vindkrften för vem?

[whynot]

@seobserver, eller vem det nu var som påstod att vindkraftverk gör av med mer energi vid tillverkning än de producerar under sin livstid

Räknat på att allt material hamnar i deponi och att medelproduktiviteten för ett sådant verk är 40 % av max så har den energimässigt betalt sig efter 9 månader. Om man räknar att så mycket som möjligt återvinns, ca 5 månader. Verket beräknas vidare fungera i 25 år. Tvivlar på att det är särskilt svårt att hitta fler artiklar som pekar på samma sak.

Du har verkligen fått tag på ett bra pris för dina vindkraftverk. Riktvärden från Svensk vindenergi har lite högre siffror. Kostnaden för vindkraft är mycket hög i jämförelse med konkurrerande kraftslag. Utan stora subventioner från staten skulle inga vindkraftverk byggas, åtminstone inte kommersiellt.

Ett modernt 2 MW-verk på land producerar i ett normalt vindläge 6 000 000 kWh vilket räcker till hushållsel för cirka 1 200 hushåll à 5 000 kWh/år.

En tumregel är att vindkraft nu kostar mellan 10 och 13 miljoner kronor/MW, installerat och klart att leverera kraft till nätet. Drift och underhåll (bland annat serviceavtal, markarrenden av olika slag, anslutningsavgifter, försäkringar och administration) av ett vindkraftverk uppgår till mellan 10 – 16 öre/kWh.

Kostnaden för att bygga havsbaserad vindkraft är ungefär dubbelt så hög som för landbaserad, det vill säga 20 – 30 miljoner kronor/MW. En stor del av detta hänförs till nätanslutningen. Årsproduktionen är dock betydligt högre och ligger i intervallet 3 300 – 4 300 MWh per MW installerad effekt. Även drift och underhållskostnaden är högre för havsbaserad vindkraft och ligger i intervallet 15 – 25 öre/kWh.

Sedan är det naturligtvis helt beroende på hur man räknar för utpris på elen. Men bortser man från produktionskostnaden och leker med tanken att intäkten är t.ex. spotpris (Nordpool) så ligger det idag på 21 öre.

Eftersom vi jobbar helt ideellt, räntefritt osv… då blir en superförenklad kalkyl 21 öre – driftskostnaden (vi väljer det lägsta) 10 öre kvar blir då 11 öre per KWh till kapitalkostnaden. Den intäkt verket producerar för att täcka kapitalbehovet blir då 0,11 x 6 000 000 = 660 000 Kr/år. Vindkraftverket på 2 MW kostar då (billigaste alternativet igen helt räntefritt) (10 miljoner x 2 MW) / 660 000 = 30,3 år. Så tidigast om 30 år är verket betalt om man leker med bästa tänkbara fantasikalkyler, i verkligheten lär de aldrig bli lönsamma (utan subventioner), de har för kort teknisk livslängd.

Och i kalkylen finns inga kostnader för återvinning,

Därutöver får man också bygga rätt många extra eftersom det blåser när det blåser. Det är t.o.m. så att denna reservkraft bär vara av annan sort, vatten, olja, gas, kol,,,, den reservkraften bör då vara ca 80% av installerad vindkraft.
Så även om vi bygger massor med vindkraftverk så måste man bygga massor av andra energikällor samtidigt om vindkraften ska vara ett huvudalternativ, för annars fryser vi när det inte blåser - vilket känns lite fånigt.

Sett ur ett miljöhänsynperspektiv skulle jag definitivt även väga in det estetiska, buller, vibrationer i havsmiljö etc.
Skulle man leka med tanken och säga att "innan man bygger något någonannanstans i Sverige så ska minst ett upp på varje ö i Stockholms skärgård" - då skulle inga fler byggas, överklaganden skulle produceras i parti och minut sannolikt pga. miljöskäl.


Källa:
http://fera.nu/fragor-svar/24/
http://www.vindkraftsbranschen.se/start/vindkraft/lathund-2/
http://elen.nu/

 

[nermander]

För det första, om 100% av energin i vinden kunde utnyttjas skulle vi inte ha några problem med energitillgång, bara distribuering.

Min poäng, som kanske inte framgick så tydligt, var att oavsett om vi lyckas öka verkningsgraden på vindkraftverk så finns det begränsningar i hur mycket energi vi kan ta ut från vinden innan den påverkas. Redan med dagens kraftverk finns det begränsningar i hur tätt man kan placera dem, blir verkningsgraden ännu högre så kommer man troligen behöva placera dem ännu glesare.

 

[seobserver]

En polarisering förekommer i debatten. Alla svärd är inte lika rena.

Vid provanläggningarna var slitaget så mycket större än beräknat att man ifrågasatte siffrorna från tidigare driftsystem.
En stor park i Californien visade sig ha glömt de senaste 10 årens underhållskostnader vid sin redovisning. Men till skattemydigheterna hade de inte glömt dem alls. Det förefaller bero på till vem man signalerar.

Rivningskostnader för fundament och markåterställningar som nu kraftproducenter kan lasta över till markägarna, vilka inget har att säga om lokaliseringar i Sverige. Gör whynots förslag om snurror på alla skärgårdsövar i Stockholms skärgård intressant. Blåsig terräng, på land och med lätt avläsbara resultat samt kort distributionsväg till huvudkommunen.
Att vi inte kommer att få se dem där är ju helt enkelt för att de förfular, låter och stör oavsett vad som ivrarna säger.
Men den allvarligaste nackdelen är ju att de inte ger en kW när det är -25° och högtryck. Det vill säga när behovet är som störst.

De moderata totalkalkyler jag sett är att ingen skulle bygga vinkraftverk om det inte var så att de är substierade med skattepengar. Så säger oxkså ett par av de ägare jag talat med.

Men agumernten är roande och orande, förutom alla osakligheter som blandas in. Det gränsar till en -ism med vindkraft och uppenbart har miljörörelsen sålt in produkten, som vanligt med tvivelaktiga metoder.

 

[Sarvi]

...markägarna, vilka inget har att säga om lokaliseringar i Sverige.

Säger du i ovanstående att ägaren till marken där verket ska stå, inte har någon att säga till om vid anläggandet av verken? Dvs att uppförandet sker i strid med markägarens vilja? Det vill jag gärna ha källa på, samt med hänvisning till vilket lagrum som exploatören skaffar sig tvångsrätt över marken ifråga.

...förutom alla osakligheter som blandas in.

Jo...

 

[UteMats]

De moderata totalkalkyler jag sett är att ingen skulle bygga vinkraftverk om det inte var så att de är substierade med skattepengar.

Ungefär som med kärnkraft, fossila bränslen och vattenkraft alltså - om man räknar med alla kostnader så är de inte lönsamma.

 

[LightDan]

Min poäng, som kanske inte framgick så tydligt, var att oavsett om vi lyckas öka verkningsgraden på vindkraftverk så finns det begränsningar i hur mycket energi vi kan ta ut från vinden innan den påverkas. Redan med dagens kraftverk finns det begränsningar i hur tätt man kan placera dem, blir verkningsgraden ännu högre så kommer man troligen behöva placera dem ännu glesare.

Och min poäng är att det är storleken på rotorbladen som avgör hur tätt/glest vindkraftverken kan placeras, inte effektiviteten i turbinen.

 

[seobserver]

Hur vindkraftverken kan placeras är oxså avhängigt var man kan distribuera den kräm som då och då kommer.
Hemmom brukar jag räkna antalet flöjlade verk, det brukar bli tvåsiffrigt. Det frånfallet skall oxså kompenseras.

Angående markägarnas inflytande så förekommer ett dylikt fall f n i Tommelillatrakten, vindkraftbolaget har fått Ok och markägarna protesterar.
Resultaten i Halland blev som med gruvdriften, kraftbolagen brukar få rätt.
Sverige är inte alls så demokratiskt som somliga tror.

 

[KLAGER]

Hur vindkraftverken kan placeras är oxså avhängigt var man kan distribuera den kräm som då och då kommer.
Hemmom brukar jag räkna antalet flöjlade verk, det brukar bli tvåsiffrigt. Det frånfallet skall oxså kompenseras.

Angående markägarnas inflytande så förekommer ett dylikt fall f n i Tommelillatrakten, vindkraftbolaget har fått Ok och markägarna protesterar.
Resultaten i Halland blev som med gruvdriften, kraftbolagen brukar få rätt.
Sverige är inte alls så demokratiskt som somliga tror.

Markägarna protesterar mot vad? Det du skrivit är tämligen obegripligt

"ett dylikt fall f n i Tommelillatrakten," är ingen källa.

 

[Didgeridoohan]

Om jag googlar "Tomelilla vindkraft protest" dyker det upp ett fall där just markägaren tänker bygga vindkraft, men grannarna protesterar. Kanske det seobserver tänker på?

 

[Sarvi]

Hur vindkraftverken kan placeras är oxså avhängigt var man kan distribuera den kräm som då och då kommer.
Hemmom brukar jag räkna antalet flöjlade verk, det brukar bli tvåsiffrigt. Det frånfallet skall oxså kompenseras.

Angående markägarnas inflytande så förekommer ett dylikt fall f n i Tommelillatrakten, vindkraftbolaget har fått Ok och markägarna protesterar.
Resultaten i Halland blev som med gruvdriften, kraftbolagen brukar få rätt.
Sverige är inte alls så demokratiskt som somliga tror.

Jag vill veta var vindkraftverken uppförts på mark där markägaren motsatt sig uppförandet på sin mark. "Ett fall i Tomelilla " duger inte som källhänvisning.

 

[Osynlig]

Subventioner

Jag har inte orkat läsa igenom alla inlägg, så om detta redan belysts så bortse från mitt inlägg.

Ni skriver om att vindkraften är subventionerad och inte lönsam. Bara för att klargöra, de energikällor som vi idag anser vara mest lönsamma är också de som varit subventionerade längst. Detta betyder dock inte att andra energikällor kan vara bättre och mer lönsamma än de traditionella. Alltså, sol-, vind-, vågenergi osv är idag inte lönsamma eftersom att vi inte på samma sätt subventionerat dessa energikällor såsom t ex fossil energi.

 

[whynot]

???

Bara för att klargöra, de energikällor som vi idag anser vara mest lönsamma är också de som varit subventionerade längst. Detta betyder dock inte att andra energikällor kan vara bättre och mer lönsamma än de traditionella. Alltså, sol-, vind-, vågenergi osv är idag inte lönsamma eftersom att vi inte på samma sätt subventionerat dessa energikällor såsom t ex fossil energi.

Jag är nog rätt korkad, kan du förklara..., jag fattar inte vad du menar...