Tyngsta super-/ultralätta prylen?

[gundj]

För oss som inte har koll på marknaden skulle du väl kunna räkna upp några funktionsmässigt likvärdiga kängor som är markant tyngre?

Om du inte har koll pâ marknaden sâ hör du väl inte till mâlgruppen och dâ kvittar det väl?
Gâ och väg nâgot istället för att driva tramsdebatter in absurdum.

 

[Mezzner]

För oss som inte har koll på marknaden skulle du väl kunna räkna upp några funktionsmässigt likvärdiga kängor som är markant tyngre?

För den som inte har koll, finns ju alltid risken att attributerande säljsnack/text kan vilseleda.
Här är dock ett exempel på en annan känga, och på samma sida finns fler varianter. Som där framgår så har dock storskor ganska olika egenskaper även när de till synes verkar vara ganska lika.

http://www.addnature.com/product.aspx?pf_id=2611

Personligen tror jag nog att man måste ha ett visst överintresse för specifika ord för att detta ska kännas som ett problem.
Det blir ju lite fånigt i förlängningen. Det är rimligt att ett ultralätt, vattentätt tält får väga mer än ett ultralätt och inte vattentätt tält och ändå kallas ultralätt.
Men då kan man ju för t ex ett par skor även tycka att vissa andra egenskaper (mycket isolering, kraftigare sula, mer randgummi osv) rättfärdigare uttrycket om skon bara är klart lättare än andra skor med motsvarande egenskaper.
Om man dock gör denna indelning med egenskaper tillräckligt noggrann, så kommer det ju i princip leda till att skor med exakt samma egenskaper har samma vikt - eftersom allt är lika...
Men då kan ju kraftigt dimensionerad robusta saker kallas ultralätta, vilket kan missuppfattas.

Ultralätta grejer är väl egentligen lätta och smäckiga?

 

[joru]

Vad är lätt? Är infratung detsamma som ultralätt?

Den enda utvägen är att inrätta Det Officiella Lättviktsinstitutet i Sverige (eller Schweiz), vilket sätter standarder. Då får vi dekret att förhålla oss till. Att standadrena ändå alltid kommer att vara megaokänsligt tillyxade och meningslösa trots en myriad av parametrar och världens alla smartaste friluftsforskare i staben är inget vi behöver ödsla tankekraft på.

En sanningskommission med representanter för samtliga parter är nog det enda svaret. Någonting har ju uppenbart gått snett och det är konsumenterna som får betala!

 

[seobserver]

Vi fick en gång ett mycket rymligt och komfortabelt tält av ett ungt par som var rejält förbannade på det. Ett FR Sjangreli III, bra utrymme och självstagastagande, ypperlig ventilation. Men vikten 5268 slår allt utom Kupol 10. Näppeligen något vandringstält men lika fullt marknadsfört som just det. Fungerar utmärkt på bil och båtcampning. Vikten kommer av att produkten är rejält överdesignad. Så kan det oxså gå....
De fick låna vårt Nallo II och köpte sen ett Nallo III.

Jo en GD på lättviktinstitutet hur stor fallskärm kan en dylik få?

 

[tsd]

Jag läste Utemagasinet 7.2010 och deras test av regnställ. Till min förtjusning hittade jag "Bergans Super Lett". Jackan väger 492 g och byxorna 380 g, och som Utemagasinet också påpekar är det "Ett av de kraftigare ställen i testet och därmed något tyngre".
Här har vi alltså en produkt som är ganska tung jämfört med många andra regnjackor, inte enbart de som ingår i testet och som ändå marknadsför sig som "superlätt". Kan detta anses vara en god hjälp för oss konsumenter i valet av produkt?

Vi har ju tagit upp frågan tidigare på Fjäderlätt:
http://www.fjaderlatt.se/2007/06/vad-r-en-ultraltt-produkt.html
Där kan man bland annat se vad Konsumentverket tycker i frågan.
Och i den till detta kopplade diskussionstråden här på Utsidan:
http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?threadid=44577

Kopplat till detta tycker jag det vore intressant om vi här på forumet tillsammans kunde försöka hitta de tyngsta produkterna inom olika segment (ryggsäckar, tält, kläder, sovsäckar, liggunderlag,skor etc).
Så mitt första bidrag är:
Bergan Super Lett regnjacka 492 g.
Finns det ännu tyngre regnjackor som ändå marknadsförs som superlätta, ultralätta eller med liknande superlativer?

Jörgen

Tvär kollade runt lite, men jag finner det svårt att hitta något som är tungt med namnet lätt eller liknande, eller rättare sagt, jag hittar inget igentligen. Allt är förståss beroende på vad man ställer det i relation till.

/Tobias

 

[Mezzner]

Konstaterar två saker i citatet ovan från trådstarten.

1. Jörgen blev förtjust i att hitta produkten med det "vilseledande" produktnamnet. Det gör ju att detta kanske inte ska ses som ett problem, utan nåt positivt?

2. Produkten heter "... Super Lett", vilket inte är samma som Superlätt på svenska även om norsk särskrivning kan vara annorlunda.
Kanske är det ett regnställ med superegenskaper, och med tanke på dessa egenskaper så anser man det dessutom vara lätt. Detta är ju lite annorlunda än om man i första hand menar att stället är just Superlätt - och inte så mycket annat.

 

[nermander]

Jag förstår inte riktigt varför så många kastar sig in i såna här trådar med hån och personangrepp?

 

[Mezzner]

Mitt första inlägg i tråden, som jag också tänkte skulle vara det enda, var en liten utviktning i första hand baserad på just rubriken - som var tämligen allmängiltig.

Inlägget var avsett att belysa att begreppet lättvikt inte bara beror på vikten, utan även vad man har att jämföra med. Hubble-teleskopet kan knappast kallas lätt utan vidare jämförelse, och faktum är att det är svårt att jämföra med andra "motsvarande produkter". Dock är det ett exempel där man kan vara övertygad om att tillverkaren vidtagit många och mycket kostsamma åtgärder för att hålla vikten nere. Rent tekniskt har materialval och konstruktionslösningar använts som känns igen inom lättviktskonstruktion.

Jag fick ett svar som jag inte uppfattade som direkt uppmuntrande och kunde därmed inte låta bli att ge mig in i debatten. Även om jag normalt inte deltar i UL-debatter, så antar jag att forumet inte är reserverat för redan troende.

Tråden kännetecknas nog av en konflikt mellan de som verkar ha en väldigt bestämd och specifik uppfattning om just UL-begreppet resp nån slags motpart som är skeptiska till företeelsen med så specifika begrepp inom bl a marknadsföring.

Tonen är därför tidvis raljant, resp en aning förorättad, men min personliga och specifika åsikt är nog att den helt saknar personangrepp.
Om jag missat nåt, så brukar det vara en god idé att anmäla personagrepp till moderatorn.

 

[nilssa]

Jag skulle också vilja påpeka att bara för att fallet med Bergansjackan tas upp i en lättpackningstråd så betyder det inte att produkten, trots sitt namn, vänder sig till lättpackningseliten. Om man kör skoter/fiskar/grillar/fågelskådar/går på tur (vanligt i Norge) så är lätt bra, men det behöver inte betyda en silkestunn påse med en bröstficka, vilket nog upplevs som opraktiskt av de flesta kunder till Bergans, utan en slitstark jacka som har lite finesser, som är regntät, och snygg. Och lätt. Sen att dom drar till med "Superlett": jag tycker personligen att det är lite komiskt att någon orkar arga upp sig över det.

 

[Malindo]

För oss som inte har koll på marknaden skulle du väl kunna räkna upp några funktionsmässigt likvärdiga kängor som är markant tyngre?

OK, lite övrigt kött pà benen i frâgan:

Kängan Sky Peak tillkom för ett par âr sedan pà uppdrag av bröderna Iker och Eneko Pou, nâgra av de mer drivna kláttrarna i dagsläget.

De var dà pâ väg att avsluta sitt projekt " 7 walls 7 continents", och hade bara en kontinent kvar, nämligen Antartica.

Bröderna här extremt viktmedvetna, eftersom det handlar om att sâ snabbt som möjligt ta sig upp och ned för en vertikal vágg i fri alpin stil, och det därför behövs en held del järn, rep etc.. Ett slags UL-kultur, fast i andra miljöer än de vi kanske ár vana att diskutera i detta forum.

Iker Pou öpnnades en ny rutt pâ Chañii Chico i Argentina, med sina Sky Peaks pà fötterna. Som man kan förstà mâste varje gram vägas med guldvâg för att undvika onödig barlast i denna typ av aktivitet.

Under tidigare klättringar i bl.a Patagonia hade använt en av marknadens lättaste kängor för denna typ av aktiviteter (fö en av de som kan beskâdas pà Addnature-länken i Mezzners post ovan), men de hade haft stora problem med kyla och fukt, samt áven vad gáller hàllbarhet.

Deras önskan var sàledes att fà en känga med samma egenskaper vad gáller vikt, men med báttre egenskaper vad gáller skydd mot kyla och fukt samt vad gáller materialens hàllbarhet.

Resultatet blev Sky Peak, som i sin första version faktiskt var láttare, ca 1.580 gram / paret i UK8. Bröderna använde kängan till sin vägg i Antarktis, vilken tog ca 24 timmar i ca -20ºC. Kängan visade sig hàlla mâttet i alla de aspekter man efterstrávat, dvs en kánga med traditionell storskos tekniska prestationer med med en vikt av en normal trekking-känga.

Den som skrev den beskrivande texten till just denna känga hade dessa parametrar i âtanke när han kallade kängan "ultra-light 4-season mountaneering boot".

Tidigare och láttare version av Sky Peak pâ Vibrams hemsida. http://www.vibram.com/index.php/us/SPORTS/RockClimbing/Powered-by/Featured-Items/ROC-BESTARD-Sky-Peak


Om detta kan ses som felaktig information kan det sákerligen vara pà plats att ändra texten till exempelvis "very light 4-season mountaineering boot".

Kängens egenskaper fick vi genom att strippa kángan sâ mycket vi kunde utan att avstà de önskade prestationerna. Bl.a anvánde vi av oss av en ny, váldigt látt Vibram-sula för just bergsbestigning. Denna sula visade sig dock för klen i mânga fall, och vi beslöt därför efter nâgra sásonger att byta till en kraftigare, och tyngre sula.

Vi bör ju ha i âtanke för denna typ av skodon och aktiviteter handlar det inte om om det är skönt med blöta fötter eller inte, utan det kan ofta handla om liv och död.

Den aktuella vikten är alltsâ resultatet av en viktökning för att öka sákerheten. Bl.a hade vi ett fall dár anvándaren under en enda expedition slet ut gummit pâ tàdelen (som var alldeles för tunt pga viktbesparing) och han därför ej lángre kunde anvánda sina stegjärn.

Den beskrivande texten har dock inte ändrats, trots att vikten nu alltsà ökat, och det gâr att finna kängor med lágre vikt.

Faktum kvarstâr att kángan är bland det lättaste man kan fâ tag i med tanke pâ dess prestationer, men kanke inte den lättaste om man enbart ser till vikten som mâttstock (âterigen detta dilemma i den ursprungliga frâgestállningen)

Visserligen stàr ju vikten angiven för den som vill se, men jag ska som sagt därför se till att texten ándras pà det att ingen kund blir lurad och tror att köpt en ultralätt sko nár den bara är väldigt látt med tanke pâ vad den erbjuder.

Tack och ha en bra dag.

 

[GustavOh]

Får jag också vara med och tycka?

I min hjärna signalerar ordet "ultralätt" att något av följande gäller:

• En marknadsavdelning kan ha kletat dit ordet för att få en åtminstone-inte-snortung produkt (som i sig kan vara antingen bra eller dålig) att låta bättre.
• Produkten kan verkligen vara optimerad för lägsta vikt, på bekostnad av allt som inte är helt nödvändigt.

Eftersom vikt nu är en faktor som jag alltid väger (haha) in när jag köper saker som jag ska släpa runt på så ser jag alltså själva ordet "ultralätt" snarast som en varningssignal. Är det ditkletat som ett rent säljord behöver jag inte oroa mig, då kan jag bedöma den "utralätta" prylen på samma sätt som en vanlig hyfsat lätt produkt. Om man däremot menar vad man säger när man skriver "ultralätt" måste jag se upp mer. Då är risken stor att jag blir rejält missnöjd om det som prioriterats bort i gramjakten är just det jag behöver.

(En verkligt ultralätt pryl som gör sitt jobb är naturligtvis förträfflig däremot)

 

[nermander]

Jag upplever rätt ofta ut i butik att jag ser nåt skyltat som t.ex. "lättvikts regnställ" men när jag känner på det så är det hur tungt som helst. Men jag har ju inte gått och skrivit upp en massa exempel för jag anade ju inte att det skulle dyka upp en sån här tråd.