När är könet oviktigt? Hur vet man när det är oviktigt?
Bruket av "vederbörande" föregicks, gissningsvis, inte av detta slags märkliga överväganden.
Språket och hur vi kodar vissa ord med kön talar också om vilka sysselsättningar vi (som samhälle) anser vara förbehållna män/kvinnor. Att referera tillbaks på en generell läkare som "han" (
generell, vi talar
inte om en specifik läkare av manligt kön nu) är ganska onödigt och visar alla små presumtiva läkare med snippa att detta inte är något för dem. Beroende på hur känslig en är, och vilka påverkningar som i övrigt finns i omgivningen har detta olika signifikans, men som sagt... onödigt.
Det finns många saker som är märkliga i denna värld. Att släpa med sig en (onödigt stor) kniv för att batonga av virke som en rimligen borde kunna knäcka över knät hamnar i min värld under märkligt, särskilt då en hävdar att detta är "motiverat". Att så långt som rimligt använda könsneutrala pronomen kan någon annan tycka är märkligt.
Jag har sett anföranden om brottslingars dåd i press, där "hen" använts genomgående trots att det i övrigt framgått att gärningsmannen var en man. Och varför försöka mörka könet om vittnesmål efterfrågas?
Jag antar att vittnesmål *inte* efterfrågades. Eller så ville de inte lägga ord i vittnenas mun. Det *var* kanske inte säkert att det var en gärnings
man? Vad vet väl jag utan att se källan i fråga.
Att associera manligt kön med eld, yxor och knivar är en schablon som inte alltid hänger samman med verkligheten. Schablonen bottnar sannolikt i en historisk arbetsdelning. Men i denna arbetsdelning hanterade kvinnan elden ("hem och härd").
Arbetsdelningar är sällan statiska, särskilt här uppe i norr utfördes jobbet av "den som klarade av det" snarare än "den som hade rätt kön". På platser med fler människor att välja mellan fanns väl större möjligheter att välja personer som både hade rätt kön och "klarade av".
Sen blir kvinnan naturligtvis mer bunden till hem och härd i samband med småbarn. Det är ett jäkla tjafs att fara runt mycket med en liten att ta hand om.
Alla anspelningar till "manlighet" jag gjort i denna tråd har dock handlat om självhävdelse runt eld och kniv/yxa, vilket åtminstone i mina ögon huvudsakligen är manligt kodat (så könsnormativt av mig
). Men det finns naturligtvis kvinnor som håller på med sånt också
.
I det aktuella ärendet är emellertid könet oviktigt, på så sätt att en överlevnadskniv (eller annan kniv) är väldigt användbar i skog och mark om man använder vedkök. Jag tänkte inte att detta var en praxis som hade med könet att göra.
Om du själv säger att könet är oviktigt i denna fråga så kan du väl åtminstone delvis besvara din första fråga.
