stor eller liten kniv???

[Martin Fjäderlätt]

Men seriöst, skulle inte en tatueringsstudio som bara gör cliparts vara en grymt idé? Clip-art tattoo liksom.

Pax i så fall för en sån här i ryggslutet:

Världens mest överanvända illustration?

(Oj, vad jag plötsligt inser att jag avskyr clip-art, trots att jag ju tycker att det är ganska fint och demokratiskt att vem som helst kan stoppa in en ful och intetsägande bild i allt de gör )

 

[peter1959]

Pax i så fall för en sån här i ryggslutet:

Världens mest överanvända illustration?

(Oj, vad jag plötsligt inser att jag avskyr clip-art, trots att jag ju tycker att det är ganska fint och demokratiskt att vem som helst kan stoppa in en ful och intetsägande bild i allt de gör )

Världens mest använda symbol är ju helt klart denna * Asterisken, som är obligatorisk i alla reklamsammanhang, tex. för endast EN krona*, bla blabla, hmm tänker man de låter ju billigt, måste bara kolla va den lilla asterisken vill förmedla för budskap innan jag slår till på erbjudandet, hmmm, aviavgift 30kr, månadskostnad 398 kr, kvartalavgift 98 kr,årsavgift, 750 kr, totalkostnad med abonnemangsavgift för närvarande 399 kr, samt startkostnad 199 kr, samt uppläggningsavgift 500 kr, summa :18 miljonersjuhundrafemtiofem kronor, bindningstid 48 år.tillkommer ev. trafikavgifter, mm., pust, orkar inte mer...
Varning alltså för den vanligaste mojängen i modern tid Asterisken*...









* = om du läser detta har du fattat vad en Asterisk är...grattis !

 

[kontroll]

Helt klart !
Låt yxan stanna hemma på huggkubben alltså !

om man vill man ha en stor brasa, är det bra att ha med en stor yxa eller såg, det blir lättare så.

 

[seobserver]

5, 10 cm eller famnved?

Brukar inte "slandisskusionen" handla om det enklaste sättet att ta ned en en slana med 10 cm diameter?
Det är ganska stor skillnad mellan att "inte kunna" och att "föredra en annan metod"

Med reservation för att jag mycket väl kan minnas fel...

Uffe

Men Uffe!

Storknivs specialisterna hugger ner träd med sina Rambomodeller.......
Vems träd brukar jag fråga för i det här landet ägs allt av någon, stiftelse, företag eller person. Hitintills har ingen av de här knivsvingarna svarat seriöst....
Ute i skogsreservat här nere i söder har jag sett levande 40cm stammar som fått agera övningsplats tills det blev för jobbigt......kommentarer är ju rätt onödiga.

Vid kojbygge räcker oftast 3-5cm, vid foten, slanor utmärkt. 10cm slanor är bättre till böjfällor så att räven inte får haren....jakträtt, tillstånd till fällfångst krävs.

Din hjärna beter sig helt normalt och minns nästan rätt.....

//J

 

[sajberjohan]

Är det ingen som hört om den kända finnen som ingick i de fnska fjärrpatrullerna under 2:a världskriget, han är fta mskrven i böcker om fjärrpatrullern under kriget. Han var känd för sin stora kniv som hans far hade gjort åt honom. På frågan varför han hade en så stor kniv svarde han "Det är inga tandpetare vi täljer därborta"

 

[Schneeberger]

Jag tycker att det gamla "det är någon som äger marken och träden" argumentet i dom här diskussionerna är HELT värdelöst. Det är en annan diskussion.
Får man inte ta ned slanor/träd så får man inte - oavsett om man har morakniv, machete, yxa eller röjsåg.

Att det finns fula exempel på skadegörelse i naturreservat, nära vandringsleder och populära friluftsområden har inte med val av verktyg att göra.

Med markägarens tillstånd får du ta ned dina slanor med hjälp av en vässad tesked om du så vill...

Markägare kan man ringa till och ibland är man tom släkt med dom, vilket är praktiskt *ler*

Som Mipert vittnat om i någon av alla dessa knivtrådar kan man ju faktiskt också använda sin kniv till att röja sly på tomten - roligt och bra övning.

Jag tror, precis som jag antydde i det citerade inlägget, att det inte nödväntigtvis är så att man inte behärskar en viss teknik bara för att man föredrar en annan. Detta kan kanske vara en radikal tanke här i den infekterade knivdebatten.

Uffe

 

[Anders V]

Har en samisk huggare med eget skaft. Visst kan man hugga ner träd med den. Har gjort det vid arbete i fjället och därmed tillstånd. Den största fördelen tycker jag dock är när man arbetar i tunnare material. Sly, grenar mm är enkla att hugga av med kniv. Yxans trubbigare egg studsar mot fjädrande sly och med en liten kniv får man skära flera gånger. Med huggarens tyngd går sådant arbete smidigt. Hittills har jag då inte mött någon kritik om man hjälpt elbolagen med att röja någon grillpinne. De får ju kritik för att de röjer för lite. Skall man klyva vedpinnar och göra spån vid en ordnad grillplats fungerar den också bra. Fungerar också till att skära grönsaker och kött till woken. Finsniderier kräver dock en mindre kniv (ca 6 cm), så en kombination tycker jag är bäst.

Om det skall gås långt med tung packning blir det att lämna storkniven hemma. Då får man fixa allt med lillkniven. På paddeltur med kanadensare är vikten inte den stora frågan.

AV

 

[dePaul]

Har en samisk huggare med eget skaft. Visst kan man hugga ner träd med den. Har gjort det vid arbete i fjället och därmed tillstånd. Den största fördelen tycker jag dock är när man arbetar i tunnare material. Sly, grenar mm är enkla att hugga av med kniv. Yxans trubbigare egg studsar mot fjädrande sly och med en liten kniv får man skära flera gånger. Med huggarens tyngd går sådant arbete smidigt. Hittills har jag då inte mött någon kritik om man hjälpt elbolagen med att röja någon grillpinne. De får ju kritik för att de röjer för lite. Skall man klyva vedpinnar och göra spån vid en ordnad grillplats fungerar den också bra. Fungerar också till att skära grönsaker och kött till woken. Finsniderier kräver dock en mindre kniv (ca 6 cm), så en kombination tycker jag är bäst.

Om det skall gås långt med tung packning blir det att lämna storkniven hemma. Då får man fixa allt med lillkniven. På paddeltur med kanadensare är vikten inte den stora frågan.

AV

Ett inlägg helt i linje med mitt tänkesätt.

En sak till. Många anser att en huggare inte kan vara effektiv om den samtidigt inte är väldigt tung. Detta är fel! De två viktigaste attributen är faktiskt balansen och slipfasen. Dessa beror förståss på designen, dvs bladstålet och dess potential, samt hur man har slipat kniven för att matcha stålet.

En kniv som stämmer på denna beskrivning är min Mora Frost C-223 P: http://www.frosts.se/bilder/fiskeri/C223/C223p.gif

Den har ett 223 mm långt blad i Uddeholms UHB 20C (motsv. AISI 1095), kallvalsat och härdat till 59-61 HRC. Bladet har en kort nordisk slipfas (sabel). Handtaget är i formgjuten hårdplast med utmärkt grepp och balansen är överlag god. Den väger endast 180 g.

Om man betänker dess låga vikt och goda balans samt att den inte är långsammare än yxa eller såg när man hugger slanor så måste den helt enkelt tillhöra den bästa kompromisslösningen, dvs förhållandet mellan vikt, användbarhet och effektivitet. Dess låga inköpspris gör inte saken sämre .

~Paul~

 

[mipert]

Storknivs specialisterna hugger ner träd med sina Rambomodeller.......
Vems träd brukar jag fråga för i det här landet ägs allt av någon, stiftelse, företag eller person. Hitintills har ingen av de här knivsvingarna svarat seriöst....

Nja, jag är en av dem som ibland kapar av småträd med stor kniv. Och nog tycker jag att inlägg nummer 49 i denna tråd ganska väl beskriver vems träd jag hugger ned...

 

[gro]

Den har ett 223 mm långt blad i Uddeholms UHB 20C (motsv. AISI 1095), kallvalsat och härdat till 59-61 HRC. Bladet har en kort nordisk slipfas (sabel). Handtaget är i formgjuten hårdplast med utmärkt grepp och balansen är överlag god. Den väger endast 180 g.

~Paul~

Det här med "sabel"-slipning är det fånigaste jag hört, är inte det bara något cold steel tjockisen myntat för att slippa säga scandinavian grind? Jag äger två sablar, en kavallerimanskapssabel (model 1893, arvegods) och en sabel för underofficerare vid flottan (också arvegods, har en massa gamla knektar i släkten). Ingen av dem eller några andra jag stött på har haft något som liknar den typiskt nordiska korta linjära slipfasen. Majoriteten av sablarna är dessutom tveeggade.

 

[alien]

Redan som liten indian...

om man vill man ha en stor brasa, är det bra att ha med en stor yxa eller såg, det blir lättare så.

för indian var man ju som liten, lärde och brukade jag ramsan och sanningen: "vit man göra stor eld, sitta långt ifrån, bliva kall - röd man göra liten eld, sitta nära, bliva varm...."

På den tiden, från det jag fyllt 3 år, hade jag små knivar och drömde om stora. Dom stora kostade för mycket...

Nu när jag har råd har jag införskaffat diverse stora knivar men jag har inte använt dom nåt vidare....

Jag brukar istället ta med en sliten "Björnkniv" med bara halva klingbredden kvar.

Det känns liksom ensamt annars, och små eldar gör jag fortfarande:

"Leave noting but your footprints and take noting but impressions with you"

Ciao!

Uffe

 

[dePaul]

Det här med "sabel"-slipning är det fånigaste jag hört, är inte det bara något cold steel tjockisen myntat för att slippa säga scandinavian grind? Jag äger två sablar, en kavallerimanskapssabel (model 1893, arvegods) och en sabel för underofficerare vid flottan (också arvegods, har en massa gamla knektar i släkten). Ingen av dem eller några andra jag stött på har haft något som liknar den typiskt nordiska korta linjära slipfasen. Majoriteten av sablarna är dessutom tveeggade.

Sabelslipining är en vedertagen term för att beskriva den typ av slipning som t ex en vanlig morakniv har. Det har inget med Cold Steel att göra. Jag antar att uttrycket kommer från själva formen på slipfasen.

~Paul~