Gå ner i vikt?

Med risk för...

... att verka fånig så skulle jag ändå vilja fråga efter tips hur man gör för att bli av med de där sista kilona? För gott. Jag är ungefär 161 cm och väger 53 kilo. Jag är väl hyfsat hård i armar och ben, men har en sån där förarglig ring runt midjan som jag bara inte blir av med. Försöker äta allsidigt, inte äta så mycket godis, inga chips eller läsk. Jag springer omkring en halvtimme i "brännfart" fem gånger i veckan, styrketränar mellan tre och fyra gånger i veckan för att vara stark, inte för att bli stor, beroende på hur mycket jag klättrar. Försöker klättra två-tre gånger i veckan. Jag inbillar mig att jag kommer att klättra bättre om jag blir av med "simringen" och framför allt kommer det att gå psykologiskt bättre (och se bättre ut i bikini oxå :). Alla tips är välkomna!

/Anna-Carin
 
Att gå ner i vikt...

Är en funktion över tiden....kräver oftast livsstils ändring och definitivt tålamod.
Har själv en gång slängt iväg 27 verkliga kilon på 10 månader, utan att behöva gå i väggen.
Att bränna livbojar är betydligt värre, ungefär som att bli av med ölkulor. Det kräver arbete, diciplin och än mer arbete. Den vanligaste missen bantare gör är att dricka för lite vatten! Du tål betydligt mer än du tror och före det trycker på har du inte fyllt systemet!
Sannorlikt skall maten vara mer rå och naturlig samt regelbunden.
BMI och vågen är överskattade instrument. Små tallrikar och mindre bestick är sannorlikt bättre.
Gillar du vad du själv ser och inte blir trött av en 30 graders backe så liknar det något.
Långsamhet är en livsnödvändighet.

Go bantning

Johan K
 
Re: Att gå ner i vikt...

johankse; sa:
Långsamhet är en livsnödvändighet.

Go bantning

Johan K

Slowfood kulturen gör sig påminnd... En fin tanke, att man lagar mat långsamt, äter långsamt och njuter lite mer av maten även om det bara handlar om pasta och ketchup :) Tror det är en ytterst hälsosam stil inte bara för kroppen utan även för sinnet, att ha en en stund på dagen då man garanterat får ägna sig åt sitt eget behov av lugn och näringsintag...

"långsamhet är en livsnödvändighet": mycket bra skrivet...

mvh/samme
 
Re: Med risk för...

anncarin; sa:
... att verka fånig så skulle jag ändå vilja fråga efter tips hur man gör för att bli av med de där sista kilona? För gott. Jag är ungefär 161 cm och väger 53 kilo. Jag är väl hyfsat hård i armar och ben, men har en sån där förarglig ring runt midjan som jag bara inte blir av med. Försöker äta allsidigt, inte äta så mycket godis, inga chips eller läsk. Jag springer omkring en halvtimme i "brännfart" fem gånger i veckan, styrketränar mellan tre och fyra gånger i veckan för att vara stark, inte för att bli stor, beroende på hur mycket jag klättrar. Försöker klättra två-tre gånger i veckan. Jag inbillar mig att jag kommer att klättra bättre om jag blir av med "simringen" och framför allt kommer det att gå psykologiskt bättre (och se bättre ut i bikini oxå :). Alla tips är välkomna!

/Anna-Carin

Just "det där sista" är väldigt svårt att bli av med. För att bli av med det krävs stenhård deff, dvs, minimalt med energiintag (inte så bra med den träningsdos du har) och långsamma, långa fettförbrännande träningspass. Intervaller i 30° backe är kanske inte direkt att rekomendera. Problemet är att för att få bort den där ringen så kommer du minska på fettet på resten av kroppen också. Förmodligen kommer vissa andra områden på kroppen minska innan ringen försvinner, och det gör nog inte att man ser bättre ut i bikini. Men du kan ju alltid prova att förlänga löppassen upp mot 45-60 min.

/Niklas
 
Det sista...

Tack för tipsen, om jag sammanfattar:
- äta långsamt
- äte mer grönt (tror jag iofs att jag redan gör)
- förlänga löp passen
- dricka mer vatten
- äta på regelbundna tider (det är jag redan rätt bra på, intar grötfrukost, lunch och middag med frukt mellis)

Finns det fler ideer?

Jag ska kanske tillägga att jag inte i första hand far efter ett utseende, som kanske en kroppsbyggare gör, utan att slippa lyfta någon död vikt när jag klättrar, så jag måste nog inte nödvändigtvis gå ned de där sista kilona, men de ska omvandlas till muskler om de ska vara kvar.

/Anna-Carin

[Ändrat av anncarin 2002-11-15 kl 20:05]
 
Tjoho!

Eller så kan ni ta 2 veckors semester och klampa hela kungsleden i rask takt.. Jag gick ner 6 kilo nästan tror jag! Och jag vägde bara 71-72 när jag stack ut!
 
Re: Beständigt...

anncarin; sa:
Tänkte mer på beständiga resultat, inte tilfällig viktminskning för att man gör en enstaka grej.

/Anna-Carin

Min tur i fjällen höll i sig länge nog för att kunna se det som en permanent viktminskning. Som någon skrev så handlar det om livsstilförändring och om du inte är villig att förändra denna blir alla former av bantning och påföljande viktminskning en form av jojo viktmässigt... Med förändrad vikt måste man förändra en hel del andra saker för att antingen fortsätta gå ner eller behålla vikten. Se det som ett kraft paralellogram: Om du förändrar en kraft så att de hela blir i obalans kommer andra krafter att förändras till det blir balans igen. Vill du att accelerationen skall fortsätta måste du kontinuerligt rubba balansen åt det håll du vill, dvs öka på träningsmängden...

Men för att åter påpeka något som belystes tidigare på tråden, eftersom kaggen är först in är den också sist ut... trisst men sant...

mvh/samme
[Ändrat av samme83 2002-11-17 kl 13:52]
 
Re: Tjoho!

mickenTHN; sa:
Eller så kan ni ta 2 veckors semester och klampa hela kungsleden i rask takt.. Jag gick ner 6 kilo nästan tror jag! Och jag vägde bara 71-72 när jag stack ut!

Du kanske ska ta och planera maten lite bättre till nästa tur :) Man behöver faktiskt inte svälta sig bara för man fjällvandrar. Det är ju inte speciellt roligt att vandra hungrig........
 

Liknande trådar