Feedback på planerad rutt Sarek Sommaren 2010

[negativ]

Tack för era svar.
Jag misstänkte att jag skulle få en del om att det var för långt/svårt osv.
Jag går fjälledarlinjen och detta är mitt projekt, att vandra i Sarek i tre veckor på hösten och sen ska vi skida där i tre veckor till våren.
Som sagt så kommer vi att ha tre veckor till förfogande och tidsåtgången på själva vandringen har jag räknat precis som Thomas på två veckor. Det är möjligt att vi ändrar på det, inget är ristat i sten. Vi kommer dessutom att ha alternativa vägar vi alla vad som kan bli för svåra och vägar "ut" om det skulle bli ohållbart att vara kvar.
Tack Thomas för dina tips, ska kolla på dem!

Hej!

Kul att det finns fler som vill prova lite udda saker och välkommen till tråden!
Vandringen som du planerar verkar riktigt spännande och det är en lyx få förunnad att kunna vara ute i tre veckor. Jag har inte tittat detaljerat på dina kartor (bakar tårta samtidigt) men när vi planerar vår vandring i början av tråden, så har vi som riktmärke att hålla oss till en dagsdistans som ligger kring 10km. Detta eftersom vi kommer bära tungt, terrängen kommer vara knaglig och/eller snårig. En viktigare aspekt som begränsar oss till det är att vi vill ha semester också, inte bara transportera oss framåt. de sträckor vi går ifrån vår egen riktlinje är när vi har plan och/eller ledad terräng.
Riktlinjen måste givetvis utgå ifrån den svagaste i gruppen som skall gå, och då på en nivå som den tycker är lagom för att inte vara helt slutpumpad, varken efter en dag eller en vecka.
Något som var viktigt för oss var (och är fortfarande) att diskutera alternativa vägar om något skulle hända, oavsett om det något är dåligt väder eller att någon i gruppen lessnar och vill hem. Då får man mer anledning att studera kartor och andras erfarenheter av de möjliga vägar som gränsar till den planerade rutten.

Men som sagt, bedöm gruppens förmåga utefter den svagaste personen, avväg hur långa dagsturer den människan kan göra utan att köra slut sig själv beroende på terräng och räkna därefter. Det är nog mitt bästa tips.

 

[fowwe]

Tack för era svar.
Jag misstänkte att jag skulle få en del om att det var för långt/svårt osv.
Jag går fjälledarlinjen och detta är mitt projekt, att vandra i Sarek i tre veckor på hösten och sen ska vi skida där i tre veckor till våren.

Hej Josefin! Tack för din lilla förklaring om vem du är. Som du säkert förstår så blir ju de råd man ger ganska olika beroende på vem man ska ge dem till, vilken fjällvana de har. Denna - i mina ögon jättelånga och i sig fantastiska - tur skulle jag själv vilja göra i stora drag. Men men jag sällar mig till "majjen" och de andra "gubbarna" och tar en bit varje år i stället ;-).

Men jag hinner med ett tips också, kanske fler så småningom. Det gäller den sista biten där du ritat färdvägen öster om Áhkká. Hela området Gássaláhko är en stenig historia och stenigheten är maximal på östra sidan av Áhkká. Om ni inte absolut vill ha dessa strapatser föreslår jag den vackra och trevliga västsidan av Áhkká. Saken har diskuterats i denna tråd:

www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=57994

Lycka till med planeringen! /Hans

 

[fowwe]

Även passagen över Pårtemassivet ställer en del krav på ork och framförallt väder.

Jag har under årens lopp flera gånger velat gå upp på Pårte men hindrats av snöfall och molnbildning (till slut blev det dock av). En reservplan är alltså nödvändig. Men är vädret fint är Pårte en underbar upplevelse, så ett tips är att dra Pårte-strecket på er färdväg över högsta toppen 2005. Om ni inte vill dra ryggsäckarna ända ditupp kan ni ju ställa dem - väl synliga eller GPS-markerade - på den nivå ni maximalt har tänkt att passera på och "kila upp" utan packning.

Promenader på Pårte är en stenig historia och min bedömning är att det svårt att hålla ett högt tempo i dessa stora blockhav. Jag har inte kunskap nog att yttra mig om allt som du ritat på din färdväg över Pårte, men vägvalet bör planeras noga så ni inte står utan tältplats när dagen har tagit slut. /Hans

 

[Anders_sthlm]

Vandring längs Akkasnordvästsida

Kartan är en sak, vare sig den finnes på Google eller i något annat medium. Råd och tips är en annan sak. Det handlar mer om att kunna ta in och urskilja och att kunna visualisera en terräng. Den förmågan får man tyvärr eller lyckligtvis efter åratal av just fjällvandring. Just den förmågan att kunna ‘skatta en terräng‘, kunna på hålla höjd, läsa landskapet i förhållande till kartan är något som tyvärr inte är så lätt. Det handlar om både om att ‘vänta och se’ om nyfikenhet och lotteri om snöbryggor eller vad, i kända eller okända jokkar fungerar.

På nått vis har vissa stigar och vissa rutter vuxit fram ur just detta, vår mänskliga förmåga att dels orka, men samtidigt orka i förhållande till den natur som finns.
Det är således helt naturligt att vissa platser i Sarek saknar stigar eftersom platserna är helvetiska att gå. Nu handlar det inte om renrajder eller påtvingade expeditioner i udda områden, utan den helt vanliga fjällvandring som funnits sedan förra sekelskiftet. Den fjällvandring som de flesta av oss önskar njuter av och finner möjlig.

Du Josefin, tar upp tre områden i tät björkskog & videkratt som du vill gå i. Alla dessa tre är väldigt svåra. Jag tror ingen direkt just har för önskan att just söka sig dit om ens huvudsakliga syfte med en Sarekvandring är att sträckgå.
Nu har ett av dessa områden Nordvästflanken på Akka kommit upp här. Jag har gått där! (såväl som dom andra två: Nordvästhörnet på Piellorieppe och södra Rapadalen, likväl som Ålkatjslänten ned vid Tielma)
Naturligtvis ser det jättefint ut på kartan när du tittar. Sarek är spännande och gåtfullt och lockande.. Men kartan är en sak. Din ork och andras och ditt humör en annan sak. .
Vad händer om du ramlar och en olycka, en stukning eller ett benbrott är framme när du går själv i just oländig terräng?
Många som försökt sig på att gå Akkasidan (och visst, det går) har svårt att hålla höjd. Jag är en envishöjdhållare och räknar alltid höjdkurvor, men jag kommer ändå ner där i miljöer som jag trodde inte existerade i svensk terräng.

I dag har detta evinnerliga digitalfotograferande och jakten på den perfekta fotogenicka’ fjällbilden, drivit upp fjällvandrandet till ett märkligt uppstressat tempo där sträckor och toppar ska avverkas enligt tidtabell. Platser ska prickas av.
Någonstans hos alla finns det en dröm om att testa det okända Sarek. Det som inte finns beskrivet. Ja visst. Det finns alltid platser hit och dit, som är okända och alla dessa hörn är fantastisk på sitt unika sätt. Dom här platserna tillhör det. Precis som andra platser med orörd tät björkskog i Sarek: Tjuoltavagge, Njåtjossvagge för att nämna andra gröna dalar!
Problemet är att när du går längs Akka och då börjar vid Skaftet, norr om Kassalako och vid typ Vartojaure och börjar gå det är att videt står inte utmärkt på kartan ens, Visst du tycker att du kan hålla denna höjd, men när du väl kommit fram till Apriltoppen (1604) så möter du där en rasbrant du inte kan ta dig ner i.. Okej, du ändrar dig går ner och då är du nere i skiten direkt. Jag lovar dig, du kommer inte fram och att säga att det är ett nöje är att ta i.
Med andra ord. Sånna här ‘okända platser’ hur lockande dom nu än ser ut att vara, är just okända, obanade för att många försökt och inte direkt funnit att det är vidare trevligt.
Förr sade man: “En Sarekvandring handlar inte om hur långt man går, hur mycket man bär på ryggen eller hur snabbt man vill avverka en sträcka på”.. Detta gamla och kloka råd har nu blåst bort. Ideligen möter man på nytt år ut och år in folk som vill ge sig i kast med de mest besynnerliga uppgifter i de mest omöjliga platser.
När jag gjorde lumpen i Kiruna 1974 på I22 var jag tjugo år. Året efter, gjorde jag och några kompisar vår första Sarekvandring. Vi hade ju blivit drillade till att se naturen fältmässigt. En grund hade lagts. Säkert till stor nytta. Men jag kan gott säga att det var inte förrän efter tio år som jag insåg vad ens begränsning var. Då det kom till realism vare sig det gällde klättring eller vandring.
Det finns ingen här som missunnar dig din vandring, på något sätt. Men att lägga upp den här turen som en idé till att sträckgå i Sarek ja då är det på tok.
Dock jag tror här att du kommer få en hel del bra tips ifrån folk här. Många vill alltid delge sina idéer och tips.
Mina tips just såhär utan att närmare gå in i det hela.

* Välj ett område ni är i och gör toppbestigningar utifrån det, typ Äpar.
* Ta ett par dagar till sol och bad, läsa, spela spel och umgås och ha det fint.
* Se till att ni får sovmorgonar och toppbestignar på kvällen.
* Låt er rastplats bli er tältplats och studera det som finns runtom er.

Med vänlig hälsning/Anders

(Bilden visar Akkaskaften insvept i ett Föhnmoln)

 

[fowwe]

Nu har ett av dessa områden Nordvästflanken på Akka kommit upp här.

Kort kommentar till detta: Du menar väl nordöstflanken? Av din text att döma är det den du beskriver och - liksom jag - avråder från (bara så att ingen blir avskräckt av västsidan).

Med andra ord. Sånna här ‘okända platser’ hur lockande dom nu än ser ut att vara, är just okända, obanade för att många försökt och inte direkt funnit att det är vidare trevligt.
Förr sade man: “En Sarekvandring handlar inte om hur långt man går, hur mycket man bär på ryggen eller hur snabbt man vill avverka en sträcka på”.

Detta skriver även jag under på. Nu vill ju i och för sig olika vandrare få ut olika saker av sin fjälltur. Men om man vill "uppleva Sarek" så håller jag med om att det bästa sättet inte är att försöka gå genom så mycket som möjligt av parken på den tid man har till förfogande. Det finns enorma kvalitéer i fjällupplevelsen som man missar då.

 

[tbergman]

Vandring längs Akkasnordvästsida [...]

Amen!

En tanke bara: tror du inte att Sarek-vandringen som en prestation är en fas som alla behöver genomgå innan de förmår slappna av inför fjällnaturen? I mitt femtonåriga (förvisso förhållandevis juniora) fjällvandrarliv är det först nu som jag har börjat att inse vad vandring egentligen handlar om. De första brådmogna vandringarna präglades av den fältmässiga attityd du nämner. En fjällvandring liknade mer en urnästlingsövning där målet var att komma från fjället, inte att vara där. Nu är målet att istället - så långt det är möjligt - trivas och må bra på själva fjället. En lyckad vandring kan mätas i den sorg som synen av Kvikkjokks fjällstation innebär; då det är uppenbart att vandringen är över.

Om man ser det på det viset är det kanske bortkastat att predika saktmodighet och långsamhetens lov inför ungdomar med idealbilder av Sarek i huvudet. Å andra sidan, kan det förmå i alla fall någon att korta steglängden och minska dagsetapperna, är ändå mycket vunnet. Mänskligheten är då en stor fjällupplevelse rikare. Och det är alltid något.

 

[Jossan75]

Tack för era svar!

Hans: Tack för en bra bok!! Fick den idag och har sträckläst den, och kommer att lusläsa den inom de områden som berör oss...
Och tack för tipset om Akka, jag har själv gått på västsidan och därför tyckte jag att då kunde vi prova andra sidan nu, men det ska vi inte göra längre.
Jag har även lagt om starten, delvis efter era förslag, och kommer därför inte att runda Piellorieppe, det var väl det jag var mest tveksam till också, när vi gjorde första "förslaget".

Anders: Jag förstår mycket väl att det krävs en massa erfarenhet för att kunna välja "bästa" vägen. Jag valde att lägga ut min tänkta rutt här för att få feedback på den, den är dessutom endast i grova drag, för att då ta till mig av de råd jag känner är rätt för mig och ändra min rutt, inte för att stoltsera med en prestigehandling. Det är också så att vi har tänkta vägar ut, om vi av någon anledning måste bryta turen, vid flera olika ställen tex vid Pårte kan vi välja att gå ut till Kvikkjokk, vid Skarja kan vi välja att gå rakt upp till Akka och ta båten till Ritsem, från Skeifre kan vi gå till Kvikkjokk, på vägen norrut därifrån kan vi gå ut till St sjöfallet, ja du fattar...
Och vi har som sagt 21dagar till att vara ute på, varav jag sagt att max 14dagar ska vara planerad till vandring, alltså varannan dag. MEN för den skull inte sagt att vi MÅSTE vandra i 14dagar. Om vi kommer till ett omåde där vi vill slå läger och stanna hela tiden ut, då kommer vi att göra det, men om vi vill bara gå och gå och gå(vilket jag inte tror) då kommer vi att göra det. Alltså; vi har inga måsten på denna tur, men vi måste ju ha en plan att utgå ifrån, annars kan det aldrig bli bra, det är iallafall min erfarenhet, även om den inte är lika lång som din.

Och tack alla andra som som trots att det är långt och kommer att bli jobbigt, ändå uppmuntrar oss, och kommer med med tips på alternativ.

 

[tore47]

Dela upp turen

För att inte behöva ha med så mycket mat föreslår jag att ni delar upp turen i en sydlig och en nordlig del. Den sydliga med start och mål i Kvikkjokk. Omproviantering och uppfräschning.
Därefter omstart från Stalo till Akka. Från Stalo rekommenderar jag vägen direkt mot Alkajaure norr om Alajaure.
Alternativ delning kan vara väst- öst. Stalo-Kvikkjokk och Kvikkjokk-Akka.

 

[fowwe]

För att inte behöva ha med så mycket mat föreslår jag att ni delar upp turen ...

Låter ju som en väldigt praktisk och bra idé! Och efter den första "halvan" har man nog en ganska god bild av hur man vill fortsätta och hur mycket man tror sig orka med.

 

[niben]

Men kära barn...

haha, ja den meningen summerade fint vad jag kände med

Utmaningar är ju .... ja ... till för att utmanas så jag ser väl inga problem med planerna. Det viktiga är att ni planerar för alternativen om de visar sig vara för utmanande ... och att envisheten inte biter sig fast allt för hårt när ni senare på plats måste ev. avbryta huvudplanen och välja det enklare/säkrare alternativet, då det annars lätt kan sluta lite tokigt.

Förutom svår terräng skulle jag igen vilja ta upp detta med vädret igen som parameter. Problemet med vädret och rutterna är sikten, inte så mycket att det kan regna och vara obehagligt. Rutterna går över toppar och kammar, på relativt hög höjd. Tjocknar det till däruppe och sikten försvinner kommer navigering bli en utmaning som kan komma att bli mycket besvärlig. Rutter över toppar och kammar har inte så många alternativ som i en dal, risken att komma fel och få stup både framför sig och bakom i dålig sikt är stor.

Att bli sittande på en kam en dag eller två i väntan på sikt att ta sig ner ... ja då blir det lätt dålig stämning i vandringssällskapet

Men jag tycker definitivt att ni skall ge er iväg på er tur, sarek är fint oavsett rutt.

 

[xwahlberg]

sena tips

Hej
har precis läst tråden och ville ge några sena tips eller tankar på det.
Först vill jag slå ett slag för fotograf Grundstens guidebok gällande sarek. Inte så mycket bilder men däremot en massa information om allt mellan himmel och jord i sarek. Det känns som han har varit överallt. Hans guidebok har varit med på alla mina sarekvandringar.

kapellet och gruvan hoppas jag ni kommer till, en mycket vacker plats, perfekt för att bara sitta och tänka, titta och filosofera.
Jag gick förra året från Kvikkjokk via Pårek men korsade Rapadalen via Tielmavadet. Första delen runt Pårek är super, glöm inte att bada i några av de grunda sjöarna strax innan Pårek, de blir förvånansvärt varma om solen är framme.
Vadet i sarvesvagge var krångligt, vi fick gå uppströms ca 2km innan vi hittade en lämplig fåra där det gick alldeles utmärkt. Nyckelordet som jag lärt mig när man vadar, förutom alla de klassiska tipsen vid vad är att inte bara försöka hitta en plats där man korsar rakt över utan man kan diagonala eller zickzacka. Leta efter de mörka "sandåsarna" där jokken är som bredast.
Forsen är väldigt kraftig på sina smala ställen och såg helt omöjlig ut vid första anblicken...

/andreas

 

[kjpil]

Jag skulle uppskatta en rapport kring hur det gick med norra sidan av kanalberget och full packning?