Allemansrätten

[niking]

Men sluta att tjata om en massa saker som inte har något med allemansrätten att göra. Nedskräpning och ev skador på mark eller gröda har inget som helst med allemansrätten att göra. Du tjatar om ekonomisk skada som regleras av helt andra lagar, Det är som om en bilist skulle kräva ersättning av en markägare om han krockar med ett nedfallet träd eller med vilt som springer ut från markägarens skog!

Nedskräpning och markskador orsakade av s.k. vanligt folk m.m. är ju en följd av allemansrätten och ska således beaktas i utredningen. Ty med allemansrätten följer ju även allemansskyldigheten!

Ingen allemansrätt => inget obehörigt folk i skog och mark => ingen nedskräpning och markskador.

Dessutom pådyvlas markägaren allt fler kostsamma skyldigheter utan en rimlig ersättning. Den luddiga allemansrätten är ju bara ett exempel på detta.

I fallet med billisten, så är ju ditt exempel inte så långsökt som man kan tro vid en första anblick. På de enskilda vägarna är ju markägarna en betydande delägare och ofta väghållare, varför billisterna kan tänkas kräva pengar från ansvarig väghållare.

Dock fritar ju inte detta faktum att bilisterna är ansvariga för sin egen bilkörning och är således skyldiga att anpassa fart m.m. till de rådande omständigheterna.
/Niklas

 

[niking]

Jag ser inte något samband. Det är inte markägaren som äger viltet utan det är staten som gör det. Markägaren äger bara rättigheten att skjuta viltet efter kvoter som staten bestämmer. Markägaren förlorar ägandet av träd som faller utanför hans egendom. Trillar ett träd under en storm in på grannfastigheten så tillhör trädet grannfastigheten. Ett träd som trillar ut över en väg ägs av de som äger vägen. I Sverige ägs de flesta vägar av staten och i det fallet är det staten som äger träden man krockar med.

Nja, faller det ett träd över vägen, så tillhör väl virket fortfarande markägaren och inte vägen. Väghållaren äger dock rätt att såga bort de delar av trädet som hindrar passage?

F.ö. så är väl de flesta vägar enskilda vägar. Enligt Wikipedia så finns det totalt 280 000 km enskild väg, varav ca 75000 km erhåller statsbidrag och är således öppen för allmänheten.

PS! Trevlig artikel om dig i Skogsaktuellt
/Niklas

 

[Noob]

Utredningsdirektiven

Jag har genom hemliga kontakter kommit över detaljer från direktiven. Det är skrämmande:

 

[j_stellan]

Jag har genom hemliga kontakter kommit över detaljer från direktiven. Det är skrämmande:

Har du tipsat Aftonbladet?

 

[KLAGER]

Nu är i alla fall utredningen klar:

http://www.naturvardsverket.se/sv/S...-utredningen-Allemansratten-och-dess-framtid/

Och i princip föreslår utredarna att Allemansrätten ska gälla även kommersiella aktörer, precis om tidigare.

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6470-9.pdf

""I projektet ”Upplevelser med häst i Halland” visade det sig att ca 500
markägare och drygt 200 samfälligheter berördes för att skapa en ridled som
skulle vara lämplig för en flerdagars tur genom inlandet. Det säger sig självt att
många existerande företag med en sådan mängd markägarintressen, skulle få
enorma problem om det skulle krävas tillstånd från var och en för att ordna
kanotturer i ett sjösystem, viltsafaris, eller svampplockningsexkursioner.""

 

[avslutat 73229]

Nu är i alla fall utredningen klar:

http://www.naturvardsverket.se/sv/S...-utredningen-Allemansratten-och-dess-framtid/

Och i princip föreslår utredarna att Allemansrätten ska gälla även kommersiella aktörer, precis om tidigare.

Nja, det verkar inte vara hela sanningen. Nu har jag bara snabbt ögnat igenom sammanfattningen och rekommendationerna samt valda delar av rapporten, men i rekommendationerna nämner de t ex

Att man utreder förutsättningar och konsekvenser av att ta bort möjligheten att
nyttja allemansrätten som grund för att ta naturalster för avsalu; alltså att man
begränsar att plocka bär, blommor och svamp till att gälla för husbehov.

Att man inrättar en skadefond där drabbade markägare kan begära ersättning för
förstörelse och störning i fall där den ansvarige ej kan nås (inkluderar så kallade
invasionsskador där det är den stora mängden nyttjare som leder till skada och/eller
störning).

Att man ser över möjligheterna att vid behov villkora planer och lovgivning till
tillgänglighetsfrågor när fritidsrelaterade arrangemang i landskapet riskerar att få så
mycket karaktär av anläggning att allemansrätten utsläcks.

Att man inte ser allemansrätten som ett frirum mellan annan lagstiftning där det
som inte är förbjudet blir en del av allemansrätten utan att man fokuserar den s.k. grundläggnade allemansrätten. Sådant som t.ex. det fria handredsskapsfisket och
färdsel med olika motorfordon blir naturligtvis inte förbjudet i och med detta men
bör inte självklart ses som en del av just allemansrätten.

(utvalda delar från rekommendationerna s. 13-15)

Jag tror de flesta är överens om att vanlig färdsel i skog och mark inte ska inskränkas. Problemet är ju de gråzonsområden som också författarna skriver om (och som varit föremål för diskussioner bl a här); när blir en anläggning en anläggning som utsläcker allemansrätten? Bör t ex kommersiell organiserad bärplockning vara del av allemansrätten eller ska allemansrätten endast omfatta husbehov?

 

[Odae]

Att däremot markägarna borde vara representerade inses ju lätt. Det är ju deras mark och egendom som utan ersättning upplåts till allemansrätten, så de kan ju förlora stora ekonomiska värden när allemansrätten missbrukas.
/Niklas

Fast hur kan de upplåta något som aldrig varit deras. De äger ju marken med de villkor vi har. De äger inte rätten att hindra någon att beträda marken. Skulle vi hypotetiskt haft andra regler skulle de naturligtvis ha gjort det. Men skulle man hypotetiskt ta bort allemansrätten i efterhand borde ju markägarna få köpa rätten att bestämma vem som ska vistas på marken i konkurrens med alla andra som eventuellt vill lägga ett bud.

 

[KLAGER]

Men utredningen har ju i alla fall funnit mycket allvarliga problem:

"– Och den vanligaste konflikten, enligt de 19 länsstyrelser vi frågat, är när stängsel hindrar allmänheten från att utnyttja allemansrätten, säger Margaretha Svenning"

Några omfattande problem för giriga markägare existerar uppenbarligen inte.

 

[niking]

Fast hur kan de upplåta något som aldrig varit deras. De äger ju marken med de villkor vi har. De äger inte rätten att hindra någon att beträda marken. Skulle vi hypotetiskt haft andra regler skulle de naturligtvis ha gjort det. Men skulle man hypotetiskt ta bort allemansrätten i efterhand borde ju markägarna få köpa rätten att bestämma vem som ska vistas på marken i konkurrens med alla andra som eventuellt vill lägga ett bud.

Jo, den rätten har definitivt hört till markägarna tidigare och bör således åter tillfalla markägarna. Det är ju inte lite magstarkt att kräva att utomstående ska få bestämma över markägarens egendom.
/Niklas

 

[niking]

Men utredningen har ju i alla fall funnit mycket allvarliga problem:

"– Och den vanligaste konflikten, enligt de 19 länsstyrelser vi frågat, är när stängsel hindrar allmänheten från att utnyttja allemansrätten, säger Margaretha Svenning"

Några omfattande problem för giriga markägare existerar uppenbarligen inte.

De problem som markägare får med allemansrätten anses inte falla under s.k. allmänt intresse. Därav upplever inte länsstyrelsen det som något problem.

Däremot omfattas frågor om avsaknad av stängselgenombrott ofta falla inom allmänt intresse, varför frågan upplevs som ett problem av Länsstyrelsen.
/Niklas

 

[glenn o.c.]

Jo, den rätten har definitivt hört till markägarna tidigare och bör således åter tillfalla markägarna. Det är ju inte lite magstarkt att kräva att utomstående ska få bestämma över markägarens egendom.
/Niklas

När skedde förändringen till allemansrätten?

Glenn

 

[glenn o.c.]

Min ringa kunskap i ämnet ger nog "Odae" rätt om ägande förhållande. Allemansrätt är ett namn
skapat av politiker på 30-40 talet för att få ett namn på denna urgamla hävd, en rätt att kunna förflytta sej
i landet utan att behöva dö av köld eller svält. Man har också skyldighet att ge någon dricksvatten
om man får frågan.
Liknande "hävder" finns i de flesta länder, några undantag finns (ex Tyskland, Danmark).
Men dessa urgamla regler kan man leva med tror jag, om vi bara slutar käbbla skit.
Både markägare och vi vanliga medborgare har ju ett gemensamt intresse i att bevara
skog och mark, problemen är folk som inte begriper denna gamla hävd, utan tror dom har
rätt till att göra vad de vill i markerna. Där tycker jag vi bör hitta en lösning, rätt sätt att
informera//utbilda eller kunna lagföra lättare.

Glenn