Vad motiverar överlevnadskniv eller annan kniv i fjällen?

Ogillar att använda "man" som allmänt tilltal eftersom det defacto är en mänsklig hane, vilken är fullt tillräckligt norm utan den lilla förstärkningen. Dessutom dialektalt :).

"Tocket" är en gammaldags tillbakasyftning, ett i mina ögon trevligt litet ord som borde användas mer, så jag har adopterat det ;).

Tack för det Ayrin.
Som sagt man lär sig alltid något nytt på utsidan. Jo jag har förstått att "en" ska använda hen men en var nytt.

En måste förstå att hen måste lära sig det här om en inte ska framstå som hen inte begriper utvecklingen. Eller förvecklingen...
Tocket tok annars!
🤓
 
Tack för det Ayrin.
Som sagt man lär sig alltid något nytt på utsidan. Jo jag har förstått att "en" ska använda hen men en var nytt.

En måste förstå att hen måste lära sig det här om en inte ska framstå som hen inte begriper utvecklingen. Eller förvecklingen...
Tocket tok annars!
🤓
Hm, "hen" är tredje person, så ersätter han/hon. Dialektalt/på gammelsvenska funkar din mening, men den är *lite* gränsfall skulle jag nog påstå :D.

"En" kan ibland ersätta "man", men inte alltid.

ps. Älskar att smileyn kursiveras i citatet :DD
 
Hm, "hen" är tredje person, så ersätter han/hon. Dialektalt/på gammelsvenska funkar din mening, men den är *lite* gränsfall skulle jag nog påstå :D.

"En" kan ibland ersätta "man", men inte alltid.

ps. Älskar att smileyn kursiveras i citatet :DD

Att säga att "man" gör si eller så får det att framstå som att det är allmänt vedertaget medan det ofta i själva verket borde stå "jag" gör si eller så.

De lite ålderdomliga/dialektala "en" refererar i mina öron hårdare till det explicita "jag" snarare än det mer allmänna "man".

Jag sympatiserar också med att hålla liv i "tocket".

Men nu har vi hamnat på avvägar från ämnet knivar.

/Patrik
 
Ska du "tälja fint" så är du ju verkligen helt fel ute med "överlevnadskniv", vilka ju har ett för grovt blad och en för trubbig profil för att vara bra till sånt.
Parerskydd eller inte är ju i det läget tämligen egalt.

Är man lätt på handen kan man tälja t.o.m. med ett svärd. Men visst, det blir ju inte exakt samma resultat i alla stycken. Både Mora Black och Fällkniven F1 går att tälja med, mer eller mindre.
 
Tack för det Ayrin.
Som sagt man lär sig alltid något nytt på utsidan. Jo jag har förstått att "en" ska använda hen men en var nytt.

En måste förstå att hen måste lära sig det här om en inte ska framstå som hen inte begriper utvecklingen. Eller förvecklingen...
Tocket tok annars!
🤓

"Hen" är, kan det anses, ett fult och ganska PK-löjeväckande ersättningsord för "vederbörande" och ska om ovanan infinner sig användas på exakt samma sätt.

I övrigt håller jag med Patrik (tango): "En" i dialektala uttryck har samma innebörd som "man" (använt som om det vore 1 pers sing) eller "jag". Så då kan man ju säga "jag" istället för både "en" och "man".

Hen gillar knivar.
Vederbörande gillar knivar.
En gillar knivar.
Man gillar knivar.
Jag gillar knivar.
 
Senast ändrad:
Är man lätt på handen kan man tälja t.o.m. med ett svärd. Men visst, det blir ju inte exakt samma resultat i alla stycken. Både Mora Black och Fällkniven F1 går att tälja med, mer eller mindre.
Men... nu har du ju till leda argumenterat att du behöver exakt en "överlevnadskniv" och det inte går att ha parerstång för att man då inte kan tälja, och nu, nu går det plötsligt att snida med ett svärd?
 
Är man lätt på handen kan man tälja t.o.m. med ett svärd. Men visst, det blir ju inte exakt samma resultat i alla stycken. Både Mora Black och Fällkniven F1 går att tälja med, mer eller mindre.

Då vi pratar om överlevnadsknivar, tänker jag mig att jag är blöt om händerna, kall, lite stel och fumlig, trött och hungrig. Jag ska skära av en lite kvist från en lite större gren och kniven fastnar innan den är igenom och jag tappar greppet. Visst det kanske är mer sannolikt att jag istället tappar kniven och slinter ur greppet på andra hållet av kniven men med rejält fingerskydd minskar risken för att få ner fingrarna på eggen.
Än värre om jag skär i fett kött/fet fisk och är hal om händerna pga det.

/Patrik
 
"Hen" är, kan det anses, ett fult och ganska PK-löjeväckande ersättningsord för "vederbörande" och ska om ovanan infinner sig användas på exakt samma sätt.

I övrigt håller jag med Patrik (tango): "En" i dialektala uttryck har samma innebörd som "man" (använt som om det vore 1 pers sing) eller "jag". Så då kan man ju säga "jag" istället för både "en" och "man".

Hen gillar knivar.
Vederbörande gillar knivar.
En gillar knivar.
Man gillar knivar.
Jag gillar knivar.

Håller inte med om din definition av vederbörande - det är i mina öron en referens bakåt till någon som tidigare definierats/nämnts.

/Patrik
 
"Hen" är, kan det anses, ett fult och ganska PK-löjeväckande ersättningsord för "vederbörande" och ska om ovanan infinner sig användas på exakt samma sätt.

I övrigt håller jag med Patrik (tango): "En" i dialektala uttryck har samma innebörd som "man" (använt som om det vore 1 pers sing) eller "jag". Så då kan man ju säga "jag" istället för både "en" och "man".

Hen gillar knivar.
Vederbörande gillar knivar.
En gillar knivar.
Man gillar knivar.
Jag gillar knivar.

Fast om hela knivklubben gillar knivar vad säger man då? Då är pluralis i obestämd form, man korrekt. Oaktat om hela klubben består av kvinnor. Eller är då singularisformen "en" då pluralis?

Nja, jag tror jag skiter i hen o en o väska... är för gammal o trött.
😊
 

Vinter i Österrike: 6 höjdpunkter

Upplev ikoniska skidbackar, glaciäräventyr och charmiga byar där alpina traditioner och kulinariska smakupplevelser skapar en unik atmosfär.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg