Liten helgpaddling utanför Varberg

Äntligen kommer vi iväg på vår efterlängtade kajaktur. Lördagen 24 augusti lägger vi i de fullpackade kajakerna på norrsidan av den så kallade femte vik på Getterön. Solen skiner och vinden är lagom. Vi paddlar först mellan de båda Eneskären och sedan kurs rakt mot Balgö. Det är ca en timmes paddling. Det blåser från sydost, men då och då kommer kraftiga vågor både rakt framifrån eller rakt bakifrån. Vi rundar Balgös västsida och går iland för lunch på norrsidan. Det smakar gott med pastagryta med både rökt och kokt lax, creme fraiche och dill. Vi upptäcker att det verkar vara mycket midre gasol kvar i flaskan än vad vi tänkt...lite oroande, men det ska nog funka om vi snålar lite. Vi paddlar vidare norrut och ett tiotal sälar dyker upp runt oss. 

Ganska krävande paddlig blir det över till Årnäshalvön, med sina röda och svarta klippor. Efter att ha passerat Knarrskärs insida, där ser vi förresten två uppslagna tält, padlar vi mot Södra Horten. Knarrskär har vi tältat på en gång, Horten har vi aldrig besökt. Några andra kajaker har legat några km framför oss hela tiden, nu dyker de upp igen. De tar samma väg som vi, på Södra Hortens västtsida. En bit in på norra sidan försvinner de plötsligt. Vi följer efter in i den skyddande naturhamnen, en liten lugn idyll i det ganska upprörda havet. Här är vi inte ensamma, flera segelbåtar och motorbåtar ligger här också. Kanske försvinner de till kvällen.

Efter ett dopp, en promenad på ön, tältresning tillagas en god kvällsmat med vin. Vi ser att barnen från båtarna, som faktiskt också ska övernatta, leker med en liten eld. En vuxen vakar över dem. Nidingens fyr börjar lysa i den allt mörkare natten.

Men klockan fem på morgonen när jag är uppe, ser jag att det flammar små lågor på klippan där barnen lekt. Vi går dit med vatten och släcker, det hade blivit en glödbädd i den torra jorden och rötterna och vinden blåste upp lågor mot en enbuske. Man kan inte låta små barn ansvara för släckning.

På söndag morgon blåser det friska vindar i byarna. Gröten och kaffet blir en bra start på sälträffen, som nu är inplanerad. Utanför Knarrskär ligger många sälar och vi smyger försiktigt dit med kajakerna. De verkar lika nyfikna som vi, men mötet sker på deras villkor. De försvinner med ett ljudlöst glid ner eller ett retfullt storplask i vattnet. Och sedan kan de dyka upp var de själva vill, ibland med en fnysning. De är så gulliga!

Vi är riktigt trötta i paddelmusklerna när det åter är dags för lunch på Balgö. Ett gäng köttdjur betraktar oss medan vi äter. När vi fortsätter och tar vägen öster om alla små skär känns det ändå som om vind och vågor avtar lite. Efter ett tag susar en katamaran förbi och vurpar precis framför oss. Han kommer på rätt köl igen och vi fortsätter in mot Getterön. Vi har ingen stor skärgård utanför Varberg, men det är ändå fina paddelvatten!