Svensk Himalayaexpedition åtalad...

[E9climbing]

@ Mathias Axelsson


Jag maste saga att den bild du pubicerar ar mycket anmarkningsvard. Vad jag kan bedoma utan att ha varit pa Shish men eftera att ha klattrat en hel del pa stora berg ar bilden omojligen kan var tagen farn nagon topp. Sno ribbeb i vanserkant ar sa uppenbart ett narliggande snofalt som leder hogre upp. Det ar 100 prcent pa samma berg.

Jag skulle tro att Pompe kommer bekrafta detta nar hon ateruppstar. Allt annat vore helt oseriost.

 

[friluftserik]

Frågan är?

Dessa expeditioner som är sponsrade är professionella och skall bedömas utefter denna måttstock, dvs högpresterande elitidrottsmän/kvinnor. De tar emot pengar för att leverera pr-värde och dra upp fsg pga bedriften. Om inte så blir det en belastning som kunden får betala med höjda priser.
Min hobby är friluftsliv, dvs jag betalar allt själv. Det minsta man kan kräva av de som har turen/skickligheten att få sponsorpengar är att de uppträder korrekt. Detta kräver vi alltid av löpare, höjdhoppare etc.

Kvinnor och män skall ha samma rättigheter/möjligheter, men det innebär också att de skall bedömas på samma sätt. Hade detta varit en glad amatör som betalat allt själv, åkt på sin fritid och sen publicerat sin dagbok på en privat blogg hade det väl inte varit något att orda om men nu är det en skandal, inget annat.

Jag klättrar inte själv utan håller på med andra outdooraktiviteter, men jag har vänner som är intresserade. Jag har därför varit på ett antal filmvisningar (från början/mitten av 90-talet) gällande klättringar i dessa områden med kända höghöjdsalpinister både i Sverige och i södra Europa där jag bott. Det är säkert inte lätt att landa sponsring Sverige för en himalayaresa, men jag måste ändå ge en betraktelse angående skillnaden i attityd. De sydliga alpinisterna (med ett oerhört CV) har alla påmint i sina framträdanden om lugna idrottsmän som är besatta av att nå ett mål, medan många av de mediekåta svenskarna mer vill försöka nå kändisskap och framhålla sin egen bedrift snarare än förklara sitt kall. Då det inte finns någon kritisk journalism i de allmänna medierna är det bra att någon äntligen sätter ned sin fot. Det skulla ha gjorts för länge sedan, då kanske vi hade sluppit detta.

 

[zzeezz]

Sakfrågan

Jag har läst alla inlägg i denna tråd och det var många.

För att återgå till sakfrågan

• Hur högt upp var dom i verkligheten?

• 
  Hur högt kan dom bevisa att dom var?

För det första så kan säkert någon anna detta bättre än jag.
Men jag har fått för mig att man inte har tillåtelse att låna andras bilder som ligger ute på nätet UTAN lov.
Jag tror att om man lånar bilder MED lov så måste man skriva var bilderna kommer ifrån.

Jag tror att man inte har tillåtelse att ändra andras bilder utan lov.

Frågan blir då finns det tillåtelse att använda dessa bilder?
Vet fotografen om att de redigerats och publicerats på någons blogg utan hänvisning vart de kommer ifrån?

Även om denna blogg inte var ansedd för almänheten så var den inte skyddad med lösenord eller dyl alltså är den helt offentligt & den ansvarige utgivaren för bloggen är ansvarig för det som publicerats på den.
Det finns många fall där tidninger tvingats plocka bort saker som skrivits i forum på deras sidor pga att de är ansvariga för vad som står där oavsett vem som skrivit det.

När vi i somras var tvingade ge upp försöket att nå Mt Blanc så tog vi givetvis bilder från där vi stod både uppåt och neråt, så jag har mycket svårt att förstå hur man kan missa filma den mest intressanta delen av hela berget. Vägen som var kvar och vägen som man precis gått upp.

Jag förstår att det är lätt att missförstå på en satelittelefon vilken av topparna som var bestigen.
Jag kan förstå att det blev korrigerat i efterhand.

Jag kan också förstå om man är ödmjuk och intset och erkänner att man kan ha gjort misstag istället för att säga att vi har skött allt perfekt. Det är just detta jag saknar i denna historien..

Jag har en vänn som känner Annelie lite och Peter lite mer. Han skrev följande till mig
Ja det var ju ett klavertramp av Anneli, hennes
sk spökskrivare har jag dock bättre koll på än Annelie själv. Dom är båda
extremt tävlingsinriktade o kan nog koka ihop en hel del. Att bilden är
fejkad är ju helt klart. Hoppas ändå hon verkligen var uppe, vilket verkar
tveksamt.

Nu måste jag påpeka att det är hans åsikt och det säger egentligen ingenting om själva sakfrågan.

Om jag hade varit Annelie så hade jag i all hast skyndat hem för att reda upp denna sak.
Annelies sponsorer vill kunna skryta med att just de har sponsrat denna fantastisla kvinna.
Just nu finns risken att denna historia förstör hennes rykte för all framtid och då kan det bli mycket svårt att hitta sponsorer till nästa sak.

Orsaken kan vara att hon sitter på mer bilder som verkligen visar var och hur högt hon var och därför anser sig kunna ta denna tid innan hon beger sig hem för att ta itu med bevisningen.

Jag tycker inte man ska blanda in Annelies dykrekord i det hela. Det är en fantastisk sak hon har gjort inom fridykningen och som alla vet så har fridykare ett enormt överskott på röda blodkroppar vilket är extra bra när man bestiger hör berg. Därför tycker jag inte det är så konstigt att hon klarar sig så bra utan syrgas.

MVH
zzeezz

 

[mathias]

Som en dopinghistoria.

Det här känns tyvärr precis som en dopinghistoria.
Jag skiter fullständigt om en som tränar på "Friskis och svettis" fastnar i en dopingkontroll på samma sätt så bryr jag mig inte om en vanlig Svensson kommer upp på en bergstopp eller inte. Men i detta fall snackar vi om elitidrottsmän som har detta som arbete och livnär sig på sponsorpengar och mediaexponering. Jag jämför Pompe med vilken elitidrottare som hellst och att då få problem i en dopingkontroll är ju klart jämförbart med att bli ifrågasatt över vilka toppar man har bestigit.

Bättre att vara ärlig från början och säga att "repen slutade vid xxxx meter så vi stannade där" än att koka ihop en soppa som blir svårare att förklara med tiden.

Bilderna från en toppbestigning är värda hundratusentalskronor (sponsorpengar, kommande föreläsningar och böcker) så jag utgår från att det finns riktigt bra fotografier, i synnerhet när det står frilansfotograf på CV´t.

 

[nermander]

Men jag har fått för mig att man inte har tillåtelse att låna andras bilder som ligger ute på nätet UTAN lov.
Jag tror att om man lånar bilder MED lov så måste man skriva var bilderna kommer ifrån.

Jag tror att man inte har tillåtelse att ändra andras bilder utan lov.

Du måste ha upphovsrättsinnehavarens tillstånd att publicera bilden (mångfaldiga den). Byline (d.v.s. info om vem som tagit den) är inte alltid nödvändigt (det beror på vad upphovsmannen vill). Ex. reklambilder brukar inte ha nån info om vem som tagit dem.

Ändra andras bilder får man göra så länge man in publicerar dem, d.v.s. man får sitta hemma och pilla med den för sig själv, men så fort man sprider den till nån annan blir det upphovsrättsbrott.

 

[plaskdaja]

Det här känns tyvärr precis som en dopinghistoria.
Jag skiter fullständigt om en som tränar på "Friskis och svettis" fastnar i en dopingkontroll på samma sätt så bryr jag mig inte om en vanlig Svensson kommer upp på en bergstopp eller inte. Men i detta fall snackar vi om elitidrottsmän som har detta som arbete och livnär sig på sponsorpengar och mediaexponering. Jag jämför Pompe med vilken elitidrottare som hellst och att då få problem i en dopingkontroll är ju klart jämförbart med att bli ifrågasatt över vilka toppar man har bestigit.

Bättre att vara ärlig från början och säga att "repen slutade vid xxxx meter så vi stannade där" än att koka ihop en soppa som blir svårare att förklara med tiden.

Bilderna från en toppbestigning är värda hundratusentalskronor (sponsorpengar, kommande föreläsningar och böcker) så jag utgår från att det finns riktigt bra fotografier, i synnerhet när det står frilansfotograf på CV´t.

Visst kan man se detta som en dopinghistoria. Om nu alla bevis skulle stämma och alpinism rent hypotetiskt skulle vara en OS gren. Vad skulle straffet vara för detta brott? Hur grovt är det?

Ska det ge 4 års avstängning och likställas med t.ex. Ludmillas doping?
Eller är som när en gångare tar för många löpsteg och blir avplockad av banan vid just den tävlingen men sen får fortsätta tävla?
Eller är det som en filmning i fotboll. Osportsligt och töntigt men spelet fortsätter som om inget hänt?

 

[Stuvarn]

Nån här som vet när Annelie Pompe kommer hem?
Hoppas trots allt på ett lyckligt slut

/Janne

 

[soderkisen]

Det trista med såna här historier och mediaexponerade himalayaturister är att den stora oinsatta massan tror personen i fråga gjort en bedrift i superman-klass medans dom riktiga hjältarna, de som flyttar fram gränserna inom höghöjdsklättring inte ens får en notis. Vem vet t.ex. att Roby Piantoni omkom på ett försök av Bonington Route på Shisha Pangmas sydvägg bara nån vecka efter Pompes "toppbestigning"?

Förövrigt, efter att sett bilder från Shisha så är det ju rätt så uppenbart att bilderna hon tagit INTE är från Central Summit utan någonstans på vägen längs north ridge. Troligtvis inte ens +8000.

Detta är dock endast mina spekulationer, och för att slippa påhopp så nej, jag har aldrig och kommer troligtvis aldrig bestiga toppar i Himalaya. Jag håller mig till min nivå så slipper jag förlita mig att andra ska hjälpa mig med fasta rep sherpor, etc.

 

[Staffan Andersson]

Det trista med såna här historier och mediaexponerade himalayaturister är att den stora oinsatta massan tror personen i fråga gjort en bedrift i superman-klass medans dom riktiga hjältarna, de som flyttar fram gränserna inom höghöjdsklättring inte ens får en notis. Vem vet t.ex. att Roby Piantoni omkom på ett försök av Bonington Route på Shisha Pangmas sydvägg bara nån vecka efter Pompes "toppbestigning"?

Ja, det var ju verkligen att flytta fram gränserna.

 

[Mezzner]

Staffan,
det kanske inte i sig var ett tydligt exempel på en mätbar prestation, men den åstadkoms när någon med en sannolikt imponerande bakgrund, försökte göra nåt som verkligen var svårt och ogjort. Det betyder ofta att man tar risker som är större och det kräver mer erfarenhet och kompetens att lyckas (och förstås rimligen att ens försöka, och kanske sedan p g a av objektiva faror ändå dö). När sådana prestationer lyckas är de med andra ord mer imponerande - om man nu tycker att sånt här alls är imponerande.

Misstänker att du inser det där, men det är också till stor del såna saker som gör att ev fusk i samband med rapportering kan ses som en större skandal. Många här i tråden retar sig sannolikt även på den uppmärksamhet även prestationer, som vid en närmare granskning inte är så anmärkningsvärda.

Med ovanstående i åtanke, kan jag väl samtidigt vara den första att erkänna att det är relativt få som tar sig upp över 8000 m utan syrgas. Det återstår väl f ö ännu att se om Pompe & Co tillhör den skaran.

 

[Staffan Andersson]

Staffan,
det kanske inte i sig var ett tydligt exempel på en mätbar prestation, men den åstadkoms när någon med en sannolikt imponerande bakgrund, försökte göra nåt som verkligen var svårt och ogjort. Det betyder ofta att man tar risker som är större och det kräver mer erfarenhet och kompetens att lyckas (och förstås rimligen att ens försöka, och kanske sedan p g a av objektiva faror ändå dö). När sådana prestationer lyckas är de med andra ord mer imponerande - om man nu tycker att sånt här alls är imponerande.

Misstänker att du inser det där, men det är också till stor del såna saker som gör att ev fusk i samband med rapportering kan ses som en större skandal.

Jodå, och jag betvivlar inte att han säkert gjort sådana bedrifter tidigare. Just i det här fallet så måste man dock säga att han inte lyckades särskilt bra.

 

[andersmossing]

Och om man nu får vara snusförnuftig så imponerar det mer på mig att känna var gränsen går innan man faktiskt hittar den. Det är väl sådana gränssökare som till sist tar till äventyr i stil med "stjärtlapp nerför Everest". Att dö genom att testa en dum grej kan väl alla, men det tillför inget.