Jag älskar fjällen och försöker fjällvandra regelbundet. Mina fötter gillar obanat...pga Mortons neurom.
Användarnamn: TottemanIntressen: Friluftsmat, Expeditioner, Vandring, Långfärdscykling, Turskidåkning, Långfärdsskridsko, Litteratur, Navigering, Mountainbike, Multisport, Bär & svamp, Orientering, Allt som tar tid och utmanar...
30 augusti – över passet
Som vanligt sov jag gott, och vaknade som jag brukar runt halv 8. Sov med dunjacka, vilket var perfekt denna natt. Det var en strålande fin morgon, så härligt.
29 augusti – fjäll och obanat
Natten var lugn och jag sov bra som vanligt. I min packning hade jag en rejäl mössa och en buff. Jag säger buff även om det är ett företagsnamn. Min buff hade jag vikt några gånger och dragit ned över ögonen, så att det blev som en sovmask. När det är klart väder ute så brukar det bli ljust i tältet, och jag brukar vakna tidigare än jag tänkt mig. Detta rådde buffen bot på. Det blev kolsvart med buffen som sovmask. Det har hänt att jag stigit upp mitt i natten, och tagit fina bilder, så jag vet att natten är fin ur fotograferingssynpunkt.
28 augusti - mot Boarek
Natten var inte kall, och jag var uppe en sväng för att lätta på trycket, kröp sedan ned i sovsäcken och somnade om. Killen i tältet en bit bort hade vaknat i tid för att hinna packa allt och ta sista biten till Kvikkjokk.
Duggregnet mot tältduken betydde att jag inte hade bråttom, ett ord jag förresten inte använder på denna vandring. Jag hade inte alls bråttom alls. Jag funderade på om jag skulle fixa lite kaffe, och så fick det bli. Två skivor mjuk bröd med tubmjukost. Det var en bra start på morgonen.
27 augusti - vandringen startar från Kvikkjokk
Nattåget från Stockholm till Boden hade inga förseningar, utan anlände till Älvsbyn, där de två andra i kupén klev av. Klockan var inte mer än strax efter 5 när de vaknade. Tåget anlände sedan till Boden strax innan kl 6.
Tågbytet var lite rörigt då tågpersonalen sade att man fick sitta var man ville. Jag hamnade i alla fall på min riktiga plats, som stod på biljetten. På tågresan till Murjek så pratade jag med kvinnan bredvid mig, en pensionär, som var på en resa till Narvik med andra pensionärer. De skulle se och uppleva norra Sverige. Jag hoppas att jag också är pigg och vill uppleva saker när jag är pensionär.
26 augusti – avresedag
Det var äntligen dags för resan till Sareks nationalpark där jag har tänkt att gå obanat i södra Rapadalen och spana efter älg och björn. Sareksälgarna är mytomspunna och imponerande stora, och jag hoppades på att få se dem. Jag hade tittat i böcker om Sarek och sett bilder på älgarna. Sådana älgar skulle jag också vilja se.
Vandringen i Sarek tänkte jag denna gång göra själv, då min vandringskompis Johan inte hade möjlighet att följa med denna gång. Jag har vandrat själv tidigare, så det här är inte första gången.
