Att räkna - regler och funderingar

[Jörgen Fjaderlatt.se]

...nån gammal blytung sovsäck (med galonbotten, den vägde säkert 3 kg)...

Haha, de där minns jag från skiftet 60/70-talet.
Gröna, med dragkedja mitt på.

Redan på 60-talet varnades i litteraturen (Torvald Wermelin och Ute, tror jag) för att galonfodret samlade fukt i isoleringen och inte var att rekommendera. Samma sak som fortfarande är ett jätteproblem vid olika försök med "vattentäta" sovsäckar.

Min tonårskompis och jag var så lyckliga när hans morsa hade sytt fast galonfoder i baken på våra jeans inför en skogstur. Då kunde man ju sitta var som helst utan att bli blöt...

Det första vi gjorde när vi kom hem var att plocka bort galonen. Det blev så fuktigt och klibbigt och kallt på insidan att dessa nackdelar övervägde alla eventuella fördelar.

Man kan väl fundera över om det är sådana traumatiska barndomsupplevelser som ligger bakom min fixering vid att i möjligaste mån bli av med kroppsfukt i alla kläder, sovsäckar och tält. Jag har upptäckt att min bok handlar rätt mycket om det

Jörgen

 

[mipert]

Du har rätt i det Jörgen, jobbiga upplevelser från ungdomsåren gör att intresset för lättpackning (och moderna material) växer.

Jag har tillbringat mycket tid i skog och mark och önskar att jag sluppit en del upplevelser...

Sådant som blöta jeans, tunga sovsäckar, kondensfyllda tält och onödiga ”braatthasaker”.

Vi vandrar aldrig i fjällen (tyvärr har har friluftsliv blivit synonymt med tio dagar i Sarek) men med fyra småbarn har UL-tänket haft inflytande på vår bilpackning inför semester.

Behövs detta, finns det lättare/mindre alternativ? Osv.

Mina barn skall aldrig likställa friluftsliv med plåga.
Plåga=tungt och fuktigt.

Hurra för fjäderlätt.

 

[nermander]

Vi vandrar aldrig i fjällen (tyvärr har har friluftsliv blivit synonymt med tio dagar i Sarek) men med fyra småbarn har UL-tänket haft inflytande på vår bilpackning inför semester.

Ja även för mig så hänger lättviktstänket med i andra sammanhang. Det gör ju t.ex. att jag i min vardagsryggsäck kan ha mycket av den utrustning som jag har med mig när jag vandrar. Sjukvårdsgrejerna kommer t.ex. bra till pass där, det är ofta jag tagit en bafucin eller alvedon på jobbet eller tyckt det varit skönt att ha de där engångspipetterna näsdroppar med mig. Och behöver man ha med sig saker för en eventuell övernattning så blir det nåt hekto till bara med "necessären".

Och även för campingsemestern krymper det från år till år, även om vi där släpar med en del tunga saker så är det nu ändå små och enkla grejer jämfört med vad vi haft tidigare. Där är det ju dock inte så mycket vikten som är det stora problemet utan volymen, men lättpackningstänket minskar ju också en hel del på volymen.

 

[Martin Fjäderlätt]

med fyra småbarn har UL-tänket haft inflytande på vår bilpackning inför semester.

Samma här (eller om det är bilpackandet som har inflytande på friluftspackningen?)! Att få ner en familjepackning (inklusive barnvagn) för en veckas skidsemester så mycket i volym att man kan dra över insynsskyddet i kombin är en kick.
Mindre packning - mer njutning.

Hurra för fjäderlätt.

 

[avslutad210712]

Lättpackarna anser att tungpackarna ser en prestation i att bära så tungt som möjligt samtidigt som de själva inte förstår att tungpackarna anser att lättpackarnas filosofi att kunna gå så långt som möjligt tenderar att bli just en prestation och tvärtom.

När du kommer med såna där generaliseringar vet jag inte vem du pratar om. Vilka är lättpackarna? Vilka är tungpackarna?
Eftersom jag ser mig som både tung- och lättpackare vet jag varken ut eller in.

Och jag försöker lämna tungpackandet bakom mig på exakt samma sätt som jag försöker lämna "gå så långt som möjligt"-vandrandet bakom mig.
Den som läser innantill på Fjäderlätt ser ju också att "lättpackarnas filosofi", så som den ser ut hos oss, inte heller handlar om att gå långt. Det handlar om att gå lätt.

Vad man vill använda lättheten till avgör man själv. Det enda jag bryr mig om är att man trivs. Det är kanske inte revolutionerande eller ens nytt, men det är bra.

Håller med dig om att generalisering inte är speciellt bra och att det egentligen är omöjligt att dela upp i lätt- respektiva tungpackare. Man kan tex packa sin baspackning riktigt lätt för att sen fylla på med kameragrejor och då sluta på en totalvikt som är lika stor som en annan persons packning utan kameragrejor väger men där den andra personens baspackning inte ens kommer i närheten av "3 för 3" eller någon annan typ av definition för lättpackning och vilken grupp tillhör man då.

Håller också med dig om att lättpackningsfilosofin inte på något sätt framhåller att det handlar om att kunna gå så långt som möjligt utan att det kan finnas andra anledningar till att man väljer den vågen, förlåt vägen, och det kan vara hälsoskäl, att man helt enkelt inte vill bära mycket etc etc.

Vad som dock är rätt slående när man läser lite hemsidor som framhåller lättpackandet är att författarna ofta återkommer till att "jag hinner nu se mera än jag gjorde förut eftersom jag går längre sträckor varje dag". Ett extremt fritt sammansatt generaliserande citat dessutom mycket fritt översatt från engelska. Vad man skall vara medveten om är att de allra flesta som hinner se mer pga att de går längre med lättare packning gör det därför att de går längre men inte med högre genomsnittshastighet. Dvs den tid de verkligen går är större i förhållande till den tid de är stillastående än den var innan de bantade sin packning. Har man GPS är det lätt att se hur stor del av dagen man verkligen går och det är oftast för min del 50% även om det känns som att jag gått hela dagen förutom lunchen och några kafferaster.

 

[nermander]

Håller med dig om att generalisering inte är speciellt bra och att det egentligen är omöjligt att dela upp i lätt- respektiva tungpackare.

Nejdå, det är ganska lätt att dela upp om man låter bli att fokusera sig på vikten.

En 35-kilos ryggsäck kan faktiskt vara "lättpackad", om det nu är så att den är packad för en treveckors fotoexpedition.

Det handlar inte så mycket om hur mycket man packar utan mer vad och varför.

 

[Martin Fjäderlätt]

Vad som dock är rätt slående när man läser lite hemsidor som framhåller lättpackandet är att författarna ofta återkommer till att "jag hinner nu se mera än jag gjorde förut eftersom jag går längre sträckor varje dag". Ett extremt fritt sammansatt generalisera

Ja, den amerikanska skolan fokuserar antagligen rätt mycket på etapplängder och sånt - den har ju sina rötter i riktiga långvandringar.

Men Fjäderlätts skola fokuserar mer på lättpackningen som en metod för ökad vandringstrivsel - oavsett om man trivs med längre etapper, godare mat eller bara lättare steg.
Man kan tycka att det är vagt.

Om jag ska våga mig på en egen defintion av "lättpackare" så är det någon som gör sitt friluftsliv märkbart trevligare genom att minska utrustningens vikt.
Även det ganska vagt. Men lättpackning handlar ju inte om knivskarpa komplicerade definitioner utan just om tanken att inte krångla till saker.

Det är inte rymdforskning.

 

[Staffan Andersson]

Ja, den amerikanska skolan fokuserar antagligen rätt mycket på etapplängder och sånt - den har ju sina rötter i riktiga långvandringar.

Apropå amerikanska skolan: Intressant läsning i nya utemaggan om The appalachian trail.

 

[andy69]

Walk on..

öringen (Staffan Andersson) skrev
Apropå amerikanska skolan: Intressant läsning i nya utemaggan om The appalachian trail.

Mycket...man blir ju lite sugen på långvandring ...får väl se vad man har för sig på våren nästa år!

//A

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Re: Walk on..

öringen (Staffan Andersson) skrev
Apropå amerikanska skolan: Intressant läsning i nya utemaggan om The appalachian trail.

Mycket...man blir ju lite sugen på långvandring ...får väl se vad man har för sig på våren nästa år!

//A

Vore intressant att höra om det är några svenskar som gått någon av de tre amerikanska långlederna som ingår i Triple Crown (AT, PCT, CDT).
Men det kanske är en egen tråd. Åtminstone om det blir napp...


Jörgen

 

[Fishtrekker]

Tackar för tråden!

Tackar för en del ganska bra, och för den delen en del andra svar som inte hör hemma i denna tråden.

Jag har precis börjat fundera i dessa banor och därmed läst en hel del här i forumet och inte riktigt fattat hur i helv*** folk kan bära så lätt. Men nu fattar jag lite mer.

Min förrförra trip var Nicka-Narvik och tanken var att ta det lugnt under 12 dagar. Då vägde ryggan (OBS! inte kläderna på kroppen) Nästan prick 25kg.

Men skulle jag dra bort all mat, inklusive godsaker som tex rökt korv o kex. Och sedan ta bort fiskeutrustning inklusive filékniven. Då skulle den övriga utrustningen ha vägt lika mycket som Ambrossons höstpackning inklusive ett mycket tyngre tält, förutom att min ryggsäck i sig väger 3 kilo mer förståss! (Bergans Alpinist 110L)

Jag tackar än en gång för inspirationen och det faktum att jag börjar förstå att jag inte är så extremt tungpackad som jag trott!

//J

 

[Taranaki]

För att återknyta till olika sätt att räkna.
För egen del tycker jag att det är intressant att ha en siffra på storheten "Ryggsäcksvikt efter frukost dag 2".
Varför då?

• Vikten är i allra högsta grad intressant för mig även om jag inte sällar mig till UL-gänget.
• Ofta är första dagen bara en kortare sträcka för att komma igång och det dricks förmodligen öl eller vin på kvällen. Bakelser har förekommit
• Jag vandrar för att må bra. Det är fr o m dag 2 som det sliter på kroppen om man går för långt i förhållande till ryggsäckens vikt.

Hur ser ni andra på detta resonemanget?

Förtydligande: jag väger allt som följer med på promenaderna och ser ryggsäckens totalvikt som intressantast när man jämför med andra. "Ryggsäcksvikt efter frukost dag 2" blir mest ett jämförande tal för egen del från vandring till vandring.