7 Dagar..

Det finns en stor risk med alla extrema överlevnadsprogram, en del har flera fimteam med sig, andra bor på hotell mellan tagningarna och någon tar tre veckors uppätning på sig före varje 7 dagars svälttur. Ingen av serierna har speciellt mycket med verkligheten att göra. Men med rätt marknadsföring gör det att mer än en lockas till att bli en lyckad överlevare själv. Fullt så enkelt är det inte.

Här i det gröna skogslandet finns många faktorer som gör att den kunnige och väl förberedde kan eventuellt överleva ett slag. Utbildning har sedan införandet av jordbruket varit ett krav. Det tar tid att lära sig att själv hålla sig t v m (torr varm och mätt).

Blodsockerbristen är definitivt inget att skämta bort. Klokt folk kan på 4 timmer bli så dumma att man kan tvivla på att de varit kloka. Efter 12 timmar har alla ramlat dit. Hur man reagerar kan inte förutses men ego har sett folk som hade söta rötter framför ögonen och mer torra kläder i ryggsäcken samt eld i gång bli så dumma att de lät elden slockna på grund av för lite påmatning, hämtade inga söta rötter och klagade över att det var kallt. Trots de inte åt, inte eldade och inte klädde på sig. Alla dumbommarna vid det tillfället var normalkloka officerare, när de var mätta och varma.

Att leva på rötter betyder att du måste kunna identifiera växterna vid alla årstider, hitta deras växtlokaler och kunna skörda dem. Gräva på annans mark ingår inte i allemansrätten. Vintertid med tjäle i marken går det inte alls.

Ett grönt land betyder att det är mycket nederbörd. För att kunna sova behöver du minst en eldkoja, åter krävs markägarens tillstånd för att skaffa slanor, granris, mossa och sten.

Att dagstidsvis i sällskap med en kamrat och mat lära dig det fundamentala efter t ex Handbok överlevnad är inte omöjligt men rätt svårt, ihop med någon som kan blir det lättare, Sv Överlevnadsällskapet ordnar regelbundet kurser och det är ett bra och kul sätt att lära sig.

Maj må låta vänt men nätterna blir kalla, norrut är det fortfarande vårvinter.

Var rädd om dig och
go tur
 
Senast ändrad:
Blodsockerbristen är definitivt inget att skämta bort. Klokt folk kan på 4 timmer bli så dumma att man kan tvivla på att de varit kloka. Efter 12 timmar har alla ramlat dit.

Det är nog enklare att ge goda råd till de som vill testa om vi håller oss till realistiska råd.

Du äter lunch på jobbet och 4 timmar senare är du på väg hem i bilen, är dessa då en fara i trafiken på grund av lågt blodsocker?

Efter en natts sömn hinner du inte äta frukost utan skyndar till jobbet, du har nu minst 12 timmar sedan du åt sist. Alla som glömmer äta frukost kommer yra och göra konstiga saker på jobbet?

Nej knappast.
 
Vi är alla olika.

Det viktiga är väl att lära sig just sina egna gränser. Jag känner folk - ofta de där gängliga typerna - som svimmar om de inte får mat varannan timme. Samt deras totala motsatser, som hoppar över både frukost och lunch utan att må det minsta dåligt.

Själv mår jag snabbt pest av vätskebrist och behöver dricka mer än de flesta.
Jag är också - oavsett hur välklädd, utsövd och mätt jag är - extremt frusen vid vila, och förfrysningsbenägen om fingrar och tår. Detta bestämmer i viss mån valet av mina friluftsaktiviteter.
Å andra sidan blir jag bara pigg och skärpt av att fasta en dryg vecka (ej testat längre). Jag har inte varit så korkad att jag sysslat med någon maxpulsgenererande verksamhet under svält, men vandring med måttlig puls går hur bra som helst.

De kritiska parametrarna måste inte ens handla om mat och värme. Jag har en gång tagit med en smidig och vältränad idrottskille på en för mig banal kamvandring i Tatrabergen - och insett att den för honom var oöverkomlig p g a höjdskräck.
En annan gång fick jag avbryta en tälttur med en mycket rutinerad frilufsarkompis. Hon hade bara aldrig förr varit uppe i svenska fjällen. När vi inte mött någon annan människa på en vecka, började hon krisa på ett mycket skrämmande sätt.

Det enda tips jag därför skulle drista mig till att ge Trådstartaren, vore att inte lita på några tumregler, utan att under trygga former lära sig just sina individuella styrkor och akilleshälar.
Fasta en vecka i din egen bostad och sov på marken på din egen bakgård, innan du ger dig iväg.
 
Det är nog enklare att ge goda råd till de som vill testa om vi håller oss till realistiska råd.

Du äter lunch på jobbet och 4 timmar senare är du på väg hem i bilen, är dessa då en fara i trafiken på grund av lågt blodsocker?

Efter en natts sömn hinner du inte äta frukost utan skyndar till jobbet, du har nu minst 12 timmar sedan du åt sist. Alla som glömmer äta frukost kommer yra och göra konstiga saker på jobbet?

Nej knappast.


Ska du kritisera seobservers inlägg så kan det vara att den är optimistisk. Har man väl kört
slut på sockret blir återhämtningen sämre och sämre, att klara 12 timmar i risigt väder är
starkt om man samtidigt ska vara kreativ.
Denna gång får nog ditt inlägg tillskrivas ungdomlig okunskap.

Glenn
 
Denna gång får nog ditt inlägg tillskrivas ungdomlig okunskap.

Tror snarare att det är så att er kollaps efter 4 timmar utan mat får tillskrivas gammal ålders orkeslöshet :p

Mina erfarenheter hämtar jag från mina egna rätt extensiva erfarenheter av problemlösning under förflyttning utan mat samt observationer av de män som jag fört befäl över i liknande situationer. Jag delar uppfattning med SÖS att det är sömnbrist som är den svåra fienden i en tuff situation.
 
Tror snarare att det är så att er kollaps efter 4 timmar utan mat får tillskrivas gammal ålders orkeslöshet :p

Mina erfarenheter hämtar jag från mina egna rätt extensiva erfarenheter av problemlösning under förflyttning utan mat samt observationer av de män som jag fört befäl över i liknande situationer. Jag delar uppfattning med SÖS att det är sömnbrist som är den svåra fienden i en tuff situation.

Hehe. Nog för man blir känsligare med åren. Men efter 35 vintrar på byggen märker man vad
som sker på eftermiddagarna, nästan inget för ingen förmår att tänka klart mycket blir också fel.
Men som du säger utmattning och brist på sömn är inget att leka med, epileptiska anfall ute i
skogen vill man klara sig utan.

Mvh Glenn
 
En annan gång fick jag avbryta en tälttur med en mycket rutinerad frilufsarkompis. Hon hade bara aldrig förr varit uppe i svenska fjällen. När vi inte mött någon annan människa på en vecka, började hon krisa på ett mycket skrämmande sätt.

Halaj!

Berätta!Hur yttrade sig denna lappsjuka?
Själv knatar jag mest runt i omnejden, med en svettig ostmacka i gladpack och en termos varm O’boy i ryggan. Nån enstaka övernattning ibland, när leden är lång.
Jag funderar på fjällen, och det blir då ensam i så fall.
Jag tänker att nåt kan hända mentalt med en i lång ensamhet, men att man skall få nån slags panikångest låter ju djäkligt obra!

//T
 
Halaj!
Berätta!Hur yttrade sig denna lappsjuka?
Själv knatar jag mest runt i omnejden, med en svettig ostmacka i gladpack och en termos varm O’boy i ryggan. Nån enstaka övernattning ibland, när leden är lång.
Jag funderar på fjällen, och det blir då ensam i så fall.
Jag tänker att nåt kan hända mentalt med en i lång ensamhet, men att man skall få nån slags panikångest låter ju djäkligt obra!
//T
Kompisen verkade ha fått någon sorts emotionellt tunnelseende - vad hon ville skulle ske genast och utan tanke på konsekvenser. Hon ville gå rakaste vägen hem, och för att det skulle gå fort ville hon kasta ryggsäcken, varma tröjan och allt annat "onödigt". Men sen blev hon törstig, och då vände hon bara på klacken för att gå tillbaka upp till bäcken vi passerat... Hon tålde inte tystnaden, jag fick prata hela tiden. Men ljudet av regn och vind mot tältduken på natten väckte lika stor ångest. Det var faktiskt en pärs att få ner henne, trots att vi bara var två lindriga dagsetapper bort från Abisko station.

Men detta måste väl vara mycket ovanligt, och antagligen bygga på underliggande problem som man ändå har. Du har ingen automatisk anledning att befara, att just detta skall hända just dig. Är du ändå orolig, testa genom att välja din väg så att du hela tiden hyfsat snabbt kan nå "civilisationen". Är man observant på varningssignalerna är det säkert ingen fara att man inte hinner vända i tid. Kompisens lappsjuka kom inte som blixten från en klar himmel, den smög sig på under flera dagar, men jag, mitt dumma fån, insåg inte läget eftersom jag är så annorlunda funtad själv.
Jag går mycket ensam själv just för att jag njuter av den totala öppenhet mot omvärlden som detta ger. Längsta tiden jag inte träffade på någon människa i svenska fjällen var, tror jag, ca 10 dagar. I de ukrainska Gorganerna på hösten hann det gå två veckor.
 
Halaj!

Tack för snabbt svar!

Det lät kusligt det där. Som en psykos. Kan nog vara så att det var kaos i huvet redan innan och vandringen löste liksom ut det.

Nej, skall jag till fjälls kommer jag att välja rutt så att jag kan baila ut om så behövs.
Främst för att jag misstänker att mina knän inte pallar.
Jag har gått ”turistturen” i Besseggen och mina knän var tvärslut efteråt.

//T
 
Kompisen verkade ha fått någon sorts emotionellt tunnelseende - vad hon ville skulle ske genast och utan tanke på konsekvenser. Hon ville gå rakaste vägen hem, och för att det skulle gå fort ville hon kasta ryggsäcken, varma tröjan och allt annat "onödigt". Men sen blev hon törstig, och då vände hon bara på klacken för att gå tillbaka upp till bäcken vi passerat... Hon tålde inte tystnaden, jag fick prata hela tiden. Men ljudet av regn och vind mot tältduken på natten väckte lika stor ångest. Det var faktiskt en pärs att få ner henne, trots att vi bara var två lindriga dagsetapper bort från Abisko station.

Oj... Finns det sådana?
 
Men inte tycker jag att ni ska ta bestick med er, det är alltid lika kul att pyssla ihop små "gafflar" och skedar av trä när man är ute vid brasan. Fiskekrokar kan man ju också laga av träflisor och taggbuskarr osv. Ett sätt att hålla sig sysselsatt om inte annat.
Det har du dock rätt i, det blir något jag får tänka på, Tack för tipset.

Annars röstar jag för nödchoklad! En väl applicerad chokladbit kan få den mest pissiga situation att se trevlig ut igen ;).
Då jag älskar choklad så kan jag så klart inte neka att ett "nödchoklad" hade förmodligen åkt ner i väskan i vilket fall som, inte minst som en "morot" när det väl behövs. ;)

Du verkar underskatta problematiken med lågt blodsocker.

Redan att du planerar en aktivitet där du riskerar rejält lågt blodsocker är en STOR risk. Grejen är den att blodsocker är hjärnans bränsle, får hjärnan dåligt med bränsle funkar den inte som den ska. Du kommer alltså inte att resonera logiskt när du väl hamnar där.

Det kan bli så illa att du sitter där med hur mycker "nödproviant" som helst men inte tänker på att äta den, eftersom din hjärna inte funkar som den ska.

Jag skulle vilja påstå att lågt blodsocker är fullt jämförbart med att vara kraftigt berusad, om inte värre. En berusning går ju över efter ett tag när man inte längre har nåt att dricka, men lågt blodsocker blir bara värre med tiden om man inte äter. Visserligen kommer man så småningom in i ketos, men det har jag för mig tar uppemot en vecka.
Blodsockerbristen är definitivt inget att skämta bort. Klokt folk kan på 4 timmer bli så dumma att man kan tvivla på att de varit kloka. Efter 12 timmar har alla ramlat dit. Hur man reagerar kan inte förutses men ego har sett folk som hade söta rötter framför ögonen och mer torra kläder i ryggsäcken samt eld i gång bli så dumma att de lät elden slockna på grund av för lite påmatning, hämtade inga söta rötter och klagade över att det var kallt. Trots de inte åt, inte eldade och inte klädde på sig. Alla dumbommarna vid det tillfället var normalkloka officerare, när de var mätta och varma.
Har alltid trott att salt-nivån var viktigare än socker-nivån, inte heller visste jag att det blev så markant skillnad så pass snabbt, så tack för tipset.

Ett par förpackningar dextrosol, ett (par?) choklad och kanske några karameller åker då också ned i packningen.

Att dagstidsvis i sällskap med en kamrat och mat lära dig det fundamentala efter t ex Handbok överlevnad är inte omöjligt men rätt svårt, ihop med någon som kan blir det lättare, Sv Överlevnadsällskapet ordnar regelbundet kurser och det är ett bra och kul sätt att lära sig.

Maj må låta vänt men nätterna blir kalla, norrut är det fortfarande vårvinter.

Var rädd om dig och
go tur
"Svenska överlevnadsällskapet" verkar ju intressant, det får bli något jag får titta upp.

Inget datum är satt i sten för "avfärd", men då jag bor i skåne så tvekar jag dock inte på att slutet av Maj förmodligen kommer vara varmt och skönt.

Tack för svar.
 

Liknande trådar