Natten var bra, och för första gången sedan vi började vandra hade jag inte jackan på sovsäcken över benen pga kylan. Denna dag skulle vi fortsätta mot kalfjället, och vi hade under gårdagen kommit in i Ultevis fjällurskogs naturreservat.

Efter frukost packade vi ihop allting och fortsatte vandringen längs stigen. Det var bara en kort sträcka till renstängslet och det vattendrag som skulle vara den plats där vi skulle ändra riktning och börja gå på kompass igen.

Efter bara ett par minuters vandring såg vi en stuga en liten bit bort. Vi gick fram till den och eftersom den var olåst så tittade jag in i den. Det var en stuga som användes, och det fanns kamin och madrasser. Den var välisolerad. Stugan var inte markerad på kartan.

Renstängslet på kartan fanns i verkligheten inte där den var markerad. Vi stötte på den tidigare än vi trodde, och den verkade inte vara så gammal. Jag antar att stängsel kan vara knepigt att uppdatera på en karta.

Vi kom strax fram till bäcken Áhpagisjåhkå där vi fyllde på vatten.

Från denna plats tog vi båda två en kompasskurs som siktade mot bron över Gáldejåhkå. Vi skulle nu gå uppåt och igenom den ibland ganska svårframkomliga skogen. Vi var i Ultevis fjällurskogs naturreservat och det var spännande. Allt var fortfarande nytt för oss och vi upplevde allting för första gången.

n

Vi skulle gå uppåt och igenom skogen för att komma ut i den glesare fjällbjörkskogen och senare ut på kalfjället. Det visste vi.

Jag upplevde att det var skaplig fart uppåt, och vi stannade när vi kände att en paus vore bra. Under vandringen i skogen så stämde vi av kompasskurserna med varandra ibland. Det är bra om man är två som är överens om kursen.

Lunchen tänkte vi ta lite tidigare denna dag. Det har ibland blivit lite sent, och nu bestämde vi för att äta vid vanlig lunchtid.

Skogen var ibland besvärlig att gå i, med luriga hål, stenar, mjuk mossa, träda att kliva över eller gå runt. Ansträngande vandring är nog rätt beskrivning.

Vi såg spår efter såväl älg som björn, och fåglar skrämde vi upp. Jag förstår att de trivs här. Det är urskog och verkligen vilt. Tjäder var det nog gott om överallt här.

Har nalle käkat myror i den här stacken?

Kanske älgens garnityr?

Vi såg inga större djur, men de lär garanterat ha sett oss. Vi pratade lite om vad man skulle göra eller ha med sig för saker om man kom hit en annan gång, i syfte att utforska denna härliga och vilda urskog. Det vill säga, komma till fjällurskogen för att knata runt i urskogen, spana efter björn, älg och annat kul. Ligga still, och ha ett basläger som man utgår ifrån för olika dagutflykter.

För min del var svaret enkelt: Varma kläder.

Ja, jag skulle såklart ha med mig liggunderlag och termos, så att jag kan ligga på spaning en hel dag, men det viktigaste är nog kläder efter väder, och då varma kläder. På nätterna har jag haft på mig allt jag tagit med mig. Jackan har jag på benen, dock inte denna natt.

Jag har inte snålat med kläder, utan använt allt jag haft med mig. Jag har inte fryst, och anser att jag lyckats med klädplaneringen denna gång. Det känns bra, för då vet jag att jag inte burit med mig för mycket kläder i onödan.

Jag skulle även ha stövlar om jag skulle vara här ett tag. Blöthålen är lömska och det finns myrmark och annat kul. Stövlar är helt rätt.

Vi fortsatte uppåt i det fina vädret och det började bli dags för lunch.

Eftersom det var kalasväder så tog vi fram våra sovsäckar och lät dem vädras i solen medan vi fixade lunch.

Vila medan maten gottar sig.

Efter lunchen fortsatte vi uppåt och siktade mot fjällbjörkskogen, vilket vi skulle komma till när vi kommit upp ytterligare i höjd. Sedan skulle det bli kalfjäll.

Det var ett härlig område att vandra i. Ren vildmark. Ultevis fjällurskogs naturreservat. Stundtals ganska ansträngande att vandra i, och vi stannade till ibland och vilade. Ståpaus var vanligaste pausen.

Vad kan detta vara?

Jag är så tacksam för att jag får uppleva det här området. Det här är lyx. Tänk att det här finns i Sverige. En dold pärla. Fjällurskog.

Vi kom till slut upp på lite planare mark, och hade kommit in i fjällbjörkskogen. Barrträden hade vi lämnat bakom oss. Jag hade för mig att man brukar göra det på ca 700 möh och när jag kollade karta så var vi kanske på 650 möh. Det varierar såklart var denna gräns är, och nu var vi i Ultevis fjällurskogs naturreservat.

Vi slog upp tälten och hade haft en fin, och än ansträngande dag.

Det började precis regna när jag var klar med tältet, så det vara bara att krypa in i tältet.

Nu hade vi bara en liten bit kvar till det riktiga kalfjället, Uldevisduottar. Dit skulle vi nå kommande dag.

Efter middag och kaffe så blev det en tidig kväll. Vi var trötta och nöjda.

Dagens härliga vandring genom skogen blev 9 km.

Gonatt!