70 grader medan man torkar låter motiverat - medan det fortfarande finns vatten i räkorna, vill man snabbast möjligt passera "farliga" temperaturintervall med risk för bakterietillväxt. 70 grader är betryggande högt ur den synvinkeln (protein koagulerar mellan 40 och 60 grader).
Är torkningen gjord som den ska, är det sen alldeles för lite vatten kvar i räkorna för mer än helt försumbar bakterietillväxt efteråt (det är liksom det som är meningen med torkning).
Det kan alltså inte bli farligt med förvaring i rumstemperatur. Räkor innehåller heller inte något fett, som ju härsknar (om än långsammare) även i frysen, så ingen fara där heller. Däremot påskyndar ljus och luftens syre nedbrytningen av vissa andra ämnen, så lufttät och mörk förvaring gäller om man vill att de inte ska smaka papper efter långtidsförvaring.
Jag är inte säker på hur mycket - om alls - även de processerna fördröjs av nedfrysning, men vill man gardera sig och ändå frysa in, så gäller det att göra det på t ex en öppen bricka, och först när de är helt frysta skaka av ev isbildning och packa dem (snabbt) i någon garanterat lufttät påse/behållare (helst även den "infryst" under tiden). Packar man räkorna i rumsvärme, har man stängt in varm luft med högre ånghalt, som kan kondensera i behållaren under infrysning (varm luft kan innehålla mer vattenånga i gasfas, än kall).
Samma princip gäller vid upptining: öppna inte den lufttäta förslutningen förrän helheten nått omgivningens temperatur, annars kondenserar den varma rumsluftens överskottsånga på alla tillräckligt kalla ytor inkl räkornas.
Jag har bara torkat räkor i större mängd en gång; det slutade med tvätt av alla kökstextilier och familjens livslånga veto under skilsmässohot (det doftade inte gott, för att uttrycka sig diplomatiskt). Men delar av de satserna förvarades sen över vintern till nästa vandringssäsong, utan att jag märkte någon smakförsämring.