Sjunkna vrak. Båtskrov av gamla kalkskutor i badviken, Kappelshamn, Lärbro. 2023
Det våras för Gotland
Efter hundratals år av glömska och i skugga under radarn i Europa från kännedom, kommer nu Gotland att åter stiga in i medvetandet på ett annat sätt än bara som Solen och Rosornas ö. Nu i ’Accelerationens tidsålder’ har ön utropats som Europas blivande osänkbara hangarfartyg. Vi får tacka vårt NATO-medlemskap för detta! Nu har äntligen ett tidsfönster öppnats för Gotland att resa sig ur sin Törnrosasömn.
På 1400-talet skrev en italienare i Florens, en lista på de 100 mest betydelsefulla öarna i världen. Öar som: Rhodos, Ceylon, Zanzibar, Sicilien och andra listades ..Gotland var nummer trettio på den listan. Sedan brandskattningen av Visby sjönk staden ned i bortglömdhet och internationell glömska. Vare sig politikerveckan i Almedalen, eller Medeltidsveckan har haft kraft att orkat lyfta upp Visby till den storhet staden hade på 1300 talet, då den var en internationell metropol.
Hur som helst. Vi lever tydligen nu också i en ’skymningstid’… allt enligt media: Alltså: Tiden innan ett storkrig bryter ut! Alltså tiden, där lögner frodas, politiker mördas, och vårt dricksvatten förgiftas, bomber briserar och stor rädsla sprider sig. Media kan inget annat göra än att haka på och bidraga med mer panik, och skapa ångest så att små barn inte kan sova på nätterna. Allt är därför ganska märkligt och besynnerligt denna vår 2024.
Vår nationella självkänsla försvann väldigt fort, vi har ju trots allt länge längtat över att bli usa’s 51:a delstat.
Frågan är hur detta NATO-medlemskap kommer påverka friluftslivet och turismen på ön. Kan en blivande NATO-bas med utplacerade stridsspetsar, bunkrar och radarstationer, flygfält och arméförläggningar hota idyll och på sikt skada den berömda semestercharmen Gotland besitter? Kommer man kunna paddla kajak utan att bli tagen för ett smygande spionobjekt! Kommer man kunna obsa’ fåglar på ostörda platser i buskar, utan att gripas för spioneri? Vandra längs orörda allvarmarker utan att falla ner i en bunker? ..och hur mycket kommer dessa planerade divisioner av soldater, bandvagnar och rullande tanks påverka oss alla? Ljud från skjutfält kan ju skrämma skiten ur folk och kritter. För att inte nu tala om dessa jättelika landningsbanor för Herkulesflygplan, hur mycket allvarmark ska offras för det? Näktergalens väna kvitter kommer dränkas av kulsprutesmatter. Rätt vad det är så är det inte längre turister som pallar hallon i trädgården, utan ryssar som pekar med automatvapen.
Hela ’Öijn’ ska nu upprustas!
Kappelshamnsviken här, är djup nog (114 m) att rymma åtskilliga ubåtar vid den nya hamnen. Häromveckan utropades den till en kommande NATO-bas och genast började lokalpolitiker uttala sig i press om kommande arbetstillfällen och en uppblomstrande glesbygd. Ryssland å sin sida ser en kommande NATO bas på Gotland som ett ökat hot.
Det slutar inte ens där…
En arméförläggning med skrålande yankees som stöter på ortens flickor.. Hur välkommet är det?..Ämnet togs upp i en insändare i Gotlands Allehanda här förleden.
Det stora och det Sublima. Akka från Kebnekaijse och de andra, Nils Holgersson.
Selma Lagerlöf är en av våra största författare. Ingen kan som hon smälta ihop känslor och myter och alla stora känslor ur sagor och legender till något högre än människan själv.
Fascinationen för Visby fick Selma Lagerlöf då hon 1883 besöker dåvarande Konstföreningen i Kungsträdgården i Stockholm(där PK-huset är idag ungefär).. där hon får skåda utställd: Gustaf Hellqvist målning ’Valdemar Atterdag brandskattar Visby’ (1882). Hon blir alldeles tagen och indragen i tavlan och den kommer att inspirera henne till ett antal berättelser om Visby.
Selma Lagerlöf reser senare på nittiotalet med sin partner Sophie Elkan till Visby och blir båda alldeles hänförda av stadens historia. Dom ser i Visby’s ruiner som ett svunnet Famagusta, något lika pittoreskt som Taormina. Dom har blivit helt absorberade av målningen som dom såg åratal tidigare
Få personer som Selma Lagerlöf har i Sverige påverkat vårt land och dess natursyn, på det viset som genom sin bok Nils Holgerssons Underbara resa. Boken är skriven 1906. Kortfattat kan man säga att boken är en lärosaga om människans rätt, visa-vi landskapet, och dess konsekvenser. Boken är på nått vis en slags eko-kritisk berättelse om förmänskligade djur som ställer frågor om moral och etik i en besjälad natur. Landskapet är passivt medan djuren är aktiva och agerar för sin rätt. Gässen är starkt besjälade.
I samma tidsanda som Nils Holgersson bildas våra första nationalparker och Svenska Turistföreningen och andra friluftsorganisationer. Dessa nationalklenoder, de är alla samma andas barn av denna inspirerande och fantastiska skapelse av Lagerlöf.
Med sin romantiska natursyn, ibland sublimt gestaltad, diskuterar Lagerlöf natur och moral med sina läsare på ett livsbejakande sätt. Hennes kritik av industrialism och civilisation var modern när boken skrevs i det tidiga 1900-talet. Den kritiken är högst aktuell idag. Själva problemet med naturens exploatering och det moderna samhällets påverkan på djur, natur och människor är dock inte nytt. Under perioden 1880-1910 genomgick Sverige stora förändringar. Industrialismen slog igenom.
Gässen blir attackerade av säl vid lilla Karlsö.
Lilla Karlsö sedd från Eksta.
Ruin i Visby (St Karin).
Berättelsen om det återuppståndna Visby. Vineta.
"Staden på havsbotten" om hur storken Ermenrich landar bredvid Nils i månskenet på Stora Karlsö. Nils får rida på hans rygg och de landar på en sandstrand där Nils går in i en märklig stad. Där råder brådska och liv och köpmän vill hela tiden sälja saker till honom. Men Nils har inga pengar och springer ut genom stadsporten för att hämta en ärgad slant han tidigare sett i sanden, "men när han hade tagit upp den och ville skynda tillbaka inåt staden med den, såg han endast havet framför sig. Ingen stadsmur, ingen post, inga väktare, inga gator, inga hus syntes till, utan endast havet."
Nils blir ledsen och frågar Ermenrich vad det var för stad som nyss stod här och storken berättar att på just den stranden har det förr i världen legat en stad:
"Den var så rik och lycklig, att ingen stad någonsin har varit härligare, men dess invånare hängav sig olyckligtvis åt övermod och praktlystnad. Till straff för detta,..., blev staden Vineta översvämmad av en stormflod och nersänkt i havet. Men dess invånare kan inte dö, och inte heller förstöres deras stad. och en natt vart hundrade år stiger den i all sin prakt upp ur havet och ligger på jordytan jämnt en timme."...."Men när timmen är förbi, sjunker den ner i havet igen, om inte en köpman i Vineta under tiden har fått sälja något till en levande varelse. Om du, Tummetott, bara hade haft aldrig så liten slant att betala köpmännen, hade Vineta fått ligga kvar här på stranden, och dess människor hade fått leva och dö som andra människor."
"Herr Ermenrich, " sade pojken, "nu förstår jag varför ni kom och hämtade mig mitt i natten. Det var därför, att ni trodde, att jag skulle kunna frälsa den gamla staden. Jag är så ledsen, att det inte gick, som ni ville, herr Ermenrich." Han satte händerna för ögonen och grät. Det var inte gott att säga vem som såg mest bedrövad ut, poken eller herr Ermenrich."
Så kan det gå alltså! Inte ens då kunde en liten pojke rädda Visby att återuppstå. Nu har vi NATO, men kan vi skjuta till tillräckligt med pengar för att än en gång rädda Visby? Eller kommer hela Gotland sjunka ned som det nyrustade hangarfartyg det blev. Precis som Vineta….
Jag har funnit slanten här på stranden. Enholmen med Karlsvärdsfästning i bakgrunden.
Förfäderna går till skepps till kamp mot Rus i Österled, Tjängvids bildsten (SHMI)
Man kan kanske undra vad Selma Lagerlöf har med friluftsliv att göra, och varför hon platsar på ”Utsidan”. Men själva idén med Nils Holgersson var inte bara att få svenska folket att lära sig uppfatta och begripa landets natur, utan mer att med myten och sagan: skapa äventyr, och få äventyret att lysa. Och är det inte det just människan vill, att få sitt liv att just lysa?
Sitta på en gåsrygg och flyga fram över skog är väl häftigt om nått!
Det märkliga med Nils Holgersson, är att den samtidigt är en civilisationskritik. Den hyllar ytligt sett vårt land i en nationell anda, men samtidigt är den kritisk till industrialismen. Konstnärer och författare var på 90-talet kritiska till den industriella revolutionens verkningar som fabriker och urbana miljöer. I den civilisationskritik som fanns i den debatten då, hyllades livet på landet, eller ett liv närmare naturen. Den andan var väldigt stark och det är det vi i vår tid nu lever i. Vi har som sagt en del att tacka det idealistiska och nationella nittiotalet för..: Arbetarrörelse och socialism, nationalparker och idrott. Friluftsliv och social välfärd. Begrepp som vi ska vara tacksamma för idag.
”Utsidan” handlar inte bara om resårer, dragkedjor, tältduk och skavsår eller gnäll på samer.
Här på Gotland ser man på ro med Nato-medlemskapet. Ryssen har varit här en gång förut: 1808.då var dom här någre’ veckor, sedan gav dom sig iväg. Vi får se hur det går framöver med det.
Cykling har väl varit det som mest lockat som aktivitet genom decennierna. Nu har nog kustvandring börjat inspirera också. Som inbiten kajakpaddlare själv kan nog vissa platser locka, men samtidigt är det skydd för fåglar och våtmarker längs kusten som hänsyn måste vägas emot. Det är också strandskydd över hela kusten så någon massturism håller inte vissa platser för.
Länsstyrelsen släppte nyligen information om nya kustleder nymärkta för vandring. Folk måste ha märkta leder att gå på, och bli anvisade hur dom ska gå annars funkar inte. Om det inte skapas en led så vandrar inte folk. Egna initiativ är sällsynta för vissa. Dessutom är många rädda för betande kor, och det är starkt ångestskapande med en stor plan öde gräsyta med ny utsläppta djur på.
Själv gillar jag att leta på gamla kartor efter gamla landsvägar och stigar att upptäcka. Det finns väldigt mycket i vardagsnaturen här.
Länk till Länsstyrelsen:
https://www.lansstyrelsen.se/gotland/besoksmal/friluftsliv-och-allemansratt/langre-vandringsleder-pa-gotland.html