Stort knivintresse - välj din favoritkniv

3. Fast du tänker i amerikanska termer. Den svenska terminologin är lite annorlunda. På den understa bilden ser du skillnaden mellan en svensk primär- och sekundäregg och en amerikansk dito. På den första bilden strax under här så ser du skillnaden i vinklar mellan kropp och sekundäregg. .

Jag får verkligen hålla med här och passa på att påpeka att dagens ibland komplicerade slipningar (nightmaregrinds t ex) där man friskt blandar olika typer i samma blad inte gör saken lättare. Och då ska vi inte ens närma oss japanska knivar med sina specialslipningar som exempelvis urasuki (chiselgrind med konkav - skålslipad baksida, som dessutom kan ha för förskjutet centrum).

Men det som jag tror ofta spökar i översättningar (även för mig ) är orden "grind" och "bevel". Det kan finnas både primary och secondary "bevels" såväl som "grinds" på en och samma kniv dessutom. Och som Paul påpekar primary bevel är inte detsamma som primäregg.

Sen har kärt barn ibland många namn som bekant. En "skandinavisk slipning" kallas ju även "sabergrind" vilket rent konkret är detsamma som en "flatgrind" men som börjar lägre ned på bladet än "FFG". Båda är för övrigt "V-grinds" och kan sakna eller ha en "primary" bevel varpå eggen blir en "compound" eller "double bevel". På svenska så får slipfasen en sekundäregg m a o. Sen kan alltid en mikroskopisk "reliefe edge" läggas till samtliga slipningar.

Klart som korvspad eller hur!?

Sen kan förstås en kniv ha en "swedge" och om den råkar vara vässad är det då en secondary edge? :) Att skilja från t ex dolkar som är "double edged".


Och när vi ändå är inne på terminologi så vore jag tacksam för hjälp med lämpliga ord för uttryck som:

Thumbstuds - av mig översatt som "tumpinnar" vilket känns klumpigt
Thumdisc
Swedge
Jimpings
Fingerchoil
Sharpening choil
Chiselgrind - mejselslipning (njae)
Recurve
tapering - tapering, hellre avsmalnande...?
Liners


"Ricasso" är inget större problem då det är en äldre term och således gångbar.

Jag har säkert glömt en bunt aktuella ord.

Sen blir det svårt med bladtyperna, där håller jag mig till den engelska terminologin droppoint, clippoint, tanto (amerikansk/japansk) och spearpoint etc men översätter "dagger". Det får nog banne mig gälla låstyperna med annars blir det svårt.

Det blir nämligen gärna mycket svengelska när man skriver vilket understundom förargar mig! :)

/ John
 
Haha ja det är en jäkla soppa den här knivterminologin alltså.
Jimping tycker jag vi inte översätter alls för det måste vara en av de mest överskattade sakerna i knivhistorien, speciellt sådan på bladryggen närmast greppet. Vad har man den till?!? Den gör bara ont i huden mellan tumme och pekfinger när man greppar långt fram och ska tälja.

Här är en liten kniv (utan jimping) som börjar närma sig slutfinishen. Ev ska där till en mässingsrörbit i hålet, lite grannt snöre. Sen blir det svart kydexfodral. Ev ska jag forma handtaget lite annorlunda längst bak. Bladet har Seved gjort efter min skiss.
 

Bilagor

  • image.jpg
    image.jpg
    17.2 KB · Visningar: 763
1. Sen kan förstås en kniv ha en "swedge" och om den råkar vara vässad är det då en secondary edge? :)

2. tacksam för hjälp med lämpliga ord för uttryck som:

Thumbstuds - av mig översatt som "tumpinnar" vilket känns klumpigt
Thumdisc
Swedge
Jimpings
Fingerchoil
Sharpening choil
Chiselgrind - mejselslipning (njae)
Recurve
tapering - tapering, hellre avsmalnande...?
Liners

3. "Ricasso" är inget större problem då det är en äldre term och således gångbar.

4. Sen blir det svårt med bladtyperna, där håller jag mig till den engelska terminologin droppoint, clippoint, tanto (amerikansk/japansk) och spearpoint etc men översätter "dagger". Det får nog banne mig gälla låstyperna med annars blir det svårt.

5. Det blir nämligen gärna mycket svengelska
1.
Haha, nej. Skärpt falsk egg är svaret.

2.
Thumbstud - tumknopp
Thumdisc - tumdisk
Swedge - falsk egg
Jimpings - skårning/räffling
Fingerchoil - fingerurtag
Sharpening choil - distansuttag
Chiselgrind - mejselslipning
Recurve - S-formad slipfas
Tapering - jämn avsmalning/degressiv avsmalning
Liners - chassi

3.
Ja, jag säger också ricasso men dessutom slag och ansats (när jag tröttnar på svengelskan ;)).

4.
Det finns svensk terminologi men personligen använder jag de anglosaxiska termerna.

5.
Verkligen. Det är oftast lättare att "pricka rätt" med en anglo-term. De flesta fattar direkt vad man syftar på.

~Paul~
 
Haha ja det är en jäkla soppa den här knivterminologin alltså.
Jimping tycker jag vi inte översätter alls för det måste vara en av de mest överskattade sakerna i knivhistorien, speciellt sådan på bladryggen närmast greppet. Vad har man den till?!? Den gör bara ont i huden mellan tumme och pekfinger när man greppar långt fram och ska tälja.

Här är en liten kniv (utan jimping) som börjar närma sig slutfinishen. Ev ska där till en mässingsrörbit i hålet, lite grannt snöre. Sen blir det svart kydexfodral. Ev ska jag forma handtaget lite annorlunda längst bak. Bladet har Seved gjort efter min skiss.
Ojoj, det ser ut att vara en mycket användbar liten rackare! Grattis!

~Paul~
 
Haha ja det är en jäkla soppa den här knivterminologin alltså.
Jimping tycker jag vi inte översätter alls för det måste vara en av de mest överskattade sakerna i knivhistorien, speciellt sådan på bladryggen närmast greppet. Vad har man den till?!? Den gör bara ont i huden mellan tumme och pekfinger när man greppar långt fram och ska tälja.

Här är en liten kniv (utan jimping) som börjar närma sig slutfinishen. Ev ska där till en mässingsrörbit i hålet, lite grannt snöre. Sen blir det svart kydexfodral. Ev ska jag forma handtaget lite annorlunda längst bak. Bladet har Seved gjort efter min skiss.

Jäklar vilka snygga linjer!! Den gillade jag kan jag säga. Och Jimpings...ja de kan i 99% av fallen fara och flyga. De enda som kommer undan är väl Spyderco då deras inte känns för mycket. Men meningen...tja.

/ J
 
Tack! Jo den är nätt, bladet 2.5mm tjockt och hela skapelsen ca 15 cm tror jag. Det är riktigt fint "bett" i den här g10-an, i princip omöjlig att halka på. Så i blöta sammanhang gör den nog sig väl, även med stålet i åtanke.
 
1. Diff. härdning är tyvärr ganska dyrt, vilket höjer priset för slutkonsumenten.

2. Frosts laminerade blad hade innan sammanslagningen en kärna i Uddeholm UHB 2140/Arne (AISI 01), HRC 60-62. Det kan hända att man eventuellt gått över till 1095 i sina laminatknivar (och därav den lägre RC-graden), men jag har inte hört något i den vägen. Kanske läge att skriva ett mail till firman ;).

~Paul~

1. Sen finns det ju en och annan godbit med differentierad härdning som håller konkurrenskraftiga priser. T.ex. SissiPuukko M95 som dessutom är tillverkad i Finland.
När man tittar på Junglas-filmen på ESEE:s hemsida så är det ju inga tvivel om att de kör differentierad härdning, kniven böjs ju nästan till 90 grader innan den går av!

2. Mora använder fortfarande svenskt stål vad jag vet.
Det jag menade var att Mora använder likvärdig motsvarighet till 1095. Min gissning är att de helt enkelt härdar mindre hårt numera av något skäl.
Varför de gör detta kanske skulle kunna vara ett skäl till mail till MoS...

/Lux
 
dePaul;676313) Fast du tänker i amerikanska termer. Den svenska terminologin är lite annorlunda. .[/QUOTE sa:
Nomenklatur och vad som menas kan verkligen vara förvirrande. Speciellt när man ibland tvingas "gissa" sig till vad andra menar. Det kan vara lite vad som helst ibland.
Jag brukar försöka använda svenska beteckningar men samtidigt använda samma termer som den jag pratar med använder. Mer än en gång har det blivit missförstånd.
Så också i det här fallet...;)

/Lux
 
Den är bra, jag tycker om den! Men inte "urskiljningslöst".

Om lövformade blad kan sägas mycket, till exempel att det mest är en kosmetisk fråga! :) Med det menar jag att man inte alltid skall stirra sig blind på att bladet ser ut på ett eller annat vis även om formen självklart är viktig för hur kniven uppträder som vi alla vet. Det är skillnad på en machete och en stilett! :)

Tittar du på eggen på just den här kniven (Spyderco Lum Chinese) så är den egentligen en tämligen traditionell droppoint som gömmer sig därbakom den kinesiska inspirationen och Spydercohålet och den uppträder därför på samma vis tycker jag.

Sen får jag ibland höra att vissa knivar som den här t ex har "för brett blad" eller att "jag avskyr breda blad". Då undrar jag lite vad de personerna menar med breda? Breda i absoluta tal, utseendemässigt eller i relation till bladlängd?

Chinese t ex har en bredd på runt 28 mm på det bredaste stället vilket inte är särskilt mycket i absoluta tal men möjligen i relation till bladlängden. De flesta av mina sameknivar t ex (Knivsmed Strömeng, Martiinii) är betydligt bredare utan att någon säger att de är värdelösa.

Kosmetiskt kan jag tycka om en flirt med breda blad eftersom det ger rent estetiskt ger variation (se t ex min recension av Böker "Albatross", som inte alls är praktisk för övrigt - den har "för" brett blad för det) även om de generellt faktiskt inte är mina favoriter heller.

Jag uppskattar i vissa fall bredare blad då de kan vara lättare att styra i en del material (mjuka diton). Sen ökar förstås friktionen mot det man skär när bladet "växer" men å andra sidan finns det fördelar med dem också vilket framgår av t ex Santokus.

På det aktuella bladet är godstjockleken inte överdriven och det är en fullt flatslipat kniv så den skär för övrigt mycket bra. Tumhålet är heller inte ivägen vid genomgående skär och ricasson är liten. Ett litet urtag (sharpening choil) finns för att underlätta slipning.

Nu föregick jag lite av min kommande recension av kniven ifråga! :)

/ John

Tack för bra svar:
Jag instämmer i det du skriver.
Breda blad kan vara nog så bra och användbara. Min enda egentliga invänding mot (alltför breda ) blad är att själva bredden ibland kan utgöra ett fysiskt hinder för det arbete man ska utföra. Av den anledningen är ju t.ex. klassiska tälj och slöjdknivar tämligen smala. Fast som vanligt är det ändamålet som avgör bladets utformning, jag skulle t.ex. inte vilja använda en kockkniv med lika smalt blad som en slöjdkniv...;)

/Lux

P.S. ser fram emot recensionen!:)
 
1. Det jag menade var att Mora använder likvärdig motsvarighet till 1095. Min gissning är att de helt enkelt härdar mindre hårt numera av något skäl.

2. Varför de gör detta kanske skulle kunna vara ett skäl till mail till MoS...

/Lux
1. Det är m a o stor chans att det fortfarande handlar om Arne/2140. Varför de härdare stålet mjukare kan ha att göra med den senaste trenden som förespråkar att använda kniven mer eller mindre som en mindre yxa. Ex.vis i samband med batoning.

2. Ja, ett snabbt mail till MoS skulle inte skada.

~Paul~
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg