KnivFAQ - fortsättning
Att välja lämplig kniv
När man skall till att skaffa en ny kniv så bör man bestämma vilka arbetsuppgifter den kommer att uföra. Det är dålig idé att köpa en kockkniv för att senare upptäcka att man huvusakligen täljer i trä. När man har bestämt knivens användningsområde så är nästa fråga hur dyr den får vara och vilka meterial den skall bestå av.
Frågar man ett antal personer vilka egenskaper de önskar hos en kniv så få man mycket varierande svar. Många fäster vikt vid knivens förmåga att hålla skärpa, andra vill att den skall vara lätt att slipa/bryna och återigen andra vill att den skall tåla tuffa tag, dvs bända, slå och hacka med. Vidare önskar de flesta att den skall vara ergonomiskt korrekt och ytterligare en kategori vill att den är rosttrög. Avslutningsvis så har vi dem som önskar en kombination av alla dessa egenskaper.
Det finns också de som säger helt lakoniskt att de vill ha den bästa kniven. Men vad innebär det? Bäst är ett ganska svävande begrepp. Vi kan redan nu konstatera att en sådan kniv inte finns. Den är alltid en kompromiss mellan styrka, slagtålighet, resistens mot nötning, seghet, rosttröghet, skörhet, korrosionsresistens, ergonomi och inte minst utseende.
Bladstålet är knivens hjärta. Visserligen finns det knivblad som är tillverkade i andra material men dessa har aldrig riktigt slagit igenom. Keramiska knivar t ex är bra så länge de är vassa. Den dagen kniven är slö så har man problem. Det är endast diamant som är anvädbar i samband med slipning av den typen av knivar. Tyvärr är de också känsliga för slag och värmeväxling samt har lätt för att chippa. Med andra ord; stål är fortfarande det primära valet för de allra flesta när det gäller bladmaterial.
Stål är en legering bestående av ett antal mer eller mindre viktiga ämnen. Följande ämnen påverkar stålets egenskaper redan i tillverkningsskedet och blir till en fingervisning i samband med ett presumtivt knivköp.
• Kol ökar på stålets hårdhet och förmåga att hålla skärpa, höjer slagtålighet samt ökar graden av nötningstålighet.
• Krom höjer stålets hårdhetsgrad, seghet, slagtålighet samt resistens mot nötning och korrosion.
• Kobolt ökar på styrka och hårdhet, höjer de andra ämnens effekt samt tillåter en högre temperatur i samband med släckning av stålet.
• Koppar förstärker stålets korrosionsresistens.
• Mangan underlättar härdning, höjer resistens mot nötning samt reser slagtålighet. Vidare avlägsnar det syrgas (bubblor) i härden. I större mängder höjer manganet stålets hårdhet men tyvärr också skörhet.
• Molybden gör stålet hårdare, starkare och segare. Det höjer resistens mot korrosion, gör stålet fogligare i samband med maskinell bearbetning samt underlättar härdning.
• Nickel gör stålet starkt och segt.
• Kväve gör stålet korrosionsresistent.
• Fosfor höjer styrka och hårdhet men i större mängder också skörhet i stålet. Det gör också stålet fogligare i samband med maskinell bearbetning.
• Kisel ökar styrkan. Vidare deoxiderar det och avlägsnar syrgas (bubblor) i härden.
• Svavel gör stålet fogligare i samband med maskinell bearbetning.
• Volfram tillför styrka, seghet och förbättrar härdningseffekten..
• Vanadin höjer styrkan, segheten och resistens mot nötning.
Enbart stål är självfallet inte den enda bidragande orsaken till en knivs prestationsförmåga för ett specifikt arbete. Lika viktiga faktorer är värmebehandling, ergonomi, bladets utseende (bladgeometri) och val av handtagsmaterial. Sekundärt är också slidan/fodralet en viktig detalj.
Mindre knivar
Spyderco Jr, Burgundy Micarta, ZDP-189 stål
Är man ute efter en liten kniv, antingen med fast blad eller fällkniv så vill man förmodligen använda kniven till lättare arbeten och behöver således inte ett stål som är extremt slagtåligt eller segt. Den viktigaste preferensen är antagligen knivens förmåga att hålla skärpa. Vidare föredrar många rosttröga och ergonomiskt välgjorda knivar.
Det är i den här kategorin som de riktiga stålsnobbarna briljerar. Knivar tillverkade i det senaste superstålet har verkligen förmågan att tömma ens plånbok
.
Fällknivarna har på senare år vunnit mark. Sedan introduktionen av Buck 110, 1963, har fällknivarnas popularitet ökat stadigt, framför allt på den amerikanska kontinenten. Märken som Victorinox, Buck, Opinel och Okapi säljer sina produkter i miljonupplagor. Den svenska EKA kniven har också ett välgrundat rykte och inte utan orsak.. Det svenska stålet anses vara bland de förnämligaste, pga sin renhet.
I den här kategorin är utseende ofta en viktig aspekt. Därför är diverse exotiska handtagsmaterial som micarta, kolfiber, mammutben, pärlemo, ädelträ, titan eller ädla metaller populära. En knivs prislapp kan fördubblas i ett slag i samband med val av dylika handtagsmaterial.
Jaktknivar
Benchmade Snody Activator, D2 stål
Nästa storlek är de s k jaktknivarna. Också här lägger man stor vikt vid att kniven äger förmågan att hålla skärpa. Men också en viss slagtålighet och seghet är önskvärda egenskaper. Bladtjockleken är grövre och knivarna ser ofta stabbiga ut. En utpräglad buk är ett annat kännetecken.
Den viktigaste tyngdpunkten lägger man dock på handtagets utformning och val av material. Det är av yttersta vikt att en jaktkniv är bekväm att använda i samband med ett stort antal varierande grepp. Vidare får greppet inte bli alltför halt eftersom det kommer att bli nedsmetat med blod och fett.
Många av jaktknivarna är utmärkta allroundknivar, campingknivar eller till och med köksknivar. Också dessa knivar har förmågan att rensa ens plånbok. Bland dessa knivar finner man många legendariska tillverkare såsom: Loveless, Carson, Randall och andra. En äkta Loveless kan betinga ett pris av åtskilliga tiotusentals kronor.
Huggare
Busse Battle Mistress, Infi stål
I den här kategorin har marknaden verkligen exploderat på senare tid. Märken som Busse, Ontario, Becker, Tops, Strider och Fehrman har skördat framgångar som är ganska unika. I den här klassen finner man de riktiga ”stridsvagnarna” i knivarnas värld. Bladtjockleken är rejält tilltagen, sällan under 6 mm i tjocklek, handtaget har väldigt ofta fingerskåror och en s k scul crusher, dvs en protruderande tang i handtagets ände. En vanlig vikt är 0,5 kg och uppåt. Dessa knivar klarar ofta samma arbete som en liten yxa men har också fördelen att kunna skära på ett ibland överraskande utmärkt sätt.
Det stål som man ofta finner i dessa knivar är kolstål, som genom sin seghet och slagtålighet till ett överkomligt pris är det självklara valet för många. Den senaste trenden är dock knivar tillverkade i exklusiva rostfria sorter med liknande egenskaper som kolstål besitter. Dessa knivar är inte de billigaste dock
Avslutningsvis: Till syven och sist är det du som skall använda kniven och inte din kompis eller en typ på Utsidan
. Tänk igenom vad du skall använda kniven till och förivra dig inte. Risken för potentiella misstag i samband med knivköp är stor.
~Paul~
