetsivraren" in person (rött tält såklart!). Tältchill uppe i Påssusvagge i höstas; kaffe med en skvätt Aberlour i muggen.
Bilagor
Det är väl ingen som ifrågsatt att lätta tält har mindre marginaler, det som ifrågasätts är om de marginalerna verkligen behövs.
T.ex. torde flytväst ge bättre marginal vid vad, men jag kan inte påminna mig ha hört talas om nån som släpat med sig flytväst på fjällvandringen.
Dubbla kök ger marginal för matlagningen (hur gör man annars om köket går sönder?).
Bära med sig 3 liter vatten ger marginal om det skulle råka vara långt mellan bäckarna eller om man på grund av storm måste vara kvar i tältet längre tid än beräknat.
Ett extra rengställ ger marginal om man skulle råka riva sönder det ordinarie...
Och som sagt var, ett stormsäkert tält ger bara marginal mot vind och möjligen extremt regn (två saker som visserligen förekommer, men där sannlikheten att de förekommer är väldigt liten). Mot att snubbla över linorna, råka köra kniven genom duken eller riva sönder tältet mot en vass sten ger det ingen marginal till.
Det är som i all riskbedömning: Risk är sannolikhet multiplicerat med allvarlighet. För att sänka risken kan man sänka sannolikheten ELLER allvarligheten. Om sannolikheten redan är låg finns det oftast ingen anledning att sänka allvarligheten.
Ständigt dessa totala överdrifter. Och är sannolikheten liten för vind? Dumheter.
Din liknelse om flytväst vid vad jämfört med att ett tält ska tåla hård vind är löjlig.
Och när det gäller "100 %". Just det, 100 % har ju eftersträvats. Hur mycket eftersträvar du, 99, 90 procent, 80? För att fortsätta med de överdrifter som är så vanliga på området istället för saklighet; hur gör du när du kör bil, ligger i 170 knyck utan bälte på timmervägen?
Jörgen Fjäderlätt gav i tidigare tråd uttryck för att det inte var så farligt med 4 procent av tiden där tältet gått åt h-e. Det betyder att en person som tror sig tillbringa 400 näter ute de kommande 10 åren, ex ante ska förvänta sig att ut och knalla i skitväder 16 gånger, eller i snitt mer än en gång per år. Kan det vara lagom att ha som förväntningsbild ?
Du gav tydligen upp fjällvandringar för att du tyckte 30 kg var för mycket att släpa på? Och sen skiftade du till vad, 8 kg och skogsleder? Varför välja bara extrempunkter? Finns en hel värld däremellan. Det är som Jörgen Fjäderlätt, först knalla omkring med dryga 3-kilos sovsäcken sommartid, sen skifta till ett täcke för att säcken var så tung och tro sig sedan ha sett ljuset.
Hur sänker du "allvarligheten", eller bättre konsekvenserna, om ditt boende blåser sönder, du befinner dig några mil fågelvägen från närmsta annat skydd och vädret och terrängen inte tillåter någon snabbmarsch?
Raskesven
Interessant debatt å følge med på fra andre siden av Kjølen. I Norge får du nesten ikke kjøpt lettvektstelt. Fjellene er også mye nærmere der folk bor enn i Sverige. Uvær kommer fortere.
Virker på meg som få av dere har opplevd at telt har blitt ødelagt.
Jeg har opplevd tre ganger at teltet har revnet pga sterk vind. Første gang var jeg barn. Onklen min, som ikke var fjellvant, prøvde å sette opp et telt. Vinden tok tak i teltet, og det forsvant over fjellet. Mitt første fjelltelt, et Helsport Rundehø tunneltelt, revnet i sterk vind på Voss. Først oppstod en liten flenge i siden, som raskt ble utvidet til ca 20cm. Dette var forøvrig et av de første ripstopdukene. Vindstyrke ca 20 m/s. Mitt Hilleberg Nallo 2 røk i det ene pluggfeste om vinteren på Hardangervidda. VIndstyrke ca 15 m/s. (Vindstyrken var selfølgelig sterkere i kastene). Både Helsport Rundehø og Nallo var godt brukt. Dukten var svekket av UV-stråling og mekanisk sitasje.
Flere ganger har jeg opplevd at telt har blitt ødelagt under oppsett. Skjedd flere ganger med et skikkelig dårlig telt Nanok Arxis Duo (hull i stangkanal og revnet pluggfeste) og pluggfeste røk på et utslitt Helsport Rundehø.
Poenget mitt er at folk som bruker utstyret sitt ofte opplever både dårlig vær og at ting ryker. De får kanskje også litt mer respekt for fjellet og litt mindre for sin egen dømmekraft.
Virker på meg som få av dere har opplevd at telt har blitt ødelagt.
Jeg har opplevd tre ganger at teltet har revnet pga sterk vind. Første gang var jeg barn. Onklen min, som ikke var fjellvant, prøvde å sette opp et telt. Vinden tok tak i teltet, og det forsvant over fjellet. Mitt første fjelltelt, et Helsport Rundehø tunneltelt, revnet i sterk vind på Voss. Først oppstod en liten flenge i siden, som raskt ble utvidet til ca 20cm. Dette var forøvrig et av de første ripstopdukene. Vindstyrke ca 20 m/s. Mitt Hilleberg Nallo 2 røk i det ene pluggfeste om vinteren på Hardangervidda. VIndstyrke ca 15 m/s. (Vindstyrken var selfølgelig sterkere i kastene). Både Helsport Rundehø og Nallo var godt brukt. Dukten var svekket av UV-stråling og mekanisk sitasje.
Flere ganger har jeg opplevd at telt har blitt ødelagt under oppsett. Skjedd flere ganger med et skikkelig dårlig telt Nanok Arxis Duo (hull i stangkanal og revnet pluggfeste) og pluggfeste røk på et utslitt Helsport Rundehø.
Poenget mitt er at folk som bruker utstyret sitt ofte opplever både dårlig vær og at ting ryker. De får kanskje også litt mer respekt for fjellet og litt mindre for sin egen dømmekraft.
jag tror vi behöver båda sidorna i sin onyanserade form så att vi andra kan hitta en väg som passar oss och våra behov. jag vet fördelarna med tung packning, mervärdet i upplevd trygghet och komfort i läger, samtidigt så har jag upplevt glädjen i att njuta under marsch, att inte koppla på gamnacken och gå till man stupar.. det behöver inte vara antingen eller, det finns en väg mellan dom båda..
Liknande trådar
| Trådstartare | Titel | Forum | Svar | Datum |
|---|---|---|---|---|
|
|
Lätt tält i hårt fjällväder? | Lättpackning | 33 | |
|
|
Vad gör lättviktare vid blött väder? | Lättpackning | 20 | |
|
|
Ultralätt i världens värsta väder | Lättpackning | 61 |