Befogad rädsla?

Jag är en av dom som utan tvekan erkänner att jag lider av att vara mörkrädd. Det har, tro det eller ej, blivit bättre och bättre sen jag började tälta mer och mer, både i sällskap och ensam. Att utsätta sig för rädslan är enligt mig det enda för att övervinna den.

Extremt stor respekt för björnar har jag också och kan tycka varenda myrstack eller rotvälta i skymningen ser ut som en björn, även fast jag "vet" att de sedan länge har hört mig och dragit sig undan..

Mvh // Johannes
 
Extremt stor respekt för björnar har jag också och kan tycka varenda myrstack eller rotvälta i skymningen ser ut som en björn, även fast jag "vet" att de sedan länge har hört mig och dragit sig undan..

Mvh // Johannes

Ny forskning visar dock att björnar oftast "trycker" tills du gått förbi. Man kan komma så nära som 10-20m, beroende på hur mycket skydd björnen anser sig ha =)
 
En sak som ökar risken med björn är om man är i sällskap med en en hund.
Nästan alla olyckor med björn har triggats igång med en hund.
Nästan enda undantaget är om någon trampat rätt ner i idet.
Björnen viker alltid undan när man är ute och går som vanligt. Springer man, ökar risken något
eftersom löpning kan uppfattas som jakt.

-Har ni hund med -håll den kopplad !

Även varg kan lockas fram med en hund....
 
Som nämnts är rädslorna obefogade. Nästan 200 år sedan någon dödades av varg i Sverige och den var från ett hägn. Är man inte jägare med hund och/eller skadskjutit björnen är risken för attacker minimal. Möjligen om du traskar för nära ungarna, men om du gör lite väsen kommer de att dra sig undan. Att en björn skulle börja nosa på dig när du sover i vindskydd kan du glömma. Efter ett par dagar i skogen luktar du människa så en björn märker dig på håll.

Den enda risken är att hungriga björnar på våren luktar din mat och kommer in i lägret av den anledningen. Häng upp maten i ett träd fritt hängande, 50-100 m från lägret, om du vill minimera den risken också. Och inga matrester i lägret.

Förnuft och kunskap är rädslans största fiender och erfarenheter. Det får väl bli lite oroliga nätter tills du även kommit över den obefogade rädslan. Respekt och rädsla är inte samma sak. Respekten ska man ha kvar.

Ett forskningsprojekt på gång? Berätta gärna lite...
 
Jag är en av dom som utan tvekan erkänner att jag lider av att vara mörkrädd. Det har, tro det eller ej, blivit bättre och bättre sen jag började tälta mer och mer, både i sällskap och ensam. Att utsätta sig för rädslan är enligt mig det enda för att övervinna den.

Extremt stor respekt för björnar har jag också och kan tycka varenda myrstack eller rotvälta i skymningen ser ut som en björn, även fast jag "vet" att de sedan länge har hört mig och dragit sig undan..

Mvh // Johannes

På Patricia Tudor Sandahls webbplats idag, citeras Rainer Maria Rilke: "Stäng aldrig ute något oroande, något slags svårmod (eller rädsla) från ditt liv. Ty du vet inte hur dessa tillstånd arbetar med dig." Vägen till ljuset går via mörker.

Jag har själv erfarenhet av sömnlösa stunder i tältet, med lite extra tickande hjärtslag för oväntade ljud. Men det blir bättre och bättre och alla de positiva upplevelserna överväger mer och mer.

Kerstin
 
Jag skulle nog knappast vara särskilt bekymrad för rovdjursattacker i situationen du beskriver, men däremot skulle jag vara hyfsat noga med att göra upp en ungefärlig färdplan med nån trevlig person, och kanske även skicka nåt sms då och då för att indikera att allt är ok.

Förmodligen *mycket* större risk att råka illa ut för att man snubblar och slår sig än för att man blir attackerad, och det kan ju vara trevligt om nån börjar oroa sig efter nån dag istället för efter nån vecka :).
 
Som nämnts är rädslorna obefogade. Nästan 200 år sedan någon dödades av varg i Sverige och den var från ett hägn. Är man inte jägare med hund och/eller skadskjutit björnen är risken för attacker minimal. Möjligen om du traskar för nära ungarna, men om du gör lite väsen kommer de att dra sig undan. Att en björn skulle börja nosa på dig när du sover i vindskydd kan du glömma. Efter ett par dagar i skogen luktar du människa så en björn märker dig på håll.

Den enda risken är att hungriga björnar på våren luktar din mat och kommer in i lägret av den anledningen. Häng upp maten i ett träd fritt hängande, 50-100 m från lägret, om du vill minimera den risken också. Och inga matrester i lägret.

Förnuft och kunskap är rädslans största fiender och erfarenheter. Det får väl bli lite oroliga nätter tills du även kommit över den obefogade rädslan. Respekt och rädsla är inte samma sak. Respekten ska man ha kvar.

Ett forskningsprojekt på gång? Berätta gärna lite...


En 6-årig flicka dödades av varg i Finland 1936.

...sen är ju argumentet "ingen har dödats sen..." rätt komiskt då det inte funnits varg i modern tid - en aspekt värd att tänka på kanske.

Kyrkböckerna i Finland påvisar ca tvåhundra vargdödade människor, varav alla alls inte var barn, utan en hel del var män kring 40, dvs skogsarbetare. Dessa skedde mellan 1700 till slutet av 1800.
Vargarna som dödade ca 20 barn i Åbo var förövrigt vargar, och inga hybrider - även om många velat få det till det.


Man skall inte gömma fakta - det vore synnerligen beklagligt.

Världsnaturfondens egen rovdjursexpert John Linnell:

”Vargar dödar människor. Det är inget tvivel om att genom vår historia så har vargar dödat många människor både när de varit rabiessmittade och vid jakt på byte. (…). Om vi förnekar att detta någonsin kan hända, kommer det att orsaka en total kollaps för vårt rykte och vår trovärdighet då attacker oundvikligen inträffar.”
 
Är det bara jag som känner mest rädsla för att vara ouppmärksam och klanta till sig ett
ormbett. En orm som dragit sig intill packningen eller likn.

Glenn
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg