Om att bygga tält, och diverse funderingar kring att vara en halvlat medelsvenssonfrilufsare med längtan efter friheten, lugnet och njutningen, snarare än strapatserna.

Har börjat bli vuxen och lärt mig att uppskatta naturen och dess oerhörda rikedomar mer och mer. Jobb, barn och andra intressen inkräktar dock ganska mycket på den lilla tid man har, så jag kommer inte ut så ofta som jag skulle vilja. Har blivit mycket inspirerad av "Fjäderlätt vandring" av Jörgen Johansson.
Drömmer just nu om att vandra genom Liechtenstein, i Slovenien och i Norge.
Jag har också fastnat i Gör-det-själv-träsket. Det är ju roligt både att skapa, och om detgår, spara pengar på att göra själv istället för att köpa dyra märkesprylar. Har under vintern 2007-08 lyckats sy mitt eget lilla tvåmanstält, och är mäkta stolt. Under kommande vinter kanske det blir en lättviktsryggsäck. Vi får se.

Användarnamn: Öhrnell

Intressen: Friluftsmat, Fiske, Vandring, Foto, Utförsåkning, Resor, Styrdans, släktforskning, gör-det-själv

Mer på profilsidan


Undervisning i hemmet - idag om fåglar

(Blir det fyra i rad? I så fall vann jag!)

Nu när det äntligen är kallt så är det ju lite mer synd om fåglarna. Vi har som vanligt hängt upp fågelmat utanför köksfönstret, så att man ska kunna titta på de små krabaterna när de kommer och äter. Och som vanligt häpnar jag över att barnen hinner glömma bort vad fåglarna heter från vinter till vinter. Är det inte så att barns hjärnor ska fungera som läskpapper - att det de en gång hört sitter som berget resten av livet? Tydligen inte på mina barn i alla fall, såvida det inte gäller handlingen i ett avsnitt av Witches eller Kalle Anka. Nej, nu är jag orättvis. Några fåglar kom de faktiskt ihåg.

Idag åkte alltså fågelboken fram, men den blev liggandes på köksbordet. Istället skrev jag upp en lista på de vanligaste fåglarna här hos oss enligt nedan:

Talgoxe
Blåmes
Domherre (nja, åtmistone som önskefågel)
Nötväcka
Grönsiska
Hackspett
Gulsparv
Grönfink
Sidensvans
Talltita

Och sedan satte vi oss vid datorn, och barnen fick lära sig att googla fram bra bilder på fåglarna i listan, kopiera och klistra in i ett worddokument, som vi sedan skrev ut och tejpade upp bredvid köksfönstret så att man snabbt kan kolla vad det är för fåglar man ser vid fågelbordet.

Och imorgon har de säkert glömt bort både hur man bildsöker, kopierar och klistrar in och sparar... Suck.

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?
2010-01-06 17:01   brigas
Och hur överlever de små i kylan;jag är lika förundrad varje kall dag då de återkommer och äter fröna i fågelbordet,med sina små bara ben och fötter stående i is och snö.
 
Svar 2010-01-06 17:20   Öhrnell
Exakt! För de är ju liksom bara dun och ben och näbb. Några få gram kropp däremellan borde ju frysa till en isbit på nolltid tycker man.
 
2010-01-06 19:16   annakari
Jag är förundrad över hur de där små dunbollarna kan tömma två fröautomater på tre dagar. Har de som hamstrarna kindpåsar eller lägger dom i lador?
 
Svar 2010-01-06 21:16   Öhrnell
De sprätter ner på marken...
 
2010-01-06 19:57   thomalin
Vilken supermorsa du är... sånt där fick jag aldrig hålla på med som barn... så lite avis blir man ju ;-)
 
Svar 2010-01-06 21:18   Öhrnell
Nej, jag fick heller aldrig sitta i mammas knä och höra henne säga "Kommer du ihåg vad du skulle trycka sen? Ctrl+V" Min gamle biologilärare hjärntvättade alla högstadieelever på de mest nödvändiga fåglarna, vilket jag är glad för idag.
 
2010-01-06 21:12   peter1969
Japp, du fick ihop 4 i rad så du vann. Tack i alla fall för att du skriver, har saknat dina inlägg. Håller med dig om fåglarna, hur bär dom sig åt för att inte frysa ihjäl? Jag är också dålig på fåglar men jag fick å andra sidan aldrig lära mig sånt när jag var liten. De namn jag fick lära mig var ju dessutom inte deras riktiga namn utan på bondska. Blev lite problem när man skulle försöka hitta dom i en fågelbok senare i livet. Exempelvis Gwåxiken dvs Lavskrikan. Eller Schiran dvs Skatan. Men framförallt Spittigeten som är Talltita eller Entita. Jag vet fortfarande inte vad som är skillnad på dom två och antagligen är båda vad vi kallar Spittiget.
 
Svar 2010-01-06 21:20   Öhrnell
Pappa har försökt lära mig några. "Tjuflip" (med reservation för stavningen) är väl sädesärla, om jag inte minns fel. Talltita och entita är säkert samma fågel egentligen. Åtminstone i mina ögon än så länge.
 
2010-01-07 08:47   4623
Hej och välkommen tillbaka. Har saknat dig!
 
Svar 2010-01-07 09:56   Öhrnell
Stort tack!
 
2010-01-07 10:00   Faderskapet
Hej på Dig, Dotra!
En kommentar till Dina fågelnamn. Tjuflipen är en gråsparv. Fråga mig inte varför. Apropå fågelnamnan. När min far skulle beskriva något som som tog tid och inte såg ut för något, brukade han säga: "Hä jä som att plock dune borta tjuflipen, hä räänt ingenting." Ser att Ni har haft besök av en sisselskit också (gulsparv)
 
Svar 2010-01-07 11:19   Öhrnell
Men far - vad heter sädesärlan då?
 
2010-01-07 10:54   peter1969
Om Talltitan: Tvilling till entitan, men har renare gråvita färger och ett ljusare längsgående stråk utmed den hopfällda vingen. Även lätena skiljer. Hittat på http://wildlifegarden.se/fagelsidor/talltita.html
 
Svar 2010-01-07 11:18   Öhrnell
Och så hade visst entitan en mindre svart fläck under hakan än talltitan. Jupp. Kunde man lära sig se skillnad på pilfinkar och gråsparvar så ska väl det här gå vägen också!
 
2010-01-07 11:34   Faderskapet
På riktigt äkta v-bottensbondska: "Trörnerla". Svenska ung. tranärla.
Källa: mitt minne, plus koll med Torsten H.
 
Svar 2010-01-07 11:36   Öhrnell
Tur man har Totteman! Jag noterar nästa projekt - fixa en västerbottnisk fågellista. (Ska bara kolla först att det inte redan finns någon sådan)
 
2010-01-07 17:30   storschan
Är inte sisselskiten sädesärlan? trodde jag. men de kanske ändrar namn på väg uppåt i landet?
 
Svar 2010-01-07 18:53   Öhrnell
Det här kräver djuplodande forskning!
 
2010-01-07 20:53   Faderskapet
sisselskit = gulsparv finns faktiskt på Google, om nu det räknas som
faktum. (Ca 10 träffar)
/P
 
Svar 2010-01-07 21:19   Öhrnell
Men frågan är var gränsen går. I gutniskan (Gotland) lär det snarlika 'slickenskit' betyda bofink.
 
2010-01-07 20:55   peter1969
Det finns minst en "ordbok" redan:
http://www.hissjo.net/BookPage.aspx?id=41
 
Svar 2010-01-07 21:17   Öhrnell
Fandu hann före! Jag hittade den själv för tre minuter sedan. Det finns en lista på Gutemål också såg jag.
 
2010-01-08 08:18   peter1969
Det blev ett populärt inlägg det här. Nu blir det fjärde kommentaren för mig. Vann jag även om det inte var fyra i rad?
Jag vet inte hur gamla barn du har men för mig är det tvärtom.

Men pappa då, du vet väl att du kan trycka på dom här knapparna istället! Då går det mycket snabbare! :)
 
Svar 2010-01-08 08:35   Öhrnell
Om inte annat så har du kämpat väl! Barnen är 6&8, och minns det de vill minnas. Och med en systemutvecklare och en glad amatör hemma så dröjer det nog något år till innan de slår oss på datafingrarna...
 
2010-01-08 18:24   äventyrssugen
Har också hört att sisselskit skulle vara sädesärla av en tjej från Villhelmina.
Men en "Blatchibötchi" har ni kanske inte sett på ett tag?
 
Svar 2010-01-08 22:42   Öhrnell
Nej - vad i hela friden är en "Blatchibötchi"? Vad gäller sisselskit börjar jag dra slutsatsen att det egentligen betyder "småfågel" i största allmänhet.
 
2010-01-08 21:37   Thomas Traneving
Visst är det väl skönt med ledighet. Man hinner med sådant här som man egentligen alltid skulle vilja hinna med.
 
2010-01-09 09:39   äventyrssugen
Enligt obekräftade uppgifter så är en "Blatchibötchi" det samma som en "horsgök" dvs enkelbekasin på svenska. Har hört uttrycket i mina gamla hemtrakter i Dalarna. Den senare delen av namnet "bötchi" skulle kanske kunna vara samma som bock, för himmlaget är väl också ett namn på denna lustiga lilla pippi.
 

Läs mer i bloggen

Tänk att vintern var så viktig

Äntligen sportlov! Dags för årets viktigaste ledighet, med vita fjäll, vida vidder, och bilen som får stå orörd en hel vecka. Exotiskt så det förslår, och definitivt något vi behöver för att ladda batterierna. I år kändes det extra viktigt att få detta tillfälle till friluftsliv och vila, med tanke på hur sanslöst usel vintern varit. Fjällresan till nyår blev inte av på grund av snöbrist. Istället satt vi och hörde ösregnet smattra mot taket. Det blev pussel istället för skidor.  Trekaffe istället för bastu.

Men det gjorde trots allt inte så mycket. Man kunde tåla att inte få testa längdskidorna trots att man blev sporrad av de svenska damernas framgångar i Sotji. Det gick att leva med att man inte ville ge sig ut och ta en kvällspromenad i regnet och slasket.

För och nackdelar med vackert väder

Vädret i fjällen var fantastiskt under sportlovet.  Solen strålade från klarblå himmel och skidbackarna var perfekta.

Det var därför med viss vånda jag i början av mars loggade in på Facebook och såg alla vänners underbara sportlovsbilder medan jag själv var kvar i stan och jobbade. Med så härligt sportlovsväder, hur stora var då chanserna att påsken också skulle bli fin? Med tanke på min vanliga tur - närmast försumbara!

Solig påsk och mullrande sjö

Vid vissa tillfällen har man bara sanslöst tur med vädret. Som den här påsken till exempel. Efter den onaturliga värmeböljan i mars var man ju fullt inställd på att det skulle vara otänkbart att ge sig ut på isen i stugan för att pimpla. Men se det var inga problem! Hela borren gick åt, så man behövde inte alls vara skraj för att trampa igenom. Och snön var hård och lätt att gå på.


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg