Yep, Själv är jag extremt trött på sociologisk skitsnack utan bevis - vilka idioter ! Fixa istället en scatterplott baserat på statistik, där man ser medelinkomst på X-axeln och antalet campingnätter i tält på Y. Allt annat är bullshit.
Varför vandra?
- Trådstartare Totteman
- Start datum
Yep, Själv är jag extremt trött på sociologisk skitsnack utan bevis - vilka idioter ! Fixa istället en scatterplott baserat på statistik, där man ser medelinkomst på X-axeln och antalet campingnätter i tält på Y. Allt annat är bullshit.
Tyvärr, jag missade det. De stod på bryggan och kollade när jag skulle starta min paddling och hälsade. Det var tidigt på morgonkvisten. Det roliga är att de bara en kort tid efteråt gifte sig och fick en K2a i present av regeringen tror jag det va. De kanske önskade sig en efter att ha sett mig 🤣
Har du verkligen läst artikeln? Det är ju SCB:s statistik den bl a bygger på.
Författaren länkar till den här och den här som sina faktakällor, som väl får anses seriösa och pålitliga. Samt refererar till meriterade forskare som Lena Sohl.
Man får ha vilka åsikter som helst om både sakfrågorna och textens kvalitet, men vi behöver ju inte bygga diskussionen på rena feluppfattningar.
PS Din scatterplot vore en idé, men medelinkomsten är nog inte det mest meningsfulla kriteriet för "medelklass". Det finns andra sorters "kapital" i ett samhälle.
Senast ändrad:
UjUj, verkar vara en massa Socionomsikt dravel. Diagram 10 i länk 2 visar ju på en tydlig trend men är ändå väldigt oklart - vad menas med vistelse i skog och mark ? Troligtvis Husbil / Husvagn osv. Då är det självklart att det är fler med högre inkomst. Pls vandring & tältcamping vs inkomst.
Mitt egentliga vandringsliv inleddes i september 1989, i Niederdorf i Südtirol, och avslutades den 31 augusti 2019 på San Gottardo- passet i Ticino. Egentlig= bergsvandring. Jag gjorde två låglandsvandringar förra året (i NÖ Skåne och i Jönköpings län) och hoppas på en iår, med rätt stor tonvikt på lägren, så jag lämnar detta därhän. Om 3 veckor fyller jag 79 år så detta kan vara min sista friluftssommar, eller rentav sista sommar, i livet.
Varför vandrade jag? Precis som med träning är den rätta frågan: hur kom det sig, orsak, inte avsikt. Men jag har givetvis funderat över meningen, vad som fått mig att fortsätta, och utveckla, mitt vandrande.
På min sajt, huthyfs.com , finns "Mitt vandrandes historia", där de 2-3 första styckena berättar om den slump som ledde till ett 30-årigt vandrarliv, från 45 till 75 års ålder. Mer om varför detta höll på, vad jag fick ut av vandrandet, och vad det genom tiderna gick ut på, finns i två reseberättelser på samma sajt, en om Korsika 2002 och en om Pyreneerna 2001.
Det skiljer en del från fjällen. T ex var det nästan aldrig tal om att vandra utanför lederna, eftersom nästan allt som går att vandra på är markerat, och okända pass kan vara mycket krävande eller rentav farliga. Mest oledat blev det alltså i Skottland, där markerade leder knappt förekommer, och i Norge, speciellt Reinheimen, Dovrefjell och området norr om St.Øljuvatnet. I Sverige har jag bara gjort två turer: i Jämtland 1997, 2017, (där den andra förde mig genom de omarkerade Gråsjöfjällen bl a) samt några dagar i Arjeplogsfjällen 1998, på en f ö nordnorsk tur, som jag aldrig skulle drömma om att göra idag, ens om kroppen vore lika fräsch som då. Krypa på mage på smala provisoriska broar över dånande forsar, eller vada till midjan? Vad tänkte jag på? (jo, jag vet: jag måste ju över!)
Varför vandrade jag? Precis som med träning är den rätta frågan: hur kom det sig, orsak, inte avsikt. Men jag har givetvis funderat över meningen, vad som fått mig att fortsätta, och utveckla, mitt vandrande.
På min sajt, huthyfs.com , finns "Mitt vandrandes historia", där de 2-3 första styckena berättar om den slump som ledde till ett 30-årigt vandrarliv, från 45 till 75 års ålder. Mer om varför detta höll på, vad jag fick ut av vandrandet, och vad det genom tiderna gick ut på, finns i två reseberättelser på samma sajt, en om Korsika 2002 och en om Pyreneerna 2001.
Det skiljer en del från fjällen. T ex var det nästan aldrig tal om att vandra utanför lederna, eftersom nästan allt som går att vandra på är markerat, och okända pass kan vara mycket krävande eller rentav farliga. Mest oledat blev det alltså i Skottland, där markerade leder knappt förekommer, och i Norge, speciellt Reinheimen, Dovrefjell och området norr om St.Øljuvatnet. I Sverige har jag bara gjort två turer: i Jämtland 1997, 2017, (där den andra förde mig genom de omarkerade Gråsjöfjällen bl a) samt några dagar i Arjeplogsfjällen 1998, på en f ö nordnorsk tur, som jag aldrig skulle drömma om att göra idag, ens om kroppen vore lika fräsch som då. Krypa på mage på smala provisoriska broar över dånande forsar, eller vada till midjan? Vad tänkte jag på? (jo, jag vet: jag måste ju över!)
Senast ändrad:
Även om nån inte själv förstår vare sig innebörden i ett material eller önskar ha förståelse för andras åsikter och analyser kan ändå ett visst hyft uppvisas.
Tack för inspiration. Jag har lite samma känsla, saknar gamla turer, och lite orolig inför framtiden. Take it easy !
Angående den satiriska DN-texten så utgår den ju ifrån författarens egna anekdotiska observationer:
”när jag ser bilder i sociala meder på semesterfirare i dragiga regnskydd// väcks frågan: har medelklassen blivit galen?”
Det kan man förstås fråga sig och för att hämta stöd för sin avslutande raljans refererar han till två rapporter innan han med sina sociologiska glasögon söker applicera en sociologisk teori för att förklara sin tes och anledningen till att "medelklassen" i högre grad väljer att vistas i skog och mark förklaras med att:
”Deras kultur präglas därför av att upprätthålla distans gentemot de lägre klasserna, som anses vulgära och smaklösa.” samt:
”För att utvecklas med detta utvecklar medelklassen förfinade intressen som ställs mot arbetarnas förment simpla.”
Här kan man ju fundera lite på vilken evidens som författaren stödjer sig på. Jag tänker också att som av en sinkadus har resonemanget i den inledande delen av SCB-rapporten utelämnats, nämligen den som startar på sid 4:
Friluftslivet är mest omfattande i glesbefolkadeområden
Att regelbundet vara ute i skog och mark är vanligast bland personer iglesbefolkade områden. Ju tätare bebyggelse desto mindre vanligt är detatt vistas i naturen. I glesbefolkade kommuner är 4 av 10 personer ute iskog och mark minst en gång i veckan, medan det bland boende imindre städer eller förorter är drygt 3 av 10. Bland boende i de störrestäderna och tätorterna är det färre än 3 av 10 personer som är ute iskog och mark varje vecka.
En anledning kan ju vara att det inte riktigt faller in i den sociologiska klassanalysen. Det verkar alltså finnas andra faktorer som har betydelse för i vilken grad man vistas i skog och mark, än att man på något sätt vill alienera sig mot "lägre klasser".
Vidare refereras till en sociologkollega som skrivit om det "nyliberala samhället". Även här ställs jag inför en fundering. Menar hon det svenska samhället? Jag tror att både Robert Nozick och John Rawls skulle anse det vara fullständigt befängt att beskriva Sverige, ett högskatteland och välfärdssamhälle med en stat vars tentakler når ut i närmast varje del av samhället som "nyliberalt".
För att knyta ihop säcken fortsätter raljerandet med naturviner och egenskjuten hjort till sin politiska socialistiska slutpoäng som åter fokuserar på klasskillnader och att det bästa för att rädda medelklassen från detta självplågeri vore att införa förmögenhetsskatt.
Så nej, inte speciellt imponerad. Känns som en på dussinet av sociologiskt raljerande texter som nästan alltid står och stampar i socioekonomi och klassanalys.
”när jag ser bilder i sociala meder på semesterfirare i dragiga regnskydd// väcks frågan: har medelklassen blivit galen?”
Det kan man förstås fråga sig och för att hämta stöd för sin avslutande raljans refererar han till två rapporter innan han med sina sociologiska glasögon söker applicera en sociologisk teori för att förklara sin tes och anledningen till att "medelklassen" i högre grad väljer att vistas i skog och mark förklaras med att:
”Deras kultur präglas därför av att upprätthålla distans gentemot de lägre klasserna, som anses vulgära och smaklösa.” samt:
”För att utvecklas med detta utvecklar medelklassen förfinade intressen som ställs mot arbetarnas förment simpla.”
Här kan man ju fundera lite på vilken evidens som författaren stödjer sig på. Jag tänker också att som av en sinkadus har resonemanget i den inledande delen av SCB-rapporten utelämnats, nämligen den som startar på sid 4:
Friluftslivet är mest omfattande i glesbefolkadeområden
Att regelbundet vara ute i skog och mark är vanligast bland personer iglesbefolkade områden. Ju tätare bebyggelse desto mindre vanligt är detatt vistas i naturen. I glesbefolkade kommuner är 4 av 10 personer ute iskog och mark minst en gång i veckan, medan det bland boende imindre städer eller förorter är drygt 3 av 10. Bland boende i de störrestäderna och tätorterna är det färre än 3 av 10 personer som är ute iskog och mark varje vecka.
En anledning kan ju vara att det inte riktigt faller in i den sociologiska klassanalysen. Det verkar alltså finnas andra faktorer som har betydelse för i vilken grad man vistas i skog och mark, än att man på något sätt vill alienera sig mot "lägre klasser".
Vidare refereras till en sociologkollega som skrivit om det "nyliberala samhället". Även här ställs jag inför en fundering. Menar hon det svenska samhället? Jag tror att både Robert Nozick och John Rawls skulle anse det vara fullständigt befängt att beskriva Sverige, ett högskatteland och välfärdssamhälle med en stat vars tentakler når ut i närmast varje del av samhället som "nyliberalt".
För att knyta ihop säcken fortsätter raljerandet med naturviner och egenskjuten hjort till sin politiska socialistiska slutpoäng som åter fokuserar på klasskillnader och att det bästa för att rädda medelklassen från detta självplågeri vore att införa förmögenhetsskatt.
Så nej, inte speciellt imponerad. Känns som en på dussinet av sociologiskt raljerande texter som nästan alltid står och stampar i socioekonomi och klassanalys.
Författaren är en fjant och DN är en dubbelfjant som publicerar.
Och Utsidan.se är en trippelfjant som återpublicerar
Liknande trådar
Liknande trådar
-
-
-
Erfarenheter av Haglöfs "Vandra" skalbyxor vs L.I.M. Critus ?
- Börjat av Preskinn
- Svar: 14
-
-
-
-
-
-
-
-
Hur många dagar är det kul att vandra som relativ nybörjare?
- Börjat av elinalicia
- Svar: 28
-
-
-
-
-
Vandra i sydliga fjäll på höstlovet, och gärna fiska också
- Börjat av Ralphandersson
- Svar: 3
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Vandra från Adolfström till norra polcirkeln, Silvervägen
- Börjat av Slitvargen
- Svar: 1
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-