Tyngsta super-/ultralätta prylen?

Jag upplever rätt ofta ut i butik att jag ser nåt skyltat som t.ex. "lättvikts regnställ" men när jag känner på det så är det hur tungt som helst. Men jag har ju inte gått och skrivit upp en massa exempel för jag anade ju inte att det skulle dyka upp en sån här tråd.

Det är ju förståeligt :)
Fast just "lättviktsregnställ" betyder väl snarast "lättare än galon/oljeställ och (vissa) goretexplagg".
 
Nej, det handlar inte om vilseledande markandsföring, eftersom begrepp som ultralätt eller superlätt inte har överenskomna betydelser. Speciellt inte om den verkliga vikten redovisas i broschyrer eller på hemsidor. Ska man ondgöra sig så är det väl över försäljare som försöker pracka på en regnset som väger 8-9 hg med motivering att endast dessa är robusta nog; för sommarvandring i fjällen eller de kontinentala bergen är det verkligen inte så.

Men fjaderlatt.se gör sin bästa insats genom att bara informera om vad som finns av lättare alternativ.

Annars tycker jag orden "lätt" och "ultralätt" i första hand bör användas om totalpackningen. T ex "lätt" kunde betyda basvikt under 9 kg (ty vid den gränsen ungefär tvingas man fatta en del aktiva beslut) och "ultralätt" kanske är bas nedåt 5-6, ty vid den gränsen utmanas våra vanligaste föreställningar om utrustning, t ex att boningen ska ha golv och två väggar, att madrasssen ska vara hellång, att sovsäcken ska ha dun runtom och att ryggsäcken ska ha styv ryggpatta och kraftigare bälte än ett badrocksskärp.

Att ett regnset på 8-9 hg kallas "super lett" är närmast komiskt. Största frågan, sedan jag tagit del av Utemagasinets test är varför de överhuvudtaget testar så tunga set - idag när de inte längre tror att en veckopackning måste väga 20 kg borde de ha kunnat sätta en gräns vid, säg 5 hg (om nu inte tunga ställ råkar vara speciellt billiga).
I ett av de testade ställen väger jackan, i ett annat
brallorna, lika mycket som hela mitt set. Och då köpte jag ändå nyligen en 30 gram tyngre bralla eftersom jag ville ha en som andades bättre och satt uppe bättre, med långa blixtlås i sidorna.

Ty vad man än anser om utrustning, jacka, brallor, etc. så är det väl klart att just regndräkten ska vara lätt,
eftersom den kommer utanpå allt annat.

På min senaste vandring, 16 dagar, till större delen i Frankrike, var min defaultklädsel som vanligt mössa, strumpor, skor (Keen, 1100 gram), t-tröja, långärmad skjorta (aldrig bara armar!) och korta löparbyxor. Under svalare förhållanden, t ex tidiga morgontimmar (jag brukar gå iväg före 7) tog jag på min vindoverall, som väger c:a 550 gram, mindre än många s k vandringsbyxor! Den var ofta i varmaste laget.
Enda gången jag hade hela regnsetet på var det 2 minusgrader och lätt snöfall. Det vägde c:a 4 hg; då var jag varm och torr men kände mig väldigt påklädd.
 
OT:
Varför har man alls ett regnställ om man vill gå med "lättaste möjliga" packning.
Jag var i svenska fjällen för 10 dar sen, och där var det snöfall på lite höjd, där vi var till stor del, men det var även snöslask resp regn under vistelsen, och jag använde inget regnställ. Har en skaljacka som jag totalt sett anser vara rätt vikteffektiv, och ett par syntetbyxor, som jag för det mesta hade underställ under. De senare är snarare lätttorkade än täta, och detta funkade utmärkt trots "dåligt väder". Det var dock inte ösregn nån gång, och inte ihållande regn heller för den delen.

Jag bara alltså väldigt mycket mer än vikterna i exemplen ovan, men ansåg inte att jag ville bära ens ett ultralätt regnställ med mig.

Jag antar dock att man har ett sådant för att man inte över huvud tagen har en jacka med sig som är vindtät eller funkis i väta? Att ha ett regnställ som komplement till andra ytterkläder känns ju som om det från början är en tung lösning - även med ett lätt regnställ.
 
Varför är det självklart att det ska väga mindre än 500g?

Är det troligt att det är någon skillnad på hur ett 400g ställ och ett 800g-ställ klarar
nötning från ryggsäck
kvistar som hugger tag i tyget
ett fall i skogen
ett fall på grusigt underlag
båda ställen är av god kvalitet, "andas" och den främsta skillnaden mellan ställen är tyget.

Livslängd(även membranet måste skyddas) och tålighet är viktiga parametrar när det gäller kläder tycker jag.
 
Då är du i fel forum:)

När man ägnar sig åt lättpackning så accepterar man för det mesta kortare livslängd om det sänker vikten.
Bra nermander, då har vi en förutsättning klar; hållbarhet är inget att fästa avseende vid alltså. Då duger min rainspace jacket, som är en anorak i något diffusionsmateial från Cabelas, 200 gram. Sprack i ärmen under första lilla paddlingen. Men nog duger den för strövtåg på sörmlandsleden, om jag inte låter några grenar slita tag i den.

Min erfarenhet är att det är svårt att finna något vettigt under ca 400-500 gram, om man som jag vill ha det lätt men med restriktioner att det ska hålla för mer än Cabelasanoraken och att det ska finnas vindslå, användbara fickor, bra huva etc. Använder just en jacka från Arctis under sommarens fjäll och skogsvandringar. Vägde drygt 400 gram i utgångsläget men jag har förstärkt den med tåligare tyg på utsatta ställen som axlar och fickor, och då bidde det knappa 500 gram.

Raskesven
 
Bra nermander, då har vi en förutsättning klar; hållbarhet är inget att fästa avseende vid alltså.

Jodå, men en ultralätt jacka behöver inte hålla i 15 år eller tåla att man krälar fram genom hagtorn. Det räcker med att det tål en vandring (fast jag tror inte det är mer sannolikt att lätta plagg går sönder på första vandringen än att tyngre plagg gör det).

Mitt Packaway har i alla fall hållt i 4-5 år (om inte mer) och visar ännu inga tendenser till att gå sönder. Men då använder jag det ju bara vid vandring, och när det regnar. Det blir alltså inte mer än kanske ett dussin dagar per år som det åker fram.

Vid segling använder jag ett annat regnställ (som egentligen inte är särskilt hållbart heller). Men det regnstället är nog över 20 år gammalt. Det är därför jag använder det vid segling, det är gammalt och kostade inte mycket på den tiden. Och dessutom är det liksom "100% plast" så det är lätt att tejpa om det går sönder (behövs ingen spinnakertejp eller liknande).
 
Då är du i fel forum:)

När man ägnar sig åt lättpackning så accepterar man för det mesta kortare livslängd om det sänker vikten.

Lättpackarna tycker att det är de som ska bestämma vilka egenskaper och vad klassbredden för egenskapen är när man bedömer om ett objekt är lätt. Här har vi orsaken till hela denna tråd och det är verkar väl som att lättpackeriet stigit lättpackarna åt huvudet.

Ni har inte monopol på ordet lätt eller ultralätt.
 
Lättpackarna tycker att det är de som ska bestämma vilka egenskaper och vad klassbredden för egenskapen är när man bedömer om ett objekt är lätt. Här har vi orsaken till hela denna tråd och det är verkar väl som att lättpackeriet stigit lättpackarna åt huvudet.

Ni har inte monopol på ordet lätt eller ultralätt.

Nu generaliserar du alldeles för mycket!!!
Det är EN person som uttalat sig så här, inte alla.

Men en viss poäng har Nermander.
Eftersom tråden är skapad i lättpackningsforumet så måste man väl ändå utgå från lättpackningens grunder, eller? Sedan vad dessa grunder är, är ju naturligtvis individuella men en VIKTIG faktor är att vikten på plagget/prylen skall vara låg.

//Peter
 
Lättpackarna tycker att det är de som ska bestämma vilka egenskaper och vad klassbredden för egenskapen är när man bedömer om ett objekt är lätt.

Tycker och tycker. I mina ögon är det enbart vikten som avgör huruvida en pryl är lätt eller inte.

Ponera följande dialog:

-Oj vilken lätt jacka.
-Den går sönder väldigt lätt.
-Jaha, då är den ju tung.

Låter det vettigt?


Skillnaden mellan lättpackare och andra är ju just att lättpackare prioriterar vikten högre än andra egenskaper. Annars skulle vi inte kalla oss lättpackare utan bara vara helt vanliga friluftsmänniskor.

Sen finns det ju de som gärna kör lättare prylar, OM det inte innebär att man tappar några andra egenskaper. Men dem ser inte jag som lättpackare, eftersom de inte prioriterar vikten.
 
Lätt eller lättast. Av alla konstiga pryttlar jag fått vara med och pröva var en gasskyddscepe, med huva, ett fotsitt, rundskuret plagg med ett fast midjeband. Hopvikt var den stor som en hopvikt näsduk och den skulle skydda mot vätskegas,vägde eu ca 70 g.
Få som packades ut var hela efter utpackandet, dvs kort livslängd uppfyllde den med råge!
De som var kortare och fick den på sig snubblade på den, då gick bla den sönder.
När vi skulle pröva tätheten under en avisningsmaskin som sprutade ut vattenareosol, visade det sig att 1/3 läckte!
Så ur den föreslagna definitionen om UL verkar den uppfyllt samtliga krav.
Om man istället specificerar grunderna funktion, vikt, packvolym etc före man börjar disskutera enskilda artiklar, måhända skulle det kunna föra ärendet framåt.
Det finns ju när det gäller kläder flera olika normer vilka är klart specificerade, tyvärr är inte alla helt överföringsbara mellan olika standard. Men det är ändå en början. Om Jörgen ville kontakta Sv textilforkningsinstitutet repektive FMV Intendendenturmatriel skulle han kunna få två starttrådar, minst.
Men att fortsätta prata på om ev ohållbarhet, repektive okända utflyktskostnader för att grejorna håller bara i 13 dagar (exempelvis) verkar lite väl löst.
Nej någon ........... ordning borde det vara!
Mitt lätta PU belagda HHställ är fortfarande lätt, vindtätt och regntätt efter 28 år, bör det vara en norm? Jo 1000-tals timmar på men det börjar se nött ut där metallen skavde mot ytterväven. Rena ...... altså!
 
Liknande trådar

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg