Träning för fjällen.

[hsp]

Tråden handlar om träning ej banting men med ca 700 gr mat torkat och ca 2-300 gr choklad och nötter och russin kommer man hålla vikten ganska stabilt lite mer på vikt på ryggsäck och gångtid och hastighet.

Men om man blir sjuk på turen vilket man kan bli av denna mat eller vattnet eller få smitta på vägen dit tex på tåg, är några kg övervikt ok vid start och kan vara bra som reserv.

Jag gick ner ca 1 kg/d vid parasit i vattnet och blev ca 8 kg men det gick att gå ca 15-20 km /d ändå och hade ca 5 kg mat och godis med hem.
Stavar rekomenderas på träning och tur ökar förbränningen på träning och sparar knän på turen.

 

[Vindskydd]

Enligt principen "ett fynd är något du inte behöver till ett pris du inte kan motstå" köpte jag Niklas Kämpagårds Vandra året om på nedsatta bokrean på Maxi. Där finns ett kapitel om träning inför vandring där han föreslår: step-up, raka marklyft, omvänd planka, tåhävningar, rygglyft och bulgarisk split-böj. Jag har inte testat själv (så jag kan inte säga om det är bra för vandringen) bara vidarebefordrar tipset.

 

[Totteman]

Nu inför sommarens fjälltur så tränare man mycket.
Går mest efter skogsvägar och håller hastighet mellan 4,6-4,2 per kilometer per timme.
Är det långsamt eller?
Jag går med ryggsäck och min kroppshydda är på 140 kg.
Jag gillar promenera har även gått i vinter.
Jag undrar om jag ska gå fortare eller hålla samma som jag går per timme?
Jag går mellan 10-15 km per dag.

Jag brukar träna för att vandra, vilket mer specifikt betyder att jag vandringstränar med de kängor jag ska ha under vandringen och likaså den ryggsäck jag ska ha under vandringen.

Mina dagsetapper på vandringen kan sträcka sig allt från 15-25 km har jag märkt, även om jag trivs bäst med 15-17 km.

När det gäller MIN TRÄNING så tänker jag så här:

Om jag tränar promenader, springer, cyklar eller på något annat sätt rör på mig under året så har jag en bra grund att utgå ifrån när jag sedan påbörjar den specifika vandringsträningen ca1,5 månad innan vandringen.

Jag brukar "gå runt sjön", vilket är ca 9,5 km här hemma. Det är asfalt, grusväg och skogsväg där rundan tar ca 2 timmar. I ryggsäcken har jag ca 10 kg vatten, i PET-flaskor.
Jag försöker gå regelbundet, vilket innebär att jag oftast har 2 vilodagar mellan dessa träningsrundor.
Tiden funderar jag inte så mycket på. Det tar den tid det tar. Om jag går på stigar i skogen hemma så går det långsammare än på grusvägar.

Allt eftersom så ökar jag vikten i ryggsäcken så att den 1-2 veckor innan vandringen är på 23 kg. Jag kan ha ökat på sträckan också så att den någon gång är lite längre, men det behöver inte vara 23 kg och 15 km...inte så som jag tänker i alla fall.

Träning där man successivt ökar distans och vikt har gjort att jag kan njuta av vandringen, då jag inte är tokslut efter vandringens första dag, eller inte heller de kommande dagarna.

Den här vandringsträningen håller mig skadefri, och jag orkar vandra. Kom bara ihåg att jag inte börjar från noll, utan har en grundträning att utgå ifrån.

Lycka till.

 

[Totteman]

När jag tränade för fjällen, fyllde jag ryggsäcken med petflaskor fyllda med vatten för att få upp vikten på säcken. Och jag gick i elljusspåret här hemma där det finns några ordentliga backar. Det var guld värt att ha tränat i backar innan fjällvandringen.

Mycket bra. Elljusspår är väldigt bra för vandringsträning!

 

[Sam Andersson]

Nu inför sommarens fjälltur så tränare man mycket.
Går mest efter skogsvägar och håller hastighet mellan 4,6-4,2 per kilometer per timme.
Är det långsamt eller?
Jag går med ryggsäck och min kroppshydda är på 140 kg.
Jag gillar promenera har även gått i vinter.
Jag undrar om jag ska gå fortare eller hålla samma som jag går per timme?
Jag går mellan 10-15 km per dag.

Skulle säga att det låter snabbt.
Kommer ihåg i utbildningsmaterial och och kalkyl på planering så räknades det på 2-3 km/h på stig eller någorlunda "tillrättalagt" underlag. Ut i terrängen så räknade vi på 1-1,5km/h.

Som träning så är det kanske lagom, men som sagt något snabbt baserat till vad du kommer hålla på själva turen. (Physiologiskt får du kanske mer muskelträning i långsammare tempo men mer cardio vid 4km/h

 

[camoscio]

Under min vandringsperiod, 1989--2019 (jag började alltså sent), litade jag i första hand till min regelbundna vardagsträning, med löpning, som ännu en bit in på seklet var ren njutning. En trafikolycka 2008 och tyåtföjande rehab ledde mig in på mer systematisk funktionell styrketräning. På våren kompletterade jag med promenader med tilltagande packning, för att vänja kroppen vid denna speciella belastning (den påverkar hållningen), kanske också enstaka kortare låglandsturer, delvis också som utrustningstest. Min sista större kontinentala tur (Sydalperna, 19 dagar) gjorde jag 2016, och min sista fullt genomförda fjälltur (Jämtland, 8 dagar) 2017.

 

[Totteman]

En sak att tänka på när det gäller vandring är att det är den totala vikten man bär som avgör hur mycket energi man förbrukar. Jag brukar gå ned 1-2 kg på knappt 2 v vandring. Det händer för att jag orkar vandra varje dag, och vandring kräver energi.
Jag äter frukost, lunch och middag och bär med mig allt jag behöver på vandringen. Antalet vandringsdagar gör att allt mat jag har med mig väger en hel del. Äta bör man annars...orkar man inte.
När jag vandrar vill jag att två saker fungerar: Jag vill äta gott...vilket sker genom att jag äter egentorkad mat. Sedan vill jag uppleva området där jag vandrar...vilket uppfylls genom att är lite påläst om var jag kommer att befinna mig och göra lite egna vägval...kort sagt gå obanat.

För att orka vandra så tränar jag inför vandringen. Under 2024 blir det en vandring igen, vet inte var ännu, men det blir fokus på att gå ned i vikt för att min egentliga sysselsättning löpning ska fungera. Det är några kilo som ska bort. Det kommer att gynna vandringen också.

 

[joanna]

Har just lärt mig den hårda vägen, hur mycket fortare man tappar formen när man är gammal. Två veckors påtvingad inaktivitet - och sen en chockartad upplevelse på en snäll, kort skridskotur... och det var inte muskelstyrkan eller konditionen som var problemet, utan balanssinnet och proprioceptionen - vilket gav direkt utslag på snabbheten att parera småstopp från issprickor och liknande småstörningar. Har aldrig fallit så många gånger.

När jag var ung upplevde jag inte alls sådana dramatiska avtacklingar, trots även då perioder av påtvingad inaktivitet p g a sjukhusinläggningar o.d.

En läxa jag ska rätta mig efter i fortsättningen, för det lär ju inte bli bättre med åldern.