Befogad rädsla?

Nejdå, inte alls. Ormar och vatten brukar också höra ihop så det är bla. därför jag inte tar av mig torrdräkten det första jag gör när jag kommit iland för ett ormbett i vaden eller foten på en ö i ytterskärgården är garanterat ingen hit, speciellt inte eftersom jag nästan alltid är ensam också. Dessutom skyddar torrisen mot både mygg, knott, myror och fästingar.
 
Existerar det något "huggorms-test" inom vården?

Skulle vara intressant om man kunde göra någon form av test så man vet om/hur allergisk man är =)
 
Man ska ju naturligtvis ha respekt för naturen. Kan själv känna mig lite mörkrädd när jag är ute i skogen själv och det är kväll.

Björn och varg rädsla är väl något vi fått med modersmjölken med historier och sagor.

Lite off topic: Rätt kul att vissa ute i stugorna är rädda för björn och varg men gärna kör bil rätt mycket som bara i Sverige tar död på 300 människor varje år :)
 
Nejdå!

Är det bara jag som känner mest rädsla för att vara ouppmärksam och klanta till sig ett
ormbett. En orm som dragit sig intill packningen eller likn.

Glenn

Liksom Teknikern och dig räknar jag ormbett som en "dealbreaker". Då är färden över. Jag är inte rädd för ormar egentligen men ormbett är en annan sak. Vissa öar är fulla med huggorm men jag vet inte vilka de är.

Sen detta med konstiga ljud utanför tältet, minsta kråka låter som en älg. Vad händer där ute egentligen? Typiskt första natten på en tur. Nästa natt är jag för trött för att bry mig...

thomas
 
Vad var det Pettsons katt Findus sa om att tälta? "Man ser ingenting men man hör mycket mer" Nåt sånt var det och han har så rätt. Klok katt!
 
Läste för något år sedan att det hade testats på björn som hade radiohalsband hur de reagerade när människor närmade sig dem, typ vanliga vandrare. Oftast smet de iväg långt innan man var i närheten, i inget fall ens såg de björnen. Men genom radiopejlingen visade det sig helt klart att björnen visste precis var människorna var och att den försökte undvika kontakt med dem.
 
Nu har jag inte läst igenom hela tråden, men jag kan bara konstatera att jag är mycket mer oroad för oberäkneliga människor än för varg och björn. Jag är boendes i Dalarna och jag har inga problem alls med att gå ut själv i skogen och ensamtälta. Skulle jag möta en ensam varg tror jag inte att jag skulle bli överdrivet rädd. Givetvis ska man ha respekt för vilda djur. Björn däremot skulle kunna få pulsen på mig att stiga betydlig, men den respekten håller mig inte borta från skogen.

Älg, däremot är ena riktigt aggressiva djur. Dem borde de skjuta! Hm, just det. Det gör man ju redan.

Mvh /Joel
 
Om man är rädd för oberäkneliga människor så är ju skogen ett perfekt gömställe :)

Exakt, enda gångerna som jag vet av att folk blivit dödade när dom tältat är när dom gjort det intill en körväg dit man kan komma med bil. Buset är ju så lata och mörkrädda så att ge sig ut i skogen för att leta upp campare att dräpa det förekommer inte och hellre har jag björn och varg som sällskap än dysfunktionella våldsamma människor, dom är hundra gånger farligare.


Apropå vilda djur så berättade en kompis att en kollega till honom vandrat i en av Amerikas nationalparker och sovit både i vindskydd och tält. En natt i vindskyddet var det nån som kom och bökade och i sitt, fortfarande sovande, tillstånd så sa han "men kryp ner bakom mig istället " och föste djuret bakom sig och det lurviga djuret gjorde så och sen sov han vidare. På morgonen visade det sig att han delat vindskyddet med en björn på natten, han hade i sitt sovande tillstånd fått för sig att han var hemma och att det var hans stora hund som ville ligga i sängen. Tänk så det kan gå.
 
Om man är rädd för oberäkneliga människor så är ju skogen ett perfekt gömställe :)

Haha, förvisso sant :)

Dock är jag ändå mer rädd för människor än för något vilt djur. Men det är som Teknikern skriver, det är i samband när jag har varit ute och cyklat och ska fricampa som oron infinner sig. Jag försöker alltid hitta ett avskilt ställe en bit bort från vägen, men jag orkar inte dra in cykel med packning flera hundra meter rakt in i skogen alla gånger. Vid dessa tillfällen är jag mer uppmärksam på ljud från mänsklig aktivitet än från djur.

Mvh /Joel
 
Ett bra tips: ta in på en timmerväg på en hed eller ås, dom hjulspåren går oftast att cykla på då marken är så hård att en skotare bara lämnat ett grunt, jämnt, platt dike efter sig. Är jag ute med bil och ska sova över så brukar jag parkera på ett "timmertorg" och sen gå in i skogen på motsatt sida då buset ju hellre letar vid bilen än på andra sidan landsvägen. ;)
 
...
Kyrkböckerna i Finland påvisar ca tvåhundra vargdödade människor, varav alla alls inte var barn, utan en hel del var män kring 40, dvs skogsarbetare. Dessa skedde mellan 1700 till slutet av 1800.
Vargarna som dödade ca 20 barn i Åbo var förövrigt vargar, och inga hybrider - även om många velat få det till det.
...

De vargdödade barnen i Egentliga Finland i mitten av 1800-talet används ofta som argument för vargens farlighet, men fallen är i själva verket inte dokumenterade på ett sätt som håller för kritiskt granskning. Denna Wikipedia-artikel (på finska) nämner detta.

Däremot är det ju så att vargen varit i det närmaste utrotad en längre tid, så det är inte heller intellektuellt helt ärligt att påstå att vargen inte är farlig då inget hänt på hundra år.

Civilisationen är i alla fall långt farligare än eventuella djur i skogen. Jag sover i alla fall då och då ensam ute i skogarna norr om Åbo, där det rör sig två vargflockar, utan att bekymra mig särskilt mycket för det. Statistiskt sett är resan dit (40 km) betydligt farligare, oberoende av om jag rör mig med bil eller cykel.
 

Vinter i Österrike: 6 höjdpunkter

Upplev ikoniska skidbackar, glaciäräventyr och charmiga byar där alpina traditioner och kulinariska smakupplevelser skapar en unik atmosfär.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg