Sommarens första semestervecka har gått, och jag och barnen har varit i världens bästa turiststad, nämligen Östersund. Efter sedvanligt midsommarfirande med blomsterplockning och kransbindning - och i år även spontan (!) dans kring stången - lämnade maken oss för att återvända till jobbet, medan jag och flickorna skulle roa oss och ha sommarlov.

Första dagens utflykt gick till Hoverbergsgrottan utanför Svenstavik. Det är Sveriges längsta klyftgrotta, och den intresserade kan läsa mer här. I sedvanlig ordning var jag enligt vissa världens sämsta mamma som inte brydde mig ett dugg om att det var roligare att sitta hemma och spela dataspel. Så när vi kom fram till ett blåsigt Hoverberg var Ylva på detta humör:

Men sedan vi kommit upp till den trånga ingången till grottan och gått in, var det annat ljud i skällan. "Åh - kunde vi inte ta med kusinerna hit nästa gång! Det här bara MÅSTE de få se!" Och det var ju det jag visste. Synd bara att det måste bli så jobbigt först...

Solen sken vackert mellan träden.

Resten av dagen tillbringade vi på Jamtli, och där var det inga sura miner.

Tisdag-onsdag skulle min svärmor på konferens i Åre. Vad fint, tänkte jag. Det kunde väl vara kul att ta en tur med kabinbanan och turista lite. "Vi skjutsar dit dig", sa jag, och så slängde vi in hela packningen i bilen igen. Vädret verkade lovande, så planen var att köra svärmor till Åre, dumpa henne där, åka lite kabinbana, och sedan hitta någon fin tältplats på vägen hem mot Östersund.

Här sitter vi och väntar på uppfarten med kabinbanan. Det ÄR ju jobbigt att vänta...

Väl uppe på toppen gjorde jag och Ida en MYCKET kort sightseeingtur. Utsikten var ju fantastisk! Ylva däremot hade återigen fått hela sin värld raserad av sin hemska mamma. Hon hade förvisso sett fram emot att åka kabinbana, men det hade tydligen inte framgått av informationen att man skulle vara tvungen att kliva AV och gå UT också...

Svärmor skulle bo på tjusiga Holiday Club i ett jättestort familjerum visade det sig. Barnen (och jag) blev lite avundsjuka, så svärmor kollade upp om det gick bra att betala lite extra så att vi också kunde få sova där - och det gick fint! Tältturen får vänta. Det blev två dagars äventyrsbad istället. Men eftersom vi ändå hade packat för en tälttur, så blev det Trangiamiddag ute på altanen. Kanske inte helt comme il faut, men det var gott, mysigt och billigt.

Och jag tror inte att vi hade lyckats hitta en tältplats med bättre morgonutsikt än den här...

Dagen efter stannande vi till vid Ristafallet. Och den här gången fick faktiskt Ylva lov att stanna i bilen. Det finns gränser för hur pushig man får vara. Fallet finns ju kvar.