Det nya och oupptäckta lockar - upplevelser i fjällen

[Totteman]

De första gångerna jag fjällvandrade för ganska länge sedan så var allting nytt. Med tiden har i alla fall jag hittat det som lockar mig till fjällen, och gör att jag återkommer år efter år. Jag sammanfattar det till "upplevelser".
Trots att jag inte inte besökt flera av de klassiska platserna i fjällen så lockar de inte så mycket.
Nu finns det andra platser och områden att uppleva, som kanske skiljer sig från den "vanliga fjällvandringen" som många gör.

Det som ger mig energi och glad är en fin upplevelse, och det har blivit viktigare att en vandring berikar mig med såväl miljö-, kultur-, och historiska värden som platsen eller området i sig själv. Jag har en hel del roliga vandringar i huvudet som jag planerar.

Sarek kan man inte få för mycket av, och inte heller Jämtlandsfjällen heller. Tacksamheten är stor att de är så tillgängliga.

Det oupptäckta, att gå sin egen väg...det är så roligt. Sarek och Padjelanta har jag på näthinnan just nu.

Tänkte bara skriva av mig lite...

Planera väl!

 

[Stordrulen]

Instämmer.

Vissa platser i fjällen har en magnetisk lockelse och andra har det inte.

Att omgivningen är vacker och inbjudande eller har en för mig intressant historia går före att det finns mysiga fjällstugor med bastu eller stationer med trerätters.
(fast sistnämnda kanske kommer bli viktigare framöver när man blir mer gammal, oförmögen, fet och lat ?)

 

[Jazzy]

Min första erfarenhet av fjälvandring var ett projekt på fritidsledarutbildningen. Jag och några till skulle planera en fjällvandring i Aurlandsdalen I Norge utan erfarenhet. Med kartor och en del samtal till Norge lyckades vi genomföra en fjällvandring med en grupp på 20 personer. Och på fritidsledarutbildningen väcktes mitt intresse för att vandra, jag har alltid gått mycket och hållit på lite med friluftsliv, men det var på utbildningen det tog riktig fart.

 

[hsp]

Om man "klarat av" att bevisa att man fortfarande orkar gå upp på toppar,eller växla från sten och snö mot grön natur är ju Padjelanta o Sarek alternativ först när tågstrul ordnat sig för oss i södra Sv.
Gått Hardangervidda i Norge för några år sedan men mindre kalk i mark men inte så varierande växtlighet men för de som kan fiska finns ju fiskekamper.
Sarek går ju att kombinera topp och natur på samma tur.(svårt att skippa toppar så länge man orkar för en som tävlat i ungdomen och konditionen ganska lätt kommer igång)

 

[Totteman]

Instämmer.

Vissa platser i fjällen har en magnetisk lockelse och andra har det inte.

Att omgivningen är vacker och inbjudande eller har en för mig intressant historia går före att det finns mysiga fjällstugor med bastu eller stationer med trerätters.
(fast sistnämnda kanske kommer bli viktigare framöver när man blir mer gammal, oförmögen, fet och lat ?)

Har hänt att jag avslutat i stuga, annars tältat. Så länge benen bär är det nog tältet som gäller.