Allemansrätten

Du tillhör alltså generation gratis?

170 kr + resa är tydligen vad folk (skåningar) är beredda att lägga ner på ett skogsbesök och då är det väl inte fel att markägaren ska ha lite i ersättning för slitage och dylikt?
/Niklas


När man blir skogsägare betalar man ett pris som är satt med tanke på hur man som ägare får lov att utnyttja skogen. I Sverige innebär det att låta folk röra sig i skogen inom ramen för allemansrätten. Tycker man det är fel kan man avstå från att köpa skog i Sverige. Spelreglerna är ganska klara och torde inte komma som en överraskning för den som väljer att äga skog. När du köpte din skog betalade du således inte för rätten att avgiftsbelägga besökare. Varför ska du i efterhand få den rätten gratis?

Du tillhör alltså generation gratis?
 
Taxeringsvärde är en fast avgift som ger en fast skatt. har tyvärr inget med inkomster att göra. Ungefär som fastighetsskatten

Taxeringsvärdet är 75% av bedömt marknadsvärde och justeras vart tredje år. Tidigare har det utgått en en idiotisk fastighetsskatt, som byggde på taxeringsvärdet. För skogsmark utgår det f.n. ingen fastighetsskatt, varför det har föreslagits att ta slopa taxvärdet på skog (som ett del av 25% minskat regelkrångel enligt gammalt vallöfte).

Dock så är taxvärdet viktigt vid fastighetsköp. När fastigheten säljs under taxvärdet. räknas det som gåva och köparen övertar då de gamla ingångsvärdena.
/Niklas
 
Senast ändrad:
När man blir skogsägare betalar man ett pris som är satt med tanke på hur man som ägare får lov att utnyttja skogen. I Sverige innebär det att låta folk röra sig i skogen inom ramen för allemansrätten. Tycker man det är fel kan man avstå från att köpa skog i Sverige. Spelreglerna är ganska klara och torde inte komma som en överraskning för den som väljer att äga skog. När du köpte din skog betalade du således inte för rätten att avgiftsbelägga besökare. Varför ska du i efterhand få den rätten gratis?

Du tillhör alltså generation gratis?

I fall du inte visste det, så kommer ca 75% av alla skogsfastigheter aldrig ut på marknaden, utan överlåts via köp/gåva* inom t.ex. familjen (generationsskifte). Således är det tveksamt om det finns ett seriöst marknadsvärde på skogsmark idag.

F.ö. så urholkas markägarnas rättigheter successivt allt mer, utan att markägarna ersätts över huvudtaget (eller bara en symbolisk summa), vilket jag starkt ogillar. Missbruk av allemansrätten är bara en del av det hela.

*som gåva räknas här alla fastighetsköp, där köpeskillingen understiger taxvärdet. Vid gåva övertar gåvotagaren de gamla ingångsvärden för beräkning av förvärvsavdrag m.m.
/Niklas
 
När man blir skogsägare betalar man ett pris som är satt med tanke på hur man som ägare får lov att utnyttja skogen. I Sverige innebär det att låta folk röra sig i skogen inom ramen för allemansrätten. Tycker man det är fel kan man avstå från att köpa skog i Sverige. Spelreglerna är ganska klara och torde inte komma som en överraskning för den som väljer att äga skog. När du köpte din skog betalade du således inte för rätten att avgiftsbelägga besökare. Varför ska du i efterhand få den rätten gratis?

Du tillhör alltså generation gratis?

Hur ska man göra med markägare som köpte marken innan man införde Allemansrätten? Om det sedan blir generationsskifte på marken. Ska de nya eller gamla reglerna gälla? Om de nya reglerna ska gälla ska då markägaren få ersättning från staten?

Min farfar brukade berätta att han fick betala för att plocka bär hos olika markägare när han var ung så rätten att avgiftsbelägga besökare har funnits tidigare. Markägarna fick ingen ersättning när den rättigheten togs bort.

Jag tycker det är rätt att privatpersoner får utnyttja skogen för husbehov men jag tycker det är fel att företag utnyttjar marken utan markägarens tillstånd.
 
Har tidigare redogjort för en del kommersiella dåliga jippon i andras skogar. Själva blev vi förvånade när vår skog kund upphöjas till naturskyddszon, utan kompensation, väl skatt men ingen inkomst alls.
Sverige är fantastiskt!
Givetvis får man inte fixa till jippon i andras skogar. Allemansrätten är en rätt för den enskilde, inte för några föreningar av privat eller ekonomisk art.
En god relation med markägarn kanske gör att man blir välkommen åter, förutsatt att man skött sig.
Huggmärken i andras träd ingår inte där. Men nerfallna grenar må nyttjas vid eldningstillstånd.
 
Hur ska man göra med markägare som köpte marken innan man införde Allemansrätten? Om det sedan blir generationsskifte på marken. Ska de nya eller gamla reglerna gälla? Om de nya reglerna ska gälla ska då markägaren få ersättning från staten?

Jag har svårt att se att det faktum att du har fått marken gratis skulle innebära att du ska ha större rättigheter än de som har köpt marken med egna skattade pengar. "Gratis" är för markägaren ingen sedvanerätt som måste skyddas. ;-)

Min farfar brukade berätta att han fick betala för att plocka bär hos olika markägare när han var ung så rätten att avgiftsbelägga besökare har funnits tidigare. Markägarna fick ingen ersättning när den rättigheten togs bort.

Markägaren har i modern tid aldrig haft rätten att avgiftsbelägga besökare. Att ta ut en avgift för kommersiell bärplockning är en annan fråga. Jag betvivlar inte att det har skett, men betvivlar att det varit i enlighet med gällande lag? (Visa gärna att jag har fel.) Själv är jag inte helt emot en kommersiell bärplockningsavgift, men hade nog föredragit att det blev lättare för markägaren att få ersättning för de egentliga skadorna dessa företag orsakar. Om företagen belades med en mindre shablonavgift gissar jag att de bara hade sett det som ett argument att ta sig än större friheter än idag, vilket inte hade minskat grundproblemet. En större avgift hade flyttat problemet utanför Sverige, vilket inte heller är en lösning.

Jag tycker det är rätt att privatpersoner får utnyttja skogen för husbehov men jag tycker det är fel att företag utnyttjar marken utan markägarens tillstånd.

Här håller jag i princip med dig. Dock ser jag risken att tex kanotuthyraren måste slå igen för att han vägras tillträde till sjöns enda iläggningsplats. Att han får betala för eventuellt slitage ser jag inget problem med. Med dagens lagar finns det dock inget som hindrar markägaren från att kräva skadestånd för de skador kanotuthyraren orsakar. Möjligtvis kan man förenkla för markägaren i lagen så att det blir tydligare att det är uthyraren som är skadeståndsskyldig och inte hans enskilda kunder? Således hellre ett förtydligande av allemansrätten. Det är en svår balansgång utan självklara svar.
 
Men var är det det gnisslar i verkligheten?

Det är väl dels kring "bärplockningsindustrin" där det faktiskt känns som om någon form av försiktig reglering vore på plats, även om det nog är svårt juridiskt att dra skiljelinjen mellan husbehovsplockning och industri. (Vad är det man ska reglera? Plockandet eller uppköpandet? Varje enskild plockare kan ju säga att just deras hinkar är till husbehov. Och särlagstiftning för utlänningar är kinkigt.)

Så är det kring "vanligt" uteliv, inklusive paddling, klättring och MTB där det kan gnissla med markägare vars ägor är ovanligt populära för någon aktivitet.
Där är det heller inte den enstaka utövaren som är problemet utan mängden. Och hur löser man det? Kommersiella aktörer är ju bara en del av det hela, ideella föreningar och vanliga individer stör ju lika mycket.
 
I fall du inte visste det, så kommer ca 75% av alla skogsfastigheter aldrig ut på marknaden, utan överlåts via köp/gåva* inom t.ex. familjen (generationsskifte). Således är det tveksamt om det finns ett seriöst marknadsvärde på skogsmark idag.

Till vilket värde säljs de 25% om det inte är marknadsvärde?

F.ö. så urholkas markägarnas rättigheter successivt allt mer, utan att markägarna ersätts över huvudtaget (eller bara en symbolisk summa), vilket jag starkt ogillar. Missbruk av allemansrätten är bara en del av det hela.

Problemet med dagens lantbruks och skogsbruksstöd är inte att det sväljer för lite skattemedel. Missbruk av allemansrätten är givetvis ett problem. Men detta missbruk bryter redan mot dagens lag och kräver ingen ändring av lagen, möjligtvis borde det vara lättare att kräva skadestånd av organisatör/företag som ofta försöker gömma sig bakom individuella anställda/kunder.
 
Men var är det det gnisslar i verkligheten?

Det är väl dels kring "bärplockningsindustrin" där det faktiskt känns som om någon form av försiktig reglering vore på plats, även om det nog är svårt juridiskt att dra skiljelinjen mellan husbehovsplockning och industri. (Vad är det man ska reglera? Plockandet eller uppköpandet? Varje enskild plockare kan ju säga att just deras hinkar är till husbehov. Och särlagstiftning för utlänningar är kinkigt.)

Så är det kring "vanligt" uteliv, inklusive paddling, klättring och MTB där det kan gnissla med markägare vars ägor är ovanligt populära för någon aktivitet.
Där är det heller inte den enstaka utövaren som är problemet utan mängden. Och hur löser man det? Kommersiella aktörer är ju bara en del av det hela, ideella föreningar och vanliga individer stör ju lika mycket.

Du ringar in problematiken ganska väl. Uppenbarligen är det ett problem utan enkla och självklara lösningar.
 
Till vilket värde säljs de 25% om det inte är marknadsvärde?

Då bara ca 25% av objekten bjuds ut till marknaden, så blir ju marknaden ganska skev. Om 80-90% av objekten bjöds ut på den öppna marknaden, så skulle nog priset vara ett annat.



Problemet med dagens lantbruks och skogsbruksstöd är inte att det sväljer för lite skattemedel. Missbruk av allemansrätten är givetvis ett problem. Men detta missbruk bryter redan mot dagens lag och kräver ingen ändring av lagen, möjligtvis borde det vara lättare att kräva skadestånd av organisatör/företag som ofta försöker gömma sig bakom individuella anställda/kunder.

Det finns i princip inget skogsbruksstöd idag att tala om idag. Dessutom så är mycket utav dagens jordbruksstöd helt frikopplat från den faktiska produktionen, vilket skapar en massa onödig byråkrati. Krångel som hela tiden tenderar att växa.

Allemansrätten är ju idag mycket luddigt definierat, vilken är orsaken till att den nu ska utredas.
/Niklas
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg