Självklart att inte bryta mot grundlagar och mänskliga rättigheter. Jag fattar inte vad detta har med namnen i fjällen att göra ? Du menar alltså att demokrati inte gäller ? Och läs #55 igen och tänk efter.
Samiska namn ?
- Trådstartare HasseQ
- Start datum
Självklart att inte bryta mot grundlagar och mänskliga rättigheter. Jag fattar inte vad detta har med namnen i fjällen att göra ? Du menar alltså att demokrati inte gäller ? Och läs #55 igen och tänk efter.
Det finns faktiskt lingvistiska begrepp för just detta: Endonym respektive exonym. Göteborg är en endonym och Gothenburg är en (av flera) exonym(er). Samiska namn som har missförståtts eller omformulerats av svenska kartritare - antingen för att bli lättare för svenskspråkiga att uttala eller för att slippa diakritiska tecken som saknas i svenskan - är en slags exonymer.En perspektivfråga:
En större del av världens befolkning talar engelska jämfört med svenska, ska vi skriva Gothenburg och Malmo eller Malmoe på våra kartor då, så de med engelskt tangetbord får lättare att söka?
Det som bor i Skånska Hörby blir kanske inte lika nöjda då?
Att orter och platser som har svenska namn benämns med både endonymen och exonymen är inget konstigt (tex Dorotea / Kraapohke) likväl som att platser där svenska namn saknas benämns enbart med endonymen, som då naturligtvis ska stavas som i det ursprungliga namnet ( tex Njoatsosvágge).
Inga konstigheter, ovanstående gäller i princip för alla språk. De som har svårigheter att googla får väl öva på det. Hur svårt kan det vara?
https://en.wikipedia.org/wiki/Endonym_and_exonym
Jag håller med om att det finns vissa ortnamn i fjällen som är besvärliga. Men att hitta på nya, svenska namn som ersättning för dem kan knappast vara en lösning. Sedan finns det också många (samiska) namn som egentligen inte är så stort problem, kanske rentav de allra flesta. De stavas på ett begripligt sätt och det går att uttala dem så man gör sig förstådd. Men helt perfekt blir det ju knappast, precis som på hotellet i Frankrike, Tyskland eller var man nu är.
Som exempel på svårigheten att uttala har jag ibland undrat över Tarraluoppalstugorna på Padjelantaleden. Modern stavning på Tarraluoppal är Darreluoppal och bägge är fullt begripliga att läsa och stava. Men ingen av namnformerna hjälper mig att uttala korrekt. För jag vet inte vad som är korrekt! Jag frågade ett par vänner som är samer och inte heller de visste exakt hur betoningarna skulle ligga. Fast dessa svårigheter är ju inget skäl till att i modern tid ersätta de befintliga, traditionella namnen. Man får använda dem så gott man kan och på kuppen lär man sig något.
Som exempel på svårigheten att uttala har jag ibland undrat över Tarraluoppalstugorna på Padjelantaleden. Modern stavning på Tarraluoppal är Darreluoppal och bägge är fullt begripliga att läsa och stava. Men ingen av namnformerna hjälper mig att uttala korrekt. För jag vet inte vad som är korrekt! Jag frågade ett par vänner som är samer och inte heller de visste exakt hur betoningarna skulle ligga. Fast dessa svårigheter är ju inget skäl till att i modern tid ersätta de befintliga, traditionella namnen. Man får använda dem så gott man kan och på kuppen lär man sig något.
Far ut i fjällen och njut, vad spelar det för roll vad allt heter? Det finns tusentals byar, bäckar, sjöar, berg, åsar mm med finska namn uppe i norra Sverige, är det också ett problem nu?
Det där att Sametinget har veto är en intressant fråga som jag inte har ett säkert svar på. Så är det nog numera, men innan Sametinget bildades så bestämde väl Lantmäteriet helt själv. Det fanns antagligen - för att ta ett exempel - vissa toppar i fjällvärlden som inte hade något känt samiskt namn och att det är förklaringen till att de fått svenska. Som Axel Hambergs topp, Ryggåsberget, Kanalberget m.fl. i Sarek. Chansen att idag få igenom ett nytt, svenskt namn i fjällen är nog liten.Aha. Tack för handledning
Men samiska behöver man inte kunna för att föreslå för Lantmäteriet. Däremot behövs dokumentation som visar att platsen/orten/fjället haft det namn som man vill föreslå. Sådan dokumentation kan finnas på äldre kartor, i böcker eller i dokument. Så det hjälper att vara lite av en nörd. 🤓
Senast ändrad:
Jag är säker på att om du startat tråden med det sakliga konstaterandet att det kan vara knepigt för icke-samiskspråkiga att skriva och söka på samiska geografiska namn, och gärna redan då lagt fram ditt förslag om alternativa kartutgåvor som lösning, så hade du fått en helt annan sorts diskussion och sluppit känna dig påhoppad.
Men det var ju inte i den andan du skrev i trådstarten, utan:
...och då fick du svar därefter.
Men Utsidan visade en av sina styrkor, och trots din (omedvetet?) etnocentriska trådstart fick både du och alla vi andra mindre kunniga också bästa tänkbara hjälp att lösa detta - se främst Banderssons inlägg - och mycket kunskap på köpet. Det är detta jag värderar så högt med Utsidan och tycker vi ska vara rädda om.
Lärorik tråd, på fler än ett sätt.
Jag förstår mycket väl problemet. Jag är ju hängiven flugfiskare och föredrar att fiska i vatten utan trängsel. Att söka info om en tex en lite "okänd" älv är ofta svårare på grund av alla tänkbara stavningar av ändelsen; etno, eatnu, ätno, ädno, ähtno. Ibland kan ändelsen för samma vatten ha ändrats och antyda bäck och då tillkommer jåkk, jokk, johkka och några till. Besvärligt, det medges, men ändå bara en fråga om kreativitet och att lära sig använda sökmotorerna.
Om jag har svårt med sökningar så brukar jag trösta mig med minnesbilder av hur svårt det vara att hitta info om såna här saker innan nätet och sökmotorer fanns. Då kunde man vara hänvisad till att leta på kartor och sedan via telefonkatalogen för Jämtland (bara att få tag i den...) hitta nummer till nån lanthandel där man kunde fråga om fisket och hur besökt vattnet var. Ibland visste man inte ens var man skulle köpa fiskekort när man startade resan hemifrån.
Men att "turistanpassa" platsnamn är knappast rätt väg att gå.
Ett minimum skulle kunna vara att Lantmäteriet förbättrar sökfunktionen i den egna karttjänsten, så att platser kan hittas där även utan den exakt rätta stavningen.
Som det är nu behöver du skriva exakt rätt utifrån stavning på aktuell digital karta, med exakt apostrof osv.
Det händer t ex att jag inte kan hitta ställen utifrån stavning på en och annan papperskarta som jag har. Då kan det handla just om variationerna du nämner (ädno, ätno osv).
Kolla upp platser som någon nämnt i nån text är 99 av 100 ggr omöjligt. Testa t ex söka på platser som nämns i Gissa positionstråden...
Angående sökning så är en sak som är så bra med google att man kan ha rätt mycket skrivfel men ändå hitta det man söker. Att bruka t.ex. ä istället för æ kanske inte ens gör någon skillnad.
Att bruka sökning där man måste skriva allt exakt fungerar väldigt mycket sämre, om man sen också måste ha kunskap om hur man hittar diverse specialtecken på datorn så blir det ännu värre.
Vet inte vad som ska till för att få till en bättre sökmetod. regex kan väl fiksa konstiga bokstäver med svenska alternativ och lite maskinlärning kan väl göra det ännu bättre. Borde finnas färdiga moduler får att få till bättre sökning.
Att bruka sökning där man måste skriva allt exakt fungerar väldigt mycket sämre, om man sen också måste ha kunskap om hur man hittar diverse specialtecken på datorn så blir det ännu värre.
Vet inte vad som ska till för att få till en bättre sökmetod. regex kan väl fiksa konstiga bokstäver med svenska alternativ och lite maskinlärning kan väl göra det ännu bättre. Borde finnas färdiga moduler får att få till bättre sökning.
Liknande trådar
| Trådstartare | Titel | Forum | Svar | Datum |
|---|---|---|---|---|
|
|
Samiska ord | Fjällvandring | 2 | |
|
|
Namn på svenska fjäll. Vad betyder terminologin? | Fjällvandring | 16 | |
|
|
Har denna topp något namn? | Fjällvandring | 3 | |
|
|
Fascinerande om namn | Fjällvandring | 3 | |
|
|
Lokalt namn på drivved i Akkajaure | Fjällvandring | 3 | |
|
|
Glädjande namn!? | Fjällvandring | 37 |