Då jag kan räkna mig till de lyckligt läskunniga så måste jag tyvärr meddela dig camoscio att ditt
första inlägg här inte kan tolkas som annat än gnäll.
[raderat]
Att ungdomar kan vara högljudda är väl inget att börja grina för.
Det är nog faktiskt så att man får försöka att acceptera andra människor som de är.
Du verkar ju inte heller överhuvudtaget förstått begreppet "allemansrätt"
Inlägg nr1 som är skrivet av dig handlar ju bara om hur du känner dig förfördelad då du inte lyckas med att välja en plats där du får vara ifred.
Att det kan tänkas dyka upp andra människor är bara för dig att acceptera.
Två husbilar med tillhörande solstolar kan tänkas dyka upp på kontinenen också.
Är du ens markägare på den bit mark inlägg 1 handlar om?
Det här har fått vila p g a resor. När jag bemött det anonyma personangreppet ska jag återvända till ämnet.
Det tycks vara en naturlag. Jag bemöter ett barnsligt och illa underbyggt
angrepp med lugna och sakliga påpekanden,
då måste någon reagera med desto hätskare angrepp baserade på samma lögner.
Det räcker alltså inte att tala om en gång att jag inte gnäller utan uttrycker förundran -
någon annan måste ändå diktera mina avsikter och reaktioner
för angreppets skull.
En del har sådana behov och man kanske ska nöja sig med att tycka synd om dem,
men jag börjar bli hjärtligt trött på sorten. Behövs sådana människor?
Den mening som censurerades - jag hann läsa den - var grovt kränkande och kom
alltså ur behovet att kränka, och
ur ett intellekt som alltför lätt övermannas av känslor och därför inte tål saklighet.
Men en lögn blir inte sann av att upprepas. Signaturen Mineral skriver
"att det kan tänkas dyka upp andra människor är bara för dig att acceptera"
som om det vore det saken handlade om.
Eller "Inlägg nr1 som är skrivet av dig handlar ju
bara om hur du känner dig förfördelad då du inte lyckas
med att välja en plats där du får vara ifred." Det handlar uppenbarligen
inte alls om det utan - exakt som jag skriver -
min förundran över vad folk kan tillåta sig - det gäller
andra till fjärde stycket. Och hur de tre sista styckena (den anonyme skriver ju uttryckligen "bara")
kan vantolkas i den angivna riktningen, ens av patologisk illvilja,
är verkligen inte lätt att förstå.
Jag skriver också tydligt "det brukar gå att samsas" och betonar t o m att
jag är beredd att anpassa mig efter andras pryderi.
Jag skriver
också "med de flesta andra jag stött på på den platsen,
t ex kanotistgrupper, sådana som verkligen ville vara
ute i naturen, har det givetvis fungerat hur bra som helst."
Angreppet vilade alltså på lätt motbevisade lögnaktiga förutsättningar.
Och, för att utveckla vad alla utom två begrep:
Det som förundrade mig
var i det första fallet att vuxna människor kan komma på idén
att leda en skock med 9-10-åringar till ett
populärt utflyktsmål för friluftsmänniskor
med föresatsen att ta över platsen helt med stressande och högljudda aktiviteter.
I det andra fallet var det husbilarna.
Och det har ju faktiskt med allemansrätten att göra: "inte störa, inte förstöra".
Därmed är den frågan förhoppningsvis avslutad.
Annars, i närmare anslutning till den egentliga sakfrågan, är det ju roande att jämföra talet om
"kriminella skurkar som svinar och beter sig laglöst" med meningen
"Det är nog faktiskt så att man får försöka att acceptera andra människor som de är".
Och om detta inte har med allemansrätten att göra så har det inte heller med trådens
trådens ämne att göra.
Själv ser jag, efter att ha läst igenom de många
seriösa inläggen,
ett behov av tydlig lagstiftning, t ex att ingen kommersiell verksamhet
ska förekomma utan markägarens medgivande. Det är också ett återkommande tema
i debatten i SvD och säkert något som diskuteras i den pågående utredningen.
Signaturen pacifics invändning att det isåfall skulle bli svårare för naturguider och STF att anordna turer och att det skulle bli byråkratiskt krångel ger jag inte så mycket för.
Det får gärna bli svårare att ordna sådana organiserade gruppaktiviteter.
De som verkligen vill ut i naturen hittar ändå dit själva.
