Allemansrätten

[niking]

Alltså om jag inte har helt fel så i vevan runt 1800 och 1900 ökade de som hade råd att leka i naturen. Och det fanns absolut inga regler eller riktlinjer om vad man fick och inte fick.

Jodå, det fanns gott om regler vad man inte fick göra på andras marker. Sådana regler har mig veterligen funnits så länge vi har haft lagar och privata markägandre i Sverige. Bl.a. var det olagligt att plocka bär på andras marker.

Runt 1920-talet började det hända saker, i och med att 8-timmarsdagen infördes i industrin. Dessförinnan var det nog bara friluftsintresserad överklass, som hade möjlighet att vistas i naturen på sin fritid!

PS! Det är f.ö. stor skillnad på samhället runt år 1800 och samhället runt år 1900. Glöm inte detta.

Här skulle man kunna säga gammal sedvana. Istället för att förbjuda skapade man allemansrätten för att markägare skulle låta stadens folk få möjligheten att komma ut och nyttja naturen på ett överskådligt sätt. Idag verkar det vara som innan 1940 ingen bryr sig. Då kommer snart nya regler. Och det är inte mitt fel....

Men detta kan jag fått om bakfoten, kanske någon vet om det stämmer?

T.o.m. Klas Sandell konstaterar ju i sin utredning att alla eventuella paralleller mellan alla eventuella medeltida sedvänjor och den moderna allemansrätten inte alls hänger ihop, då allemansrätten är ett helt nutida påfund - till följd av att arbetarna fick semester och successivt kortare arbetsdagar!

Liten exposé över arbetstidernas utveckling genom åren finns på http://www.popularhistoria.se/artiklar/nar-arbetet-fick-bestamma-tiden/ Notera dock att det dröjde länge innan 8-timmarsdagen infördes i lantbruket, som runt 1930 omfattade ca 50% av den anställda befolkningen! Dessutom fanns ju även Lösdriverilagen, som avskaffades först 1964.

Som kuriosa kan jag nämna att runt 1903-1904 fick arbetarna på ett gods i närheten sluta redan klockan 19.00 på lördagarna, vilket arbetarna på ett annat gods i närheten också ville göra. Ingen vågade dock skriva under uppropet...

Kontentan är att innan vi fick allmän semester och allmän 8-timmarsdag, samtidigt som nästan alla gick i kyrkan eller frikyrkan på söndagarna, fanns det liksom inget behov av allemansrätt för gemene man.
/Niklas

 

[Betula_pendula]

Du missuppfattade mig. Jag läste någonstans (som jag inte hittar igen). Att perioden innan kriget var friluft intresset så stort att och missnöjet hos markägare ökade. Allemansrätten blev kompromissen. Folket fick naturen och markägarna fick något som liknade förhållnings regler hur man beter sig i naturen.

Men jag kan inte stärka den tesen längre.

 

[niking]

Du missuppfattade mig. Jag läste någonstans (som jag inte hittar igen). Att perioden innan kriget var friluft intresset så stort att och missnöjet hos markägare ökade. Allemansrätten blev kompromissen. Folket fick naturen och markägarna fick något som liknade förhållnings regler hur man beter sig i naturen.

Men jag kan inte stärka den tesen längre.

Du måste i så fall mena tiden mellan första och andra världskriget http://www.newsmill.se/artikel/2011/11/24/myten-om-allemansr-tt-har-sina-r-tter-i-m-rkrets-id-er och http://newsmill.se/artikel/2011/07/13/myt-att-allemansr-tten-r-urgammal
/Niklas

 

[fjäll-uv]

Jodå, det fanns gott om regler vad man inte fick göra på andras marker. Sådana regler har mig veterligen funnits så länge vi har haft lagar och privata markägandre i Sverige. Bl.a. var det olagligt att plocka bär på andras marker.

Det var först under 1800-talet som skogsmark fick något större ekonomiskt värde och därmed gav upphov till "skogsägande". Gustav Vasa deklarerade som bekant att all obrukad mark tillhörde kronan, brukad mark var odlad mark (inte skogsodlad ...). Skogen var således i praktiken en allmänning, en utmark som människor nyttjade efter behov (undantagen var väl förbudet mot att jaga kronvilt och fälla ekar). Att det någonsin skulle ha varit förbjudet att plocka bär på mark man inte äger har jag svårt att tro.

Runt 1920-talet började det hända saker, i och med att 8-timmarsdagen infördes i industrin. Dessförinnan var det nog bara friluftsintresserad överklass, som hade möjlighet att vistas i naturen på sin fritid!

Det är svindlande men i början av 1900-talet var lönearbetande stadsbor fortfarande i minoritet. Det är sant att friluftskulturen (som ursprungligen snarare är att likna med nån typ av extremsport) till en början hörde till överklassen, men det innebär naturligtvis inte att folk i gemen inte nyttjade naturen i fritidsändamål (fast då var aktiviteten i centrum, inte platsen).

T.o.m. Klas Sandell konstaterar ju i sin utredning att alla eventuella paralleller mellan alla eventuella medeltida sedvänjor och den moderna allemansrätten inte alls hänger ihop, då allemansrätten är ett helt nutida påfund - till följd av att arbetarna fick semester och successivt kortare arbetsdagar!

Friluftskulturen och behovet av att formulera begreppet allemansrätt (myntat av Fritidsutredningens sekreterare Gunnar Carlesjö 1938) hänger helt riktigt ihop med urbanisering och reglerade arbetsförhållanden. Däremot har Klas Sandell också många gånger poängterat att den moderna allemansrätten har rötter långt tillbaka i tiden. Att något så ovanligt som allemansrätten i olika former också råkar finnas i Norge och Finland beror alltså inte på politiken under 1900-talet.

 

[fjäll-uv]

Ser att Niking länkar till artiklar av Gunnar Wiktorsson. Wiktorsson är en moderat politiker och markägare som skrivit en debatt-bok om allemansrätten, en bok som innehållsmässigt har sågats av seriösa forskare som Klas Sandell.

 

[niking]

Det var först under 1800-talet som skogsmark fick något större ekonomiskt värde och därmed gav upphov till "skogsägande". Gustav Vasa deklarerade som bekant att all obrukad mark tillhörde kronan, brukad mark var odlad mark (inte skogsodlad ...). Skogen var således i praktiken en allmänning, en utmark som människor nyttjade efter behov (undantagen var väl förbudet mot att jaga kronvilt och fälla ekar). Att det någonsin skulle ha varit förbjudet att plocka bär på mark man inte äger har jag svårt att tro.

Sant är att utmarken ibland av ägd av byn, socknen eller t.o.m. av häradet, s.k. allmänning. Det innebar att bofasta (främst då de som ägde mark) i byn, socknen eller häradet hade då rätt att nyttja allmänningen för bete och virke. Denna nyttjanderätt var starkt reglerad och övervakades noga. Överuttag bestraffades hårt, liksom eventuella försök från utomsocknes folk att snylta på andras allmänningar. Byskogar började redan skiftas ut under 1700-talet (storskiftet).

Det är dock viktigt att känna till att fram till åtminstone 1850-talet, så var skogens viktigaste produkt bete, inte virke! Då stängsade man ute kreaturen, så att de inte kunde beta på åkrarna. "Ängen är åkerns moder".

Som kuriosa kan nämnas att den första skogsvårdslagen kom runt 1905.

Det är svindlande men i början av 1900-talet var lönearbetande stadsbor fortfarande i minoritet. Det är sant att friluftskulturen (som ursprungligen snarare är att likna med nån typ av extremsport) till att början hörde till överklassen, men det innebär naturligtvis inte att folk i gemen inte nyttjade naturen i fritidsändamål (fast då var aktiviteten i centrum, inte platsen).

Jo, samhället har ändrats mycket sedan 1900-talets början. Allmogen fick ju inte en ordentlig fritid förrän mellankrigstiden, då kraven på allemansrätt blev allt starkare.

Friluftskulturen och behovet av att formulera begreppet allemansrätt (myntat av Fritidsutredningens sekreterare Gunnar Carlesjö 1938) hänger helt riktigt ihop med urbanisering och reglerade arbetsförhållanden. Däremot har Klas Sandell också många gånger poängterat att den moderna allemansrätten har rötter långt tillbaka i tiden. Att något så ovanligt som allemansrätten i olika former också råkar finnas i Norge och Finland beror inte på politiken under 1900-talet.

Klas Sandell påpekade i sin del av utredningen att allemansrätten är starkt knutet till just fritid och semester. Fram till 1920-talet fanns det ingen egentlig fritid för allmogen, varför det då inte fanns något behov av allemansrätt.

Alla eventuella kopplingar till medeltidens eventuella "allemansrätt" faller därmed. Då var det ju inga fritidsresor precis....
/Niklas

 

[niking]

Ser att Niking länkar till artiklar av Gunnar Wiktorsson. Wiktorsson är en moderat politiker och markägare som skrivit en debatt-bok om allemansrätten, en bok som innehållsmässigt har sågats av seriösa forskare som Klas Sandell.

Jag tycker nog att turistprofessor Sandell har klart lägre trovärdighet än Gunnar Wiktorsson i denna fråga. Gunnar Wiktorsson har ju sågat Sandells utredning ganska rejält http://newsmill.se/artikel/2011/11/24/myten-om-allemansr-tt-har-sina-r-tter-i-m-rkrets-id-er

F.ö., vad har du emot markägare? Avundsjuka eller?
/Niklas

 

[mdf]

Jag tycker nog att turistprofessor Sandell har klart lägre trovärdighet än Gunnar Wiktorsson i denna fråga. Gunnar Wiktorsson har ju sågat Sandells utredning ganska rejält http://newsmill.se/artikel/2011/11/24/myten-om-allemansr-tt-har-sina-r-tter-i-m-rkrets-id-er

F.ö., vad har du emot markägare? Avundsjuka eller?
/Niklas

Det är ett relevant påpekande att Gunnar Wiktorsson är väldigt långt från objektiv i sina debattartiklar. När man läser vad han skriver ska man ha i bakhuvudet att hans syfte inte är att ge en balanserad och korrekt bild. Det han vill är att avskaffa allemansrätten till förmån för markägare som han själv. Till skillnad från Sandell saknar han dessutom grundläggande utbildning i ämnet för att inte nämna vetenskapliga meriter och kvalifikationer.

Det har inget med avundsjuka att göra. Debattartiklar är helt enkelt ingen bra källa till kunskap.

 

[niking]

Det är ett relevant påpekande att Gunnar Wiktorsson är väldigt långt från objektiv i sina debattartiklar. När man läser vad han skriver ska man ha i bakhuvudet att hans syfte inte är att ge en balanserad och korrekt bild. Det han vill är att avskaffa allemansrätten till förmån för markägare som han själv. Till skillnad från Sandell saknar han dessutom grundläggande utbildning i ämnet för att inte nämna vetenskapliga meriter och kvalifikationer.

Det har inget med avundsjuka att göra. Debattartiklar är helt enkelt ingen bra källa till kunskap.

Sandells och Svennings utredning är ju definitivt en partsinlaga för turistindustrin och myndigheter, vilket märks tydligast på slutsatserna.

Gunnar Wiktorssons bok är ju den hittills bästa källan till hur allemansrätten kom till. Kanske behövs det en sanningskommission http://www.skogsaktuellt.se/?p=39836&pt=108&m=3650
/Niklas

 

[Betula_pendula]

Den där gunnar gillar jag inte, men jag tror att det är er sidas tomte som får vår sida att bli bättre.

Men jag ska kolla hans bok om vilka källor han har eller om han satt ihop sin egen historia. Fast länkarna du länkade till var otroligt arg och tråkig.

Jag hoppas att jag har rätten att knalla och tälta på din mark även framtiden, men du kommer aldrig att se några spår av mitt besökte. Skulle du gnälla lika mycket då?

 

[såg]

för mig är allemansrätten bra o man få vara ute mycket.

sedan finns de folk som dels förstör o river upp märken i skogen o även eldar när de är eldningsförbjuden.
efter att se vad en skoter kan göra på nyplantering så är ja lite kluven om när de gäller allemansrätten för alla.
även om man skyltar att de är plantera så bryr sig inte dom flästa om de.

sen så finns de dom som ja sätter stor värde i o de är dom som inte lämmnar nå kvar o de få se ut som de alltid ha gjort.

 

[UteMats]

F.ö., vad har du emot markägare? Avundsjuka eller?
/Niklas

Det är frapperande att beskyllningar om avundsjuka nästan alltid kommer från de mest missunnsamma, snåla och gnetiga typerna... Det handlar nog oftast om oförmåga att ens förstå hur trevligt och lätt det är att dela med sig av något till andra människor.
Eller hur förklarar man annars att en kille som verkar ligga sömnlös på nätterna för att andra eventuellt plockar hans bär som annars skulle ruttna bort, tjatar om att alla andra är avundsjuka?