daniol74; sa:Menar du inte den adekvata inhemska vokabulär..?Nordesjö; sa:
Ja, den också.
Apropå superlätta muggar, borde man inte kunna göra en av folie, med ram av aluminiumtråd? Som en liten håv, liksom. Många gram att spara!
UL: titanmugg
- Trådstartare greenjuice
- Start datum
Ja, den också.
Apropå superlätta muggar, borde man inte kunna göra en av folie, med ram av aluminiumtråd? Som en liten håv, liksom. Många gram att spara!
Raskesven; sa:
Bra fråga, eller rätt ställd så att säga.
Det går inte att säga generellt, men som tidigare sagts så är det orehört beroende av vilken legering och tillståndsform ("härdning") materialet är.
Det finns alumium som är oerhört "blött", under 100 Mpa, och jag skulle vilja påstå att sånt material är mycket vanligt i mindre kvalificerad utrustning.
Sedan finns det aluminium som ligger på minst 380 MPa.
Titan finns i kvaliteter mellan 400 och knappt 1200 Mpa. Vanligast är nog runt 800, men det är en gissning från min sida.
Med titan av bästa sort och aluminium av bästa sort så blir förstås titan starkare vid samma dimensioner, fast dyrare. Det blir ju dessutom tyngre. Troligen är pinnen dessutom styhetsdimensionerad, men det får jag återkomma till ikväll...
Mezzner; sa:
Försöker man BARA optimera på vikt så, men det måste ju finnas en anledning till att man t.ex använder titan istället för aluminium i turbiner?
Jag skrev ju redan i början av diskussionen att tältpinnar i aluminium oftast är lättare än titan (för att inte tala om tältpinnar av plast).
Som Raskesven sen skriver så handlar det ju inte bara om vikt och hållfasthet heller (då hade knappast Trangia kunnat sälja nån duossal).
Det gör inte polyeten mm mm heller...
Jag har normalt en snarare strikt än liberal hållning till svenska språket, men eftersom det nu var så intressant att debattera detta så ska jag säga emot.
Såväl poly- som valens finns i exempelvis Norstedts Våra ord ISBN91-7227 053-5.
Valent är en böjning av valens och sammansatt med prefixet poly så har vi nog ett svenskt ord.
Sedan skulle en mer typisk (och därmed liberal) språkvetare hävda att svenska språkets omfattning inte styrs av SA utan av språkets användare. Och ordet har förekommit relativt frekvent på utsidan. Jag minns en tråd som handlade om softshells (ett låneord!) mångsidighet. Jag minns inte om någon opponerade sig mot ordet den gången men flera av er var med i tråden så ordet torde vara bekant.
Att man har titan i turbiner beror sannolikt på bl a vikten, men aluminum skulle aldrig platsa med sin längdutvidngningkoefficient. Toleranserna är som du säkert känner till tämligen vitala i en turbin av det slaget.
Beträffande styheten är den för titan klart i proportion till sin vikt om man jämför med stål och aluminium. De ligger alla med en e-modul som matchar resp densitet. Det betyder att vid enaxliga tillstånd är det egalt ur styhetssynpunkt vilket material som väljs. Vid fleraxliga tillstånd (typiskt böjning) är det däremot så att ett lätt material är att föredra varför aluminum är "bäst" och stål sämst, titan är mittemellan.
Resonemanget är applicerbart på såväl tältpinnar som tältstänger. Har man ont om plats i sin kåta kan titan motiveras (alltså om ytterdiametern på tältstången är kritisk).
Att titan är förträffligt för användning i implantat osv talar ju för att det är "nyttigt" i kokkärl. Anodiserad aluminium borde nog kunna betraktas som tämligen stabilt, fast jag är väl medveten om alzheimersdebatten. Å andra sidan finns det ju värmespiralen i tevärmare som är guldpläterade eftersom det påståtts att nickel kan fällas ut i tevattnet (ur rostfria spiraler). Jag aktar mig dock åtminstone för debatter som kräver expertis inom fysiologi!
Jag har normalt en snarare strikt än liberal hållning till svenska språket, men eftersom det nu var så intressant att debattera detta så ska jag säga emot.
Såväl poly- som valens finns i exempelvis Norstedts Våra ord ISBN91-7227 053-5.
Valent är en böjning av valens och sammansatt med prefixet poly så har vi nog ett svenskt ord.
Sedan skulle en mer typisk (och därmed liberal) språkvetare hävda att svenska språkets omfattning inte styrs av SA utan av språkets användare. Och ordet har förekommit relativt frekvent på utsidan. Jag minns en tråd som handlade om softshells (ett låneord!) mångsidighet. Jag minns inte om någon opponerade sig mot ordet den gången men flera av er var med i tråden så ordet torde vara bekant.
Att man har titan i turbiner beror sannolikt på bl a vikten, men aluminum skulle aldrig platsa med sin längdutvidngningkoefficient. Toleranserna är som du säkert känner till tämligen vitala i en turbin av det slaget.
Beträffande styheten är den för titan klart i proportion till sin vikt om man jämför med stål och aluminium. De ligger alla med en e-modul som matchar resp densitet. Det betyder att vid enaxliga tillstånd är det egalt ur styhetssynpunkt vilket material som väljs. Vid fleraxliga tillstånd (typiskt böjning) är det däremot så att ett lätt material är att föredra varför aluminum är "bäst" och stål sämst, titan är mittemellan.
Resonemanget är applicerbart på såväl tältpinnar som tältstänger. Har man ont om plats i sin kåta kan titan motiveras (alltså om ytterdiametern på tältstången är kritisk).
Att titan är förträffligt för användning i implantat osv talar ju för att det är "nyttigt" i kokkärl. Anodiserad aluminium borde nog kunna betraktas som tämligen stabilt, fast jag är väl medveten om alzheimersdebatten. Å andra sidan finns det ju värmespiralen i tevärmare som är guldpläterade eftersom det påståtts att nickel kan fällas ut i tevattnet (ur rostfria spiraler). Jag aktar mig dock åtminstone för debatter som kräver expertis inom fysiologi!
Jag som inte kan låta bli att ge mig in i språkdiskussioner...
Vi opponerar oss inte, utan använder helt sonika ordet "mjukskal" när andan faller på. Den diskussionen är helt enkelt ganska avslutad
Men du har rätt, det är inte Svenska Akademien som bestämmer hur språket ser ut - de beskriver bara.
Det är användarna som bestämmer. Jag är användare, alltså bestämmer jag.
Och som alla kloka språkbestämmare säger jag "båda går" om nån undrar om det heter mångsidighet eller polyvalens. Det, om något, är väl multifunktionellt!
Mezzner; sa:
Vi opponerar oss inte, utan använder helt sonika ordet "mjukskal" när andan faller på. Den diskussionen är helt enkelt ganska avslutad
Men du har rätt, det är inte Svenska Akademien som bestämmer hur språket ser ut - de beskriver bara.
Det är användarna som bestämmer. Jag är användare, alltså bestämmer jag.
Och som alla kloka språkbestämmare säger jag "båda går" om nån undrar om det heter mångsidighet eller polyvalens. Det, om något, är väl multifunktionellt!
Re: Jag som inte kan låta bli att ge mig in i språkdiskussioner...
Hm, om jag inte missförstår dig, så lyckades jag gör mig missförstådd ovan.
Ordet jag syftade på var inte softshell/mjukskal utan polyvalens.
Jag tycker personligen det känns fattigt när vi lånar utländska ord rakt av och blandar in i våra svenska meningar. Dock tycker jag det är bättre när vi lånar från latinet än från engelskan.
Jag tycker samtidigt att det är berikande med många synonymer. Synonymer kan ju betyda mer eller mindre samma sak, men ändå passa väldigt olika bra i ett givet sammanhang. Då är det förstås en slags poäng att kunna välja på polyvalent, mångsidig, multifunktionell, universell, allsidig, flexibel osv.
Svenskan har ju jämfört med exempevis engelskan väldigt få ord, så det är ju bra om vi försöker "minnas" så många som möjligt av de som finns, och kanske t o m bidrar med några nya ord då andan faller på. Det är väl rätt OK.
Men att däremot felaktigt använda de ord som redan finns, det borde man få böta för. Att sedan de flesta ord har flera betydelser är ju en annan sida av saken.
Att särskriva som t ex "språk bestämmare" är inte bara fult och fy fy, det är ju ofta direkt vilseledande, och tyvärr är det den uppmärksamme och korrekte läsaren som riskerar att ledas vill.
Apropå titanmuggar igen, jag har inte samma erfarenheter som Raskesven av aluminiumets smakpåverkan vid kaffekok. Att vattnet (på olika orter) kan påverka smaken är jag dock väl medveten om. Jag tycker inte den svarta beläggningen på insidan av en alupanna tydligt indikerar kemisk reaktion heller. Jag har som sagt tidigare haft alupanna hemma, och inte kunna märka att materialet förbrukas efter år av användning. Svart beläggning - javisst. Mer än i rostfria pannan? Kanske, kanske inte. Detta betyder dock snarare att ytan kan vara mer "otät" eller möjligen att aluminiumet skulle ha en katalytisk verkan vilket är lika illa i och för sig, men kanske mindre troligt.
Oxalsyran från rabarber är en tuff match för aluminum. Aluminum kan också korrodera, främst genom gropfrätning vid förvaring av mat i kärlen. Där kan man dessvärre räkna med att oxid e.d. hamnar i maten.
De flesta rostfria stål korroderar ju i och för sig också. Diskning/putsning/polering håller dock rostfria kärl blanka, kanske lättare i alufallet. Minns personligen inget om titans korrosiva egenskaper.
Vad jag är nyfiken på är dock hur det smakar att dricka ur en titanmugg. Metallmuggar brukar ju vara lite sisådär att dricka ur eftersom man kan förnimma en metallsmak.
Nordesjö; sa:Mezzner; sa:
Vi opponerar oss inte, utan använder helt sonika ordet "mjukskal" när andan faller på. Den diskussionen är helt enkelt ganska avslutad
Men du har rätt, det är inte Svenska Akademien som bestämmer hur språket ser ut - de beskriver bara.
Det är användarna som bestämmer. Jag är användare, alltså bestämmer jag.
Och som alla kloka språkbestämmare säger jag "båda går" om nån undrar om det heter mångsidighet eller polyvalens. Det, om något, är väl multifunktionellt!
Hm, om jag inte missförstår dig, så lyckades jag gör mig missförstådd ovan.
Ordet jag syftade på var inte softshell/mjukskal utan polyvalens.
Jag tycker personligen det känns fattigt när vi lånar utländska ord rakt av och blandar in i våra svenska meningar. Dock tycker jag det är bättre när vi lånar från latinet än från engelskan.
Jag tycker samtidigt att det är berikande med många synonymer. Synonymer kan ju betyda mer eller mindre samma sak, men ändå passa väldigt olika bra i ett givet sammanhang. Då är det förstås en slags poäng att kunna välja på polyvalent, mångsidig, multifunktionell, universell, allsidig, flexibel osv.
Svenskan har ju jämfört med exempevis engelskan väldigt få ord, så det är ju bra om vi försöker "minnas" så många som möjligt av de som finns, och kanske t o m bidrar med några nya ord då andan faller på. Det är väl rätt OK.
Men att däremot felaktigt använda de ord som redan finns, det borde man få böta för. Att sedan de flesta ord har flera betydelser är ju en annan sida av saken.
Att särskriva som t ex "språk bestämmare" är inte bara fult och fy fy, det är ju ofta direkt vilseledande, och tyvärr är det den uppmärksamme och korrekte läsaren som riskerar att ledas vill.
Apropå titanmuggar igen, jag har inte samma erfarenheter som Raskesven av aluminiumets smakpåverkan vid kaffekok. Att vattnet (på olika orter) kan påverka smaken är jag dock väl medveten om. Jag tycker inte den svarta beläggningen på insidan av en alupanna tydligt indikerar kemisk reaktion heller. Jag har som sagt tidigare haft alupanna hemma, och inte kunna märka att materialet förbrukas efter år av användning. Svart beläggning - javisst. Mer än i rostfria pannan? Kanske, kanske inte. Detta betyder dock snarare att ytan kan vara mer "otät" eller möjligen att aluminiumet skulle ha en katalytisk verkan vilket är lika illa i och för sig, men kanske mindre troligt.
Oxalsyran från rabarber är en tuff match för aluminum. Aluminum kan också korrodera, främst genom gropfrätning vid förvaring av mat i kärlen. Där kan man dessvärre räkna med att oxid e.d. hamnar i maten.
De flesta rostfria stål korroderar ju i och för sig också. Diskning/putsning/polering håller dock rostfria kärl blanka, kanske lättare i alufallet. Minns personligen inget om titans korrosiva egenskaper.
Vad jag är nyfiken på är dock hur det smakar att dricka ur en titanmugg. Metallmuggar brukar ju vara lite sisådär att dricka ur eftersom man kan förnimma en metallsmak.
Här får Svensk Kaffeinformation, , frågan om lämpligheten att använda aluminiumkärl till kaffe:
http://www.kaffeinformation.se/fos/fos_viewcategory.asp?category=1020&expand=1703#1703
Ja, hur är det med smaken ur en titanmugg; förnimms någon metallisk smak? Om ingen svarar så vet jag snart ändå;-)
Raskesven
, frågan om lämpligheten att använda aluminiumkärl till kaffe:http://www.kaffeinformation.se/fos/fos_viewcategory.asp?category=1020&expand=1703#1703
Ja, hur är det med smaken ur en titanmugg; förnimms någon metallisk smak? Om ingen svarar så vet jag snart ändå;-)
Raskesven
Jojo, fast man kan ju även säga att pH 4 är sämre än pH 7 för rostfritt stål...
Om detta leder till en smakskillnad är en annan fråga. De polygoniska mokkabryggarna i Al är ju riktiga klassiker, och då kan ju fråga sig hur de överlevt på marknaden om de är gjorda i fel material. Knappast heller ett särskilt vattentätt argument förvisso.
Om detta leder till en smakskillnad är en annan fråga. De polygoniska mokkabryggarna i Al är ju riktiga klassiker, och då kan ju fråga sig hur de överlevt på marknaden om de är gjorda i fel material. Knappast heller ett särskilt vattentätt argument förvisso.
Mezzner,
jag tror faktiskt att vi delar inställning till det här med språk. Liberala språkvårdande, kan man kanske kalla oss.
Polyvalens är ett bra ord, inte minst för att det är VÅRT ord här på forumet (eller Malindos ord).
Om man skall kommunicera med en "utomstående" har man dock större chans att få fram vad man menar om man säger till exempel "mångisidig". För- och nackdelar, som med det mesta i livet.
Som jag brukar säga: det finns inga rätt eller fel i språk. Bara bra och dålig kommunikation.
---
Apropå aluminium,
är det inte så idag att man inte kan påvisa några raka orsakssamband mellan Alzheimers och aluminium?
Och även om det VORE farligt måste man ju vara Zeb Machahan för att vara ute så mycket så att man får i sig tillräckligt med aluminium från en muggajäkel.
Jag citerar Livsmedelsverket:
"Är det farligt att använda stekpannor och kastruller av aluminium?
Nej. Om man lagar mat i aluminiumpannor eller aluminiumkastruller kan man få i sig mycket små mängder av aluminium (mg-mängd). Det finns dock inget som tyder på att detta lilla intag är någon hälsorisk.
Mycket litet av det aluminium man får i sig tas upp i kroppen. Om man äter vissa läkemedel som innehåller aluminiumhydroxid mot sur mage kan man få i sig betydligt mer, upp till 1g per dag.
Sura livsmedel löser ut mer aluminium än andra. Därför avråder Livsmedelsverket från att förvara sura livsmedel, t ex rabarbersoppa, i aluminiumkärl, även om hälsorisken är synnerligen liten."
jag tror faktiskt att vi delar inställning till det här med språk. Liberala språkvårdande, kan man kanske kalla oss.
Polyvalens är ett bra ord, inte minst för att det är VÅRT ord här på forumet (eller Malindos ord).
Om man skall kommunicera med en "utomstående" har man dock större chans att få fram vad man menar om man säger till exempel "mångisidig". För- och nackdelar, som med det mesta i livet.
Som jag brukar säga: det finns inga rätt eller fel i språk. Bara bra och dålig kommunikation.
---
Apropå aluminium,
är det inte så idag att man inte kan påvisa några raka orsakssamband mellan Alzheimers och aluminium?
Och även om det VORE farligt måste man ju vara Zeb Machahan för att vara ute så mycket så att man får i sig tillräckligt med aluminium från en muggajäkel.
Jag citerar Livsmedelsverket:
"Är det farligt att använda stekpannor och kastruller av aluminium?
Nej. Om man lagar mat i aluminiumpannor eller aluminiumkastruller kan man få i sig mycket små mängder av aluminium (mg-mängd). Det finns dock inget som tyder på att detta lilla intag är någon hälsorisk.
Mycket litet av det aluminium man får i sig tas upp i kroppen. Om man äter vissa läkemedel som innehåller aluminiumhydroxid mot sur mage kan man få i sig betydligt mer, upp till 1g per dag.
Sura livsmedel löser ut mer aluminium än andra. Därför avråder Livsmedelsverket från att förvara sura livsmedel, t ex rabarbersoppa, i aluminiumkärl, även om hälsorisken är synnerligen liten."
För att åtminstone i någon mån återgå till UL-uirspruinget till tråden slår det mig att det optimala måste vara en Pepsiburk som man öppnat i ena änden, oc som används både som kokkärl och mug över en pepsispis.
Inser då också att förvaring av drycker i aluminum är oerhört vanligt och när det gäller Cola så innehåller den ju åtminstone fosforsyra.
Fast de burkarna är kanske klarlackade eller nåt på insidan??
Tunna är de dock numera, men INTE i dural.
Inser då också att förvaring av drycker i aluminum är oerhört vanligt och när det gäller Cola så innehåller den ju åtminstone fosforsyra.
Fast de burkarna är kanske klarlackade eller nåt på insidan??
Tunna är de dock numera, men INTE i dural.
Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!
Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg