Samiska namn ?

[HasseQ]

Precis, sen brukar det finnas ett extra h och en del apostrofer oxå. Samt att grundbultarna jåkk och jaure stavas olika på olika ställen.

Syjhterensjnjurhtjie, Miergenisvuobmegiejthe !

 

[joanna]

Ett minimum skulle kunna vara att Lantmäteriet förbättrar sökfunktionen i den egna karttjänsten, så att platser kan hittas där även utan den exakt rätta stavningen.

Som det är nu behöver du skriva exakt rätt utifrån stavning på aktuell digital karta, med exakt apostrof osv.

Det händer t ex att jag inte kan hitta ställen utifrån stavning på en och annan papperskarta som jag har. Då kan det handla just om variationerna du nämner (ädno, ätno osv).

Kolla upp platser som någon nämnt i nån text är 99 av 100 ggr omöjligt. Testa t ex söka på platser som nämns i Gissa positionstråden...

Jag har väl hittills tyckt att jag klarat mig hela vägen med googles autofyll-funktion - de flesta versionerna, med och utan diakritiska tecken, hoppar då fram, och det är bara att kopiera den som stämmer med kartans för vidare sökning vid behov.
Jag har nu testat med de flesta namn som förekommit i denna tråd, och det har funkat varje gång.
Men nu har vi ju fått ännu bättre tips av Bandersson

 

[tango]

Det finns faktiskt lingvistiska begrepp för just detta: Endonym respektive exonym. Göteborg är en endonym och Gothenburg är en (av flera) exonym(er). Samiska namn som har missförståtts eller omformulerats av svenska kartritare - antingen för att bli lättare för svenskspråkiga att uttala eller för att slippa diakritiska tecken som saknas i svenskan - är en slags exonymer.
Att orter och platser som har svenska namn benämns med både endonymen och exonymen är inget konstigt (tex Dorotea / Kraapohke) likväl som att platser där svenska namn saknas benämns enbart med endonymen, som då naturligtvis ska stavas som i det ursprungliga namnet ( tex Njoatsosvágge).

Inga konstigheter, ovanstående gäller i princip för alla språk. De som har svårigheter att googla får väl öva på det. Hur svårt kan det vara?

https://en.wikipedia.org/wiki/Endonym_and_exonym

Tack då lärde jag mig ett antal nya ord (ord om ord/platsnam: NNN-nymer) idag. Men jag ser inte någon vedertagen regel på wikipediasidan, varken till favör för enodnym (inhemsklt) eller exonym (utifrån-namnet).
Det jag vände mig mot var uttalandet att majoritetn ska bestämma vad en plats heter (svenska namn istf samiskt namn, då fler pratar svenska än samiska) men då föreslog jag engelska namn på svenska städer då fler pratar engelska än svenska i världen.

Esperanto, någon?

/Patrik

 

[apkungen]

Först tar vi deras land, använder deras resurser och vandrar i deras berg, och nu ska vi ta deras namn också och göra dem till svenska? Nej, den lilla respekt vi fortfarande kan visa för detta otroliga folk ska vi visa.

 

[ripjägarn]

Är det så praktiskt att G på samiskt utallas som K på svenska?
B kanske som P?

Det blir så nära det kan bli med svensk fonetik. Överkurs: man kommer ännu närmare ett lulesamiskt G om man formar munnen för ett svenskt G men säger K. Sedan är det ju så att i det lulesamiska området är väldigt många inflyttade från nordsamiskt område. Dessa har ett språk som en lulesame knappast förstår. Detta gör att nordsamer har samma problem som svenskar att dechiffrera lulesamisk stavning.

 

[-Fredrik-]

Det blir så nära det kan bli med svensk fonetik. Överkurs: man kommer ännu närmare ett lulesamiskt G om man formar munnen för ett svenskt G men säger K. Sedan är det ju så att i det lulesamiska området är väldigt många inflyttade från nordsamiskt område. Dessa har ett språk som en lulesame knappast förstår. Detta gör att nordsamer har samma problem som svenskar att dechiffrera lulesamisk stavning.

Det jag tänkte på är att det blir rätt meningslöst att skriva namn med ett alfabet om bokstaverna inte betyder samma eller liknande ljud som den som läser är van med. Om samerna säger sån ca Kebnekaise så blir det fel om alla som inte kan samiska tror att det heter Gebnekaise eller liknande.

Det är en orsak till att man ibland översätter namn. Helt enkelt för att andra kan uttala dem sån som de ska låta.

Tycker faktiskt inte heller att alla bör lära sig samiska (som ju också är flera rätt olika språk).

 

[HasseQ]

Först tar vi deras land, använder deras resurser och vandrar i deras berg, och nu ska vi ta deras namn också och göra dem till svenska? Nej, den lilla respekt vi fortfarande kan visa för detta otroliga folk ska vi visa.

Här är det ingen som tar några namn, tvärtom.. Tanken är mer att lyfta fram Samiska namn och Samiska naturen så att många fler kan använda och förstå dom.

 

[norrakurva]

Tack då lärde jag mig ett antal nya ord (ord om ord/platsnam: NNN-nymer) idag. Men jag ser inte någon vedertagen regel på wikipediasidan, varken till favör för enodnym (inhemsklt) eller exonym (utifrån-namnet).

Kanske för att läget tycks snarlikt detta: "Swedish is one of the two official languages of Finland, so the Swedish names of places in Finland are not exonyms." https://en.wikipedia.org/wiki/Swedish_exonyms#Finland

Här är det ingen som tar några namn, tvärtom..

Just. Och efter BAnderssons inlägg fann jag en massa intressant läsning i skriften Språk i Norden. https://tidsskrift.dk/index.php/sin/issue/archive .
Till exempel "Ulla Swedell, Minoritetsspråkens ställning i ortnamnsbruket i Sverige. Sprog i Norden, 2008, s. 205-211." https://tidsskrift.dk/sin/article/view/17180/14922

 

[Celeste_26]

Vem är då "vi" som talar svenska och "vi" som snubblar? Och hur vet du då hur "vi" tänker och tycker? Jag skulle aldrig vara så arrogant att påstå att jag visste hur majoriteten i ett helt land, ungefär 10 miljoner olika människor, tycker och tänker. Framförallt när majoriteten enligt din egen utsago är tyst.
Ganska mycket SD-vibbar!

Hur som helst så brukar det vara bra för hjärnan att hålla hjärnan igång vilket lämpligen görs genom att tillägna sig nya kunskaper. Just att lära sig nya språk är utmärkt för den kognitiva hälsan och kan hålla hjärnan frisk.

PS: Ursäkta att jag överlåter dig att hitta ett etymologiskt svenskt synonym för '"kognitiv", jag och nätet hittar inget sådant. Detsamma gäller ordet "etymologisk". Vad det nu må säga om det svenska språket.

Vem invänder du mot? Det måste framgå.

 

[joanna]

Vem invänder du mot? Det måste framgå.

Lorenzr citerade formuleringar från inlägget direkt före hans eget, så jag tyckte det framgick helt klart.

 

[Still Alive]

Jag tycker framför allt att det är ett praktiskt problem. Jag kan inte stava eller uttala el googla efter var det är. En massa apostrofer som jag inte hittar på tangentbordet. Så jag använder helst dom försvenskade namnen.

Hittar du inte "apostrofer" på ditt tangentbord? På mina tangentbord ( dator och telefon ) finns apostrof ( ' ). Men jag undrar om det inte snarare är akut accent du tänker på ( t.ex. á ). Även i svenskan använder vi akut accent - om än inte i alls samma omfattning. Med detta sagt får du givetvis använda försvenskade namn om du vill.

 

[GustavOh]

Det blir så nära det kan bli med svensk fonetik. Överkurs: man kommer ännu närmare ett lulesamiskt G om man formar munnen för ett svenskt G men säger K. Sedan är det ju så att i det lulesamiska området är väldigt många inflyttade från nordsamiskt område. Dessa har ett språk som en lulesame knappast förstår. Detta gör att nordsamer har samma problem som svenskar att dechiffrera lulesamisk stavning.

Det var det jag var inne på med mitt förra inlägg. Ville dock inte utveckla, eftersom mina kunskaper om de olika samedialekterna är alldeles för dålig.

Problemet jag ser med de nya transkriberingarna är alltså att de verkar vara ett försök att med en mer komplex stavning bättre beskriva "rätt" uttal. Varför är det ett problem? Jo just för att "rätt" uttal inte är skrivet i sten. Talspråket utvecklas ständigt, och (precis som för rikssvenskan) skiljer sig "rätt" samiskt uttal åt mellan individer och grupper, samt över tid.

Ju mer precis du gör stavingen, desto snabbare blir den föråldrad och för desto fler känns den "fel".
En "slarvig" stavning är helt enkelt tåligare.

Försöker man vara så precis som möjligt med transkriberingen iskerar man att istället hamna i det museala, man ser inte samiska som ett levande språk utan mer som något att dokumentera.