Allemansrätten

Tja, för allmoge på 1600-talet var det knappat tal om några resor, så vida man inte var utskriven i krig eller följe med sin herre som betjänt. Då gällde det helt enkelt att stanna kvar på torpet och försöka överleva. För herrskapet gällde ju förstås andra villkor.
/Niklas

Det enda jag ville belysa var att man fick vackert använda sina ben för att förflytta sej.
Äldre sonen fick gården näste son fick vandra till fronten eller vad han nu skulle infinna sej som
soldat. Ex.kan göras längre men den gamla rätten fick sedan namnet "Allemansrätt".
Det gällde ju landets väl. Soldaten skulle helst komma fram levande.
Ja, herrskapen började sina ferier på 1700-talet, allmogen fick vänta till 1930-talet.

Glenn
 
När rörligheten var större, pilgrimsfärder, gesällvandringar utlänska studier mm var enl flera beräkningar ca 1/3 av den vuxna befolkningen på marsch, utan pass, givetvis behövde de skaffning under vägs. Givetvis satt pestvågorna stopp för mycket men rörligheten förr var nog vida större än flera av oss kan föreställa sig. Att markägarna då skaffade sig stopplagar för detta som i Tyskland är inget märkligt, de låg ju ivägen både i N-S som V- Ö led.
"Tresspassers will be shoot, survivers agin", stog det på en visitkortsstor skylt på ett staket i Texas, klara besked om vad som gällde.
Trist när reglerna hindrar markägarna men inte vildgäster.

1/3 av den vuxna befolkningen på marsch? Knappast samtidigt, utan snarare någon gång i livet? Om pesten (digerdöden) satte stopp för det hela, torde tidpunkten kunna bestämmas till ca 1200-1350.

Kan bara instämma i ditt konstaterande och inflika markägarnas citat om Änok-domen: "Som markägare är man van vid att bli misshandlad av både myndigheter och domstol".
/Niklas
 
Jag tror du (Niking) och jag inte har så stora meningsskiljaktigheter, självklart tycker jag att du
ska ta tillvara på ekonomin i skogen. Det är nog okay för de flesta naturälskare, avarter finns alltid.

Glenn
 
Senast ändrad:
Niking du skjuter dig i foten, digerdödscyklerna vände socialt upp och ner på det kvarvarande samhället men vandringsbruket tog inte slut förrän passen infördes, lite olika här och där men studerande långt efter Linne gjorde sina hundår utomlands. Man ser vad man vill se.
 
Niking

har rätt om man tolkar tidsperspektivet som han. Det var bara 100 år sedan som man låste in personer för "lösdriveri".

Jag menar att det allmännas intresse måste vägas mot äganderätten.
Rätten att tjäna pengar i företagande som förutsätter tillgång till annans mark måste nog regleras på något sätt i de fall där uppenbara skador finns.

Samtidigt tar sig vissa markägare friheter som jag inte vill acceptera, t ex att blockera tidigare stigar och vägar för cyklister och vandrare .

Thure
 
Thure! Om vägar och stigar blockeras för vandrare, så beror det väl ofta på att markägaren störs ordentligt utav ett stora antalet förbipasserande, som kanske inte alltid har skött sig och därmed orsakat markägaren betydande skador, som t.ex. störd jakt? Trots allt är det ju betydligt lättare för allmänheten att flytta på sig än det är för markägaren att flytta sina ägor...
/Niklas
 
Thure! Om vägar och stigar blockeras för vandrare, så beror det väl ofta på att markägaren störs ordentligt utav ett stora antalet förbipasserande, som kanske inte alltid har skött sig och därmed orsakat markägaren betydande skador, som t.ex. störd jakt? Trots allt är det ju betydligt lättare för allmänheten att flytta på sig än det är för markägaren att flytta sina ägor...
/Niklas


Nåja, jag har ännu inte stött på något staket jag inte kunnat flytta på. Att sätta upp staket för att få jaga i fred är ju ett bra exempel på missbruk, eftersom antalet jaktdagar per år är mycket få, och ett staket som stoppar vandrare också stoppar vilt och utgör uppenbara skaderisker för viltet. Jag har flera ggr. funnit döda vilda djur som fastnat med en extremitet eller huvudet i staket.
 
Nåja, jag har ännu inte stött på något staket jag inte kunnat flytta på. Att sätta upp staket för att få jaga i fred är ju ett bra exempel på missbruk, eftersom antalet jaktdagar per år är mycket få, och ett staket som stoppar vandrare också stoppar vilt och utgör uppenbara skaderisker för viltet. Jag har flera ggr. funnit döda vilda djur som fastnat med en extremitet eller huvudet i staket.

Att flytta på andras staket ingår definitivt inte i allemansrätten!
/Niklas
 
Det är fel. Namnet är betydligt äldre än så. Läs tråden så sabbar du den inte genom att ta saker som faktiskt är ordentligt genomlysta en gång till.

Hur mycket jag än letar finns inga andra uppgifter än att ordet "allemansrätt" dyker upp
först under mellankrigs tiden.

Glenn

PS. Kolla lite själv innan du skriver att någon "sabbar". DS
 
Hur mycket jag än letar finns inga andra uppgifter än att ordet "allemansrätt" dyker upp
först under mellankrigs tiden.

Glenn

PS. Kolla lite själv innan du skriver att någon "sabbar". DS
Den är äldre än så. Doktorsavhandlingen Allemansrätten och marknyttjande från 2008 är en bättre källa. Ladda ner den här: http://liu.diva-portal.org/smash/rec...id=diva2:18410

"Även Ingemar Ahlström menar, i likhet med Segrell, att termen allemansrätt är relativt ny. Enligt Ahlström dök termen upp första gången i skrift i slutet av 1800-talet - men att termen endast satte namn på redan befintliga gamla sedvänjor, Ahlström, I., Allemansrätten - en sedvana att vårda i Europa och allemansrätten, s10."

http://www.utsidan.se/forum/showpost.php?p=546504&postcount=273
 
Jag ser fortfarande inget annat än att "Allemansrätten" fick ett namn under 30 och 40-talet.
Eller skall jag lägga till "officiellt". Sedvanerätten fick alltså ett namn under mellankrigstiden.
Sedvanerätten är äldre än sent 1800-tal, då någon kallade det allemansrätt.

Glenn
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg