Eftersom den samlade svenska nördeliten pà denna site, och därmed svenskt uteliv (mig själv inberäknad) inte kommit fram till ett enda plagg som felatktigt har ultralätt i namnet, kan vi ju trots allt andas ut och anse faran över för denna gâng. Eller?
;-)
Bäste Malindo,
Det där känns nära ett erkännade av att dina inlägg inte svarat på frågan utan förmodligen syftat till att bryta tråden så att "faran är över för denna gång". Tyvärr är faran inte riktigt över för din del.
Jag får väl börja svara på min egen fråga om exempel på produkter som marknadsförs som ultralätta trots att det finns gott om lättare likartade produkter på marknaden.
På ditt företag Bestards hemsida hittar jag produkten
Sky Peak .
Den marknadsförs med orden "Extraordinary, ultra-light 4-season mountaineering boot ".
Denna sko väger i den moderata storleken 8 1720 gram per par. Fortfarande enligt samma hemsida. Låt oss då ställa frågan till de samlade nördarna här om de tycker att detta är en ultralätt känga.
Jörgen
Báste Jörgen,
först av allt ett uppriktigt tack fór intresset fór de produkter som tillverkas och sáljs av det företag pà vilket jag mycket riktigt ár anstálld!
Vidare en klar försákran om att ingen (mig sjálv mer án inberáknad) är intressead av att blàsa faran över om det inte finns anledning dártill! Fattas bara.
Din fràga om modellen Sky Peak är en ultralátt kánga stáller dock àterigen hela ditt resonomang och tràdens urprungliga fràgestállning pà sin spets, och vi bör kanske lámpligen rátta ut eventuella oklarheter i analysen innan vi spanar vidare pà produkter som bör föras upp pà vâr lista:
1: Om man jámför med marknadens samtliga kángor alla kategorier ár Sky Peak naturligtvis ingen ultralátt kánga, utan bör omedelbart föras upp pà listan
2. Dock: som du ju med all sákerhet sett stàr det inte bara ultra-light i beskrivningen, utan "ultra-light
4-season mountaineering boot". Om man nu tar och jámför med bergsklättrar-kángor med liknande prestanda i fràga om 100% styvhet, hâllbarhet, termisk isolering, precision och övriga tekniska prestanda etc., (dvs lámplighet som skodon fór sk. "winter big-walls" , iskláttring etc) sà bör nog de flesta kunna vara överrens om att kángan är uppseendeváckande látt.
Som parentes, och eftersom du nu ju uppriktigt intresserat dig för denna typ av kángor i allmánhet och Sky Peak i synnerhet, kan námnas att denna typ av ultra-látta styva vinterkángor fór alpin kláttring gárna anvánds att kláttrare som tar sig an tekniskt ytterst komplicerade ”big walls” i alpin stil. De màste bára all utrustning fór flera dars kláttring pà vertikal vágg och ár dárför ytterst viktmedvetna vad gáller sin utrustning. Jag har just fàtt den gládjande nyheten att den yttest lovande kinesiske kláttraren Yan Dondong nu i oktober kommer att föráras en Piolet d’Or för rutten ”The Free Spirits” han och hans repslags-kamrat Zhou Peng öppnade i november förra àret. Här notisen i American Alpine Club
http://aaj.americanalpineclub.org/climbs-and-expeditions/asia/china/sichuan-province/2009-siguniang-free-spirit-by-y-dongdong
Och hár nàgra kul bilder i en kinesisk blogg, dár du bl.a kan se Sky Peak.
http://thefreespirits.blog.sohu.com/144304186.html
Eftersom det dock alltid ár intressant att se vad konkurenterna har för sig, vore det dock intresant att fà ta del av dina kunskaper i ámnet medelst en presentation pà kángor i detta segment som enligt din mening báttre fórtjánar epitet ultra-light án denna.
Detta naturligtvis áven för att se om kángan trots allt far med vilseledande marknadsföring och bór fóras upp pà listan.
Här kommer dock nàt att ytterligare tánka pâ, och som kanske bör redas ut innan listan i frâga skrivs ut: kängan som fângat ditt intresse har ju visserligen inget "ultra-light" i namnet utan heter blott Sky Peak (varför namnet uppkom tror jag stàr i samma beskrivande text dár order ultra-light förekommer). Den har dock nàgra àr pà nacken, och kanske du har rátt i att det kanske finns det nu ánnu láttare kángor. Det vore ju dà pà sin plats för vàr del - och ganska látt - att byta den beskrivande texten och ta bort det dár med ultra-light och bara skriva light, eller nàt sànt (sâ att folk inte blir lurade).
Dock, och hár kommer det jag ville komma fram till: ponera att du tar fram en produkt som nár den lanseras tillhör de láttare som finns i sitt segment, och du döper den till "Super Lett", eller "Ultra-light" eller nât liknande. Ponera vidare att produkten blir en succé och sáljs vidare sásong efter sásong under ett antal âr. Hár löper vi nu den stora risken att det under tiden kommer fram modeller som ár ännu láttare än vâr. Men modellen heter fortfarande "Super-Lett" eller "Ultra-Light", eftersom man inte kan eller bór byta en populár produkts namn.
Min fràga lyder: Hur ska detta problem lösas sà att man fàr fortsátta sálja sin produkt utan att riskera att hamna pà i Fjáderlátts lista pà ’Ultratunga produker med ultralátta namn’? Onekligen ett dilemma.
Och detta kommer mig osókt att tánka pà en produkt som enligt Fjáderlátts hitillsvarande kriterier nog skulla kunna platsa pà listan, námligen Lundhags namne Featherlight.
Lundhags var en av de första att satsa pà Primaloft nár det var nytt (minns att en jánkare fràn Primaloft lyriskt beráttade om Lundhags fantastiska primaloftprodukter, bàde i skor och kláder nár PL fortfarande var relativt okánda).
En av deras första primaloft var en stor och mycket varm jacka med 200gr/m2 Primaloft One. Jackan var (är) mycket varm, minns att jag sjálv nöd-köpte en sàdan under en resa i Baltikum under en mycket kall vinter, och kunde i princip ha enbart skjort under trots snàlblàsten och kylan i Vilnius och Tallin i Februari. Tyckte den var underbart lätt och bekvám jámfört med traditionella tunga och otympliga vinterrockar. Relationen syntetisolerande jacka och vikt var nog med andra ord rätt OK nár denna jacka kom, och namnet den fick var som sagt Featherlight. Sedan dess har mycket vatten runnit under broarna, och en rad látta och mycket látta syntet-vármejackor har tagits fram av i princip alla fabrikat. Lundhags Featherlight ár nog fortafarande en av de varmare och kompletta, men att kalla en jacka som váger runt 900gr. Featherligt làter ju idag naturligtvis lite knas. Men vad ska de göra? Ett namn är ett namn, trots att omvárlden förándras.
Tas denna faktor med i beräkningen nár listan pà produkter ska tas fram?
Et annat liknande dilemma i namnet är följande, och taget direkt ur mitt företags verklighet:
Först hade vi en kánga som hette Breithorn. Sedermera bytte vi sula pà denna robusta kánga, vilken dà blev en hel del mycket láttare, utan att för den skull förlora sina övriga egenskaper. Kängans nya namn bidde Breithorn Lite, dvs. "Breithorn Látt". Epitet látt hárrör här alltsà frân jámförelsen med den tidigare versionen av samma kánga, vilket ju onekligen har sin logik. Dock, om nu nàgon ur Fjáderlátts spanar-grupp skulle fà syn pà denna stackars kánga och ser dess vikt föreligger risken att det kan bli visst liv i luckan: látt, vaddà látt? Den váger ju 1.620 gram!
Ytterligare ett dilemma, med andra ord!
Nâ, det gáller att se positivt pà det hela. Ser därför fram emot svar, inte minst vad gáller Fjäderlätts prylspaning pà riktigt ultra-látta vinter-storskor, men áven om följande ting bör beaktas eller ej i analysen av felaktigt marknadsförda sk. uL-produkter:
- Det segment de befinner sig i (exemplet Sky Peak, t.ex)
- Det antal âr den befunnit sig pà marknaden, och vad som hánt sedan dess.
- Om namnet eventuellt härrör fràn jámförelser med tidigare, tyngre versioner av samma produkt, eller kanske övriga produkter i fabrikantens kollektion.
etc.
Tack pà förhand! / Masse
