Vasaarenan på turskidor

Som nybliven pensionär tänker jag njutja av friluftsliv så mycket som möjligt. Tidigare har jag fantiserat om att göra ett "vitband" mellan Grövelsjön och Treriksröset men efter att ha läst några blogg om det fick jag kalla fötter.  Bloggarna var i 30 årsåldern och en del hade hundar med sig (bra för att hålla värmen antar jag). Jag skulle nog inte klara av att tälta i naturen långt bort från fjällstugornas säkerhet. Jag föredrar tälta bredvid fjällstugor och tycker att det är skönt att få torka pjäxorna inomhus samt laga mat och umgås i värmen.

Nåväl, nu skulle det bli en tur längst Vasaloppets spår, i den så kalladeVasaarenan. Jag valde att åka den 7 februari 2022 då SMHI lovat fint väder en del av veckan. Dessutom skulle Jubileumsvasan gå av stapeln den 12 februari 2022 vilket skulle vara kul att bevittna.

Dag 1

Så blev det en tågbiljett till Mora. Jag hade hört om "mördarbacken" vid starten av Vasaloppet och även konstaterat den branta stigningen på kartan. Jag bestämde därför att starta turen i Mora istället för Sälen. 

Det tog ganska lång tid att frakta min pulka (på hjul) från Mora resecentrum till Moras campingplats där spåren började. Jag ville komma till Eldris (sista kontrollen på Vasaloppet, 11km från Mora) före skymningen. Jag fick känna hur mycket packning jag drog och bar!! Men saken är att jag använde allt jag tog med mig. Det gäller att kunna skydda sig från kylan ( två sovsäckar, två liggunderlag, ett solotält, en expeditionsjacka...) och laga mat (stormkök, t-sprit....) samt att ha tillräckligt med mat för hela turen. Stugorna längst vägen är fina men saknar köksutrustning och är riktiga "kylskåp" innan man eldat ett tag.

Eldris kontroll med Eldris övernattningstuga till vänster

Alla övernattningsstugor i Vasaarenan ser likadant ut. 4 Våningssängar och en spis i mitten av rummet. El finns däremot bara i Eldrisstugan , inte i de andra.

Dag 2

Jag lämade kontrollen i Eldris vid 11 tiden. Målet var att att nå Prästskogsstugan ungefär 12km därifrån. 

Eldris i solen

Spåret var iordningställt. Jag skidade på skatebädden. Terrängen var rätt platt med några få  korta branta backar. Landskapet öppnade sig då och då och man fick se annat än skogen.

Hökberg

Hökberg kontroll

Jag blev imponerad av de kranar till vilka  man kopplar slangar för att snabbt  kunna servera blåbärssoppa och sportsdryck till alla Vasaloppsåkare! Det ser likadant ut vid alla kontroller.

Jag kom till Hökberg vid tre tiden. Efter påfyllning av vatten (det finns vattenkranar vid alla kontroller) och kort fika skulle jag fortsätta 2 km till Prästskogsstugan för natten. Jag följde skylten för Vasaloppsleden men kom till en skogsväg där pistmaskiner hade bildat stora högar med snö som helt blockerade vägen. Jag försökte åka förbi dem men efter att passerat några högar vid sida om gav jag upp. Snöhögarna verkade inte ta slut. Jag kunde inte vända på platsen med pulkan och gå samma väg tillbaka. Så att jag fick skida bredvid vägen i skogen istället. Det blev ett helvete. Pulkan sjönk i den djupa snön och gick inte att dra. Jag tog av skidorna och på snöskor som jag hade med mig men remmarna på dem var fel reglerade och jag fick inte mycket hjälp av dem. Till slut lämnade jag ryggsäcken i snön och kämpade med pulkan tillbaka till skogsvägen för att sedan hämta ryggsäcken. Jag fick kanske pulsa i djupsnö 100m men det tog mig ofantlig mycket tid. Det var bara att återvända till Hökberg kontroll och resa upp solotältet där framför kontrollen.  Jag kunde sitta och laga mat i farstun till kontrollen som fick funka som vindskydd.

Farstun i Hökberg kontroll

Dag 3

Det blev frukost på "min" farstu i Hökberg. Jag var ledsen för att det inte verkade finnas någon annan lösning än att avbryta turen och åka tillbaka till Mora om Vasaloppsspåret var blockerat. Men så kom en man med pistmaskin förbi. Jag stoppade honom och frågade om de där högarna med snö på vägen skulle tas bort när det ändå var något lopp planerat om tre dagar. Han meddelade då att loppet skulle gå en annan väg några hundra meter och ansluta sig sedan till det vanliga Vasaspåret. Och att han var på väg att fixa spår. Bingo! Jag kunde fortsätta. Jag nådde Prästskogsstugan och åt lunch där.  Jag passerade sedan Gopshusberget, Gopshus och anlände i Oxberg vid fyra tiden. Efter gårdagens äventyr längtade jag efter bekvämlighet på vandrarhemmet i Oxberg. Jag fick fråga om  vägen dit från spåret eftersom Oxberg är en stor by. Man åker tills man når Oxberg kontroll och tar vägen till höger i riktning mot stora vägen. Vandrarhemmet är inkvarterat i byns före detta skola och drivs av OIF (Oxberg idrottsförening). Där sitter också Byrådet och OIF . Det finns ett väl sorterat gym och en bastu till förfogande i byggnaden. Samt ett skolkök med porslin. 

Prästskogsstugan

vid Gopshus

Gopshus

Oxberg kyrka

Utsikt från Oxberg vandrahem

Dag 4

Det blev dilemna idag. Skulle jag "bara" åka till nästa stuga, Axisstugan, som låg 5km från Oxberg eller åka ända upp till Evertsberg? Att åka 5 km kändes för litet. Men att åka 14km i uppförsbacke med min pulka lockade inte. Hade jag kunnat övernatta på Bygården i Evertsberg hade jag åkt den sträckan. Men Bygården i Evertsberg var abonnerad . Ingen plats för mig där och 4 km till för att nå nästa övernattningsstuga, Sundstugan, efter Evertsberg.  Skulle jag orka? När jag såg att man kunde ta en bus från Oxberg till Älvdalen, vänta en timme där och byta till en annan bus till Evertsberg var saken avgjord! Jag skulle fuska och hoppa över en etapp.  Den lilla utflykten blev jättetrevlig. Jag hamnade på Knadde's street food vid resecenter i Älvdalen, fikade och samtalade glatt med ägaren. 

Trevlig inredning på Knadde's servering

Framme i Evertsberg gick jag till LIFVS affären. Det är en franchise affär som drivs utan personal. Man laddar ner en app (Storekey) på telefonen. Med den kan man öppna dörren till affären, scanna de varor som man väljer och betala med kreditkort. Affären drivs av ett par som har mataffär i Venjan , en by i trakten. De sköter leveransen av produkter varje dag.  LIFVS butiken i Evertsberg som öppnades 2020 tror jag har gjort succé. Inte konstigt när man tänker på att det är den enda mataffären mellan Mora och Sälen! Den kom väl till pass för mig som hade planerat mat för 5 dagar men rätt snart märkte att den turen skulle ta mer än 5 dagar att genomföra.

LIFVS butiken i Evertsberg

Evertsberg kontoll

Jag tänkte äta mina smörgåsar på bänken i solen framför Evertsbergs kontroll men blev inbjuden av några som jobbade med att fixa spår och dylikt inför kommande Jubileumsvasan att sitta i värmen på något fikarum in i kontrollen. Jättetrevligt!

Sedan fortsatte jag till Risberg och Rosttjärnsstugan. Spåret gick mest på myrar ,vilket var trevligt i solsken. Överlag tycker jag att delen Evertsberg- Smågan (första kontroll på Vasaloppet) är finare än delen Mora- Evertsberg just på grund av att det är så öppet och inte i skogen. 

Rosttjärnsstugan ligger 200-300 meter efter Risberg kontroll (riktning Sälen) vid spåret. Jag blir alltid lite nervös när man inte hittar stugan med en gång vid kontrollen...

Evertsberg- nylaggda spår

 Öppet landskap vid km 45

Halva turen genomförd!

Risberg kontroll

Rosttjärnsstugan

Glöm inte att ha med levande ljus utöver pannlampa

Dag 5

Idag skulle det bli en rätt kort sträcka, 8 km till Tennänget och Tennängskoja. Den ligger alldeles vid spåret och på det sättet skulle jag sitta på första parketten för jubileumsvasan.

Jag var framme vid 13 tiden. Jag lämnade pulkan i stugan, tömde ryggsäcken och gav mig på skidor mot Mångsbodarna. Vilken skillnad! Så lätt det kändes! Jag åkte fram och tillbaka till stugan på nolltid och satte igång med rutinen i stugan. För det första byta med en gång kläder på överkroppen, byta till torra strumpor och byta skor, ta på mig expeditionsjackan. Och sedan elda i spisen. Hänga de fuktiga kläderna och skorna ovanför spisen. Bädda. Och till slut laga mat. Det var inte förrän maten var uppäten att jag kände en behaglig värme omge mig. Klockan hade hunnit bli 7. Då var det dags att lägga sig och läsa den romanen som några fransktalande hade lämnat i en stuga i somras. Klockan 20 var det inget annat att göra än att sova!!! 

Strålande sol i Risberg

Fint timmerhus i Risberg alldeles vid spåret

Fina spår

Nedförsbacke i sikte

Lunch i solen

Tennängstugan

Öppet landskap åt Mångsbodarnas håll

 Dag 6

Idag var det dags för Jubileumsvasan som skulle åka förbi stugan. Jag lät de flesta åkare passera och startade mot Mångsbodarna vid 11 tiden. Målet var Skärloksstugan 11 km därifrån

Redan vid 7 tiden fanns publik i Tennäng vid spåret för jubileumsvasan.

Den första skidåkaren som även vann Jubileumsvasan, Erik Wikström

Nummer 2, Anders Södergren, guldmedaljör vid OS i Vancouver 2010

Fler åkare

En som hade problem med skidorna men ett gäng på plats för att stödja honom. Hans farfar lär ha vunnit Vasaloppet.

Omvallning

På vägen mot  Mångsbodarna mötte jag några trötta åkare som varit iväg sedan mer än 5 timmar och" bara" gjort knappt 3 mil. Jag antar att en hel del aldrig kom i mål så svårt det var att åka med en sådan utrustning. Jag såg till och med två stycken som hade näbbstövlar som skodon. Hur kan man åka längsdkidor med skor som inte stödjer anklarna!!

Kontroll vid Mångsbodarna

Även sjukvården var där

Skidåkare med näbbstövlar på fötterna

Jag satte mig på renfällen på bänken och fick blåbärssoppa och pannkakor. Jättesnällt! Kort därpå deklarerade slutpatrollen att alla åkare hade passerat Mångsbodarna. Jag åkte vidare till Skärloksstugan. Det började snöa rikligt. Stugan låg inte vid skidspåret utan 150-200m från skidspåret längst vandringsleden. Men det fanns en skylt vid spåret. Stugan låg i en öppen yta (vet inte om det var en myr eller ett skogsavverkningsområde. Men det snöade och blåste så mycket att det såg ut att torrdassen t.o.m hade vält. Stugan var omgiven av ungefär en halvmetersnö och jag satte inte min fot utanför stugan för resten av eftermiddagen.

Skärloksstugan

Dag 7

Inget kul dag idag. 10 till 20 cm blöttsnö som skymde spåren rejält på myren. Tur att det var bra sikt ändå fast det var mulet. annars vet jag inte hur det skulle ha gått.

Snöklumpar under skidorna. Ingen glid alls.

Efter 3-4 km tung åkning kom jag till ett vindskydd och O mirakel mötte 2 tva skidåkare som kom från Smågan. Jag gjorde vågen åt dem för att tacka för det spår som de lämnade efter sig! Det gick mycket bättre att skida i deras spår sen fast motvinden på myren var ganska besvärlig.

Smågan kontroll

Det tog en viss tid att hitta övernattningsstugan i Smågan. Det finns en liten by där och man vet inte vad som är vad. Men med hjälp av kartan  hittade jag den. Den finns längst Cykelvasaleden. Stugan var större än de övriga tidigare och det var ont om torr ved där. Modet började sjunka. Det var kallt som vanligt i stugan och sista etappen från Smågan till Berga by dagen efter oroade mig. Skulle jag klara av "mördarbacken" med pulkan och mina inte jätte funktionella snöskor? Jag mötte en dam som bekräfttade att sista biten verkligen var brant men att jag skulle kunna åka ner längst cykelvasaleden (snötäckt bilväg (9,5km) till Berga by. Den lösningen lockade mig. Och efter att ha kollat att jag kunde få hotellrum i Transtrand satte igång att skida längst vägen ner. Jag fick ta av skidorna någon kilometer före Berga och fortsätta till fots men det gick att dra pulkan på den lilla snö som var kvar på vägens kanter. Jag kom till Berga vid skymningen satte hjul på min pulka och började dra igång den mot Vörderås, 1,8km ungefär, längst vägen. Tyvärr var det söndagkväll när massor med sportlovslediga bilar anlände samtidigt till Sälen. Jobbigt. Men jag kom till mitt hotell som jag skulle och kunde koppla av. Nästa dag tog jag bussen till Mora och tåg därifrån. 

Nu har jag varit hemma i några dagar och drar omkring med ont i ryggen!!! Sista etappen blev tydligen för mycket.

Sammanfattning:

1 Det var kul att åka Vasaarenan. Det är så mycket historia förknippad med Vasaloppet och man passerar så många välkända ställen som man sett på TV år efter år.

2 Att åka på tur i början av februari i fjällen är för tidigt. Det är risk för storm och hårda vindar. Att skida i Vasaarenan är ett alternativ då det dessutom finns möjligheten att ta bussen som möjlig utväg ifall. Jag åkte när det var fint väder men det är rätt kallt i februari. Inte kan man sitta för länge i solen som i fjällen i april t.ex när solen steker. 

3 Stugorna är fina  och det finns ved att elda med. Det finns mer ved i de stugor som inte är lätt tillgängliga än i dem som ligger vid allmän väg. Stugorna ska vara för dem som vandrar längst Vasaarenan men jag undrar om det alltid är så. Alla stugor var i alla fall rena och städade.

4 Jag råkade starta turen några dagar före Jubileumsvasaloppet. Man behöver visserligen inga längdåkningspår när man åker på tur med pulka men det är nog bra om snön har plattats till längst spåret. Jag vet inte hur det förhåller sig med det normalt sett men det är värt att ta reda på spårets status i förväg genom att ringa Vasaloppet och fråga. Sedan måste man ta med i beräkning att själva Vasaloppet sträcker sig på över en vecka där det är nog förbjudet att åka längs spåret under alla olika lopp. Till sist måste man ochså tänka att snötillgången kan ställa till det. Man måste nog åka vecka 7 eller en bit av 8 (Innan cirkusen med loppen sätter igång) eller direkt därefter så att någon snö ska finnas kvar.

5 Det går att köpa en karta i friluftsaffärer som heter Vasaarenan.