Men man kan faktiskt andas ihjäl sig på vintern. Speciellt farligt när utandningsluften kyls av direkt, annars stiger varm luft. Koldioxiden vi andas ut är tyngre än luft och vid stark kyla kommer koldioxiden att rinna längs marken. Man skall därför aldrig sova i den lägsta punkten i sin bivack eller tält. Speciellt i vindstilla väder om ventilationen är dålig.
Koldioxid måhända vara tungt när den är koncentrerad form då den väger ungefär dubbla vikten som luft.
Men koldioxiden som man andas ut är så utspädd att det gravimetriskt inte på något sätt skulle ansamlas vid låglänta punkter - andningsluftens värme kommer mer än väl kompensera den mikroskopiska tyngdökningen som utandningsluften har gentemot mot friskluft vid samma temperatur. och när koldioxiden väl är utblandat så kommer det inte att separera sig igen och bli högre koncentration bara sådär spontat igen - det går liksom emot första och andra termodynamiska satsen precis som om det skulle spontabildas isbitar igen i den ljumna groggen...
ren luft gentemot luft med 1% koldioxid har samma densitet om den rena luften är ca 0.5 grader kallare än blandningen med 1% koldioxid, även med 5% koldioxid och 18%syre så är det bara 3 grader skillnad för samma densitet vilket i alla fallen innebär att varma andningsluften kommer att stiga och blandas ut rejält innan den rasar ned efter någon kall yta igen. - har man mätt hög koldioxidhalt i lågdelarna i tältet så har man problem i hela tältvolymen med i stort sett samma halt...
Kroppen reagerar om koldioxidhalten ökar, vid höga halter vi bli andfådda, kvävnings-känsla, ont i huvudet och tycker att det är kvavt fast det inte är speciellt varmt. Det är detta som håller oss vid liv när vi sover och kanske inte ligger i dom mest ideala lägen, snarkar, sömnapne etc. vi tål också relativt mycket koldioxid innan akut livsfara - uppåt 5% i andningsluften.
Det som man kan slockna av utan förvarning är däremot syrebrist, dock är det så pass mycket syre i luften att halten får gå nedåt halva nivån (vid havsytan), dvs. 11% halt (partialtrycket motsvarande 6000 meter höjd) innan det börja bli riktigt allvarligt. Faran är störst för folk som går in i tankar och behållare, gödselbrunnar, grottsystem mm. och kan mycket snabbt slockna utan förvarning för att utrymmena är tömda på syre och i många fall har hög halt av koldioxid, svavelväte mm. - det är syrebristen som gör att man slocknar utan att man ens märker det själv och det går fort, långt innan koldioxiden och svavelvätet hinner börja påverka om man plötsligt går in i ett sådant område.
Annars är svavelväte lika farlig som kolmonoxid med samma verkan och dessvärre så dövas luktsinnet väldigt fort för den varnande 'ruttna ägg'-doften. Det har hänt dödsolyckor inom lantbruket i samband med arbete i gödselbrunnar där just svavelvätet har varit orsaken...
Lågor som ljuslågor, gasolbrännare mm påverkas väldigt snabbt när syrgashalten sjunker gentemot dom andra gaserna i luften och är en orsak till varför man förr körde med karbidlampa i gruvor då lågan förändras snabbt och tom. slocknar innan syrgashalten är så låg att människan slocknar av detta. man använde lågan som kontinuerlig gasanalysator kort sagt. Dock kräver det lite träning och erfarenhet att tolka lågan rätt...
än i dag används en liten pilotlåga som syresensor för gasolvärmare som är tänkta att användas inomhus i lägenheter.