Samiska namn ?

Slutsats hitills ? Några tycker det är en bra ide att oxå ha kartor med försvenskade namn som en option, jag tex. Några tycker det är onödigt, och några började direkt med personangrepp ....

Slutsats so far ? Nu verkar det vara ganska många som håller med, och inte så många som är emot längre. Personangreppen har upphört, och det har blivit mer smarta diskussioner om språk odyl. Kul !
 
Det jag skriver om gäller uttalet inte accenttecken. Det kallas även ordaccent eller tonaccent. Här kan du läsa lite mer - De svenska tonaccenterna | Institutet för språk och folkminnen (isof.se). Svenskan är ett så kallat accentspråk där grav eller akut accent är betydelseskiljande. Det finns inte så många språk som är accentspråk men mandarin och vietnamisiska liknar svenskan i detta avseende.
VI är farligt nära OT men menar du att det finns akut och grav uttalsaccent som inte skrivs ut (som i jultomten versus tomten huset står på) och sedan finns det akut och grav skrivspårksaccent.

Och att dessa två accenttyper är motsatta. Skriven akut acent i svenska ger lång vokal (enlig wikipedia jag länakde till) men an outskriven akut accent ger kort vokal.
Det låter motsägelsefullt och onödigt krångligt i mina öron.
Är det verkligen så?

/Patrik
 
Självklart att man bör ha förståliga namn på fritidskartor osv som mängder av människor använder. Så att man kan uttala och stava osv, översatta från gamla traditionella samiska namn på ett förståligt sätt.

Yes, demokrati är att majoriteten bestämmer, du kan googla om du inte fattar. Speciellt om den är mkt stor. Men i det här fallet tycker jag att båda behövs, då kan var och en välja vad man gillar, så vad klagar du på ?
Jag googlade!
"Majoriteten får aldrig förtrycka minoriteter i ett land. Minoriteter är samhällsgrupper som färre personer ingår i än i majoriteten."
 
VI är farligt nära OT men menar du att det finns akut och grav uttalsaccent som inte skrivs ut (som i jultomten versus tomten huset står på) och sedan finns det akut och grav skrivspårksaccent.

Och att dessa två accenttyper är motsatta. Skriven akut acent i svenska ger lång vokal (enlig wikipedia jag länakde till) men an outskriven akut accent ger kort vokal.
Det låter motsägelsefullt och onödigt krångligt i mina öron.
Är det verkligen så?

/Patrik
De svenska uttalsaccenterna har inget med lång och kort vokal att göra. Vokalen är kort både i tomten och tomten, och både i anden och anden.
Den skrivna akuta accenten (som i Linné) har egentligen inte heller med kort och lång vokal att göra. Den anger på vilken stavelse ett ord ska betonas.
 
De svenska uttalsaccenterna har inget med lång och kort vokal att göra. Vokalen är kort både i tomten och tomten, och både i anden och anden.
Den skrivna akuta accenten (som i Linné) har egentligen inte heller med kort och lång vokal att göra. Den anger på vilken stavelse ett ord ska betonas.

Jag tycker att tomten där huset står har lång vokal (o) och jultomten har kort o.

Kan du ge ett exempel på ett svenskt ord en kort vokal med utskriven accent som är betonad?
Jag kommer inte på någon och alla mina exempel har istället lång betonad vokal.


/Patrik
 
Jag googlade!
"Majoriteten får aldrig förtrycka minoriteter i ett land. Minoriteter är samhällsgrupper som färre personer ingår i än i majoriteten."

OT-varning, men det där är ju en regel som är lättare att formulera än att följa.
Antag (rent hypotetiskt) att det längs samma bäck bor femtio personer med svenska som modersmål, hundra som talar nordsamiska och tjugo lulesamiska.
Ska den då kallas "X-bäcken", "X-jokk", "X-johka" eller "X-jåhkå" för att inte förtrycka en minoritet?

Jag vet, det är ett fånigt exempel, men livet och politiken är fullt av såna små detaljer där det inte är så enkelt att "Beslut A är diskriminerande, beslut B är rättvist."
 
Jag tycker att tomten där huset står har lång vokal (o) och jultomten har kort o.

Kan du ge ett exempel på ett svenskt ord en kort vokal med utskriven accent som är betonad?
Jag kommer inte på någon och alla mina exempel har istället lång betonad vokal.


/Patrik
Skrivna accenter i svenskan förekommer bara i inlånade ord (mest från franska) och i egennamn, så dels är de ovanliga, dels har de egentligen inget med det svenska språksystemet att göra. Man behöver inte bry sig så mycket om dem.
Men tomten där huset står har kort vokal. Jämför med till exempel ordet "kroken", där hör du hur en lång o-vokal låter. Stor skillnad mot o-et i tomten.
Men begreppen korta och långa vokaler säger långt ifrån allt om hur vokalljuden uttalas. Om man mäter o-et i "tomten" och "(jul)tomten" så hittar man troligen en del skillnader, och det är säkert det du uppfattar som att den ena vokalen är lång och den andra kort.
 
OT-varning, men det där är ju en regel som är lättare att formulera än att följa.
Antag (rent hypotetiskt) att det längs samma bäck bor femtio personer med svenska som modersmål, hundra som talar nordsamiska och tjugo lulesamiska.
Ska den då kallas "X-bäcken", "X-jokk", "X-johka" eller "X-jåhkå" för att inte förtrycka en minoritet?
Har man inte en uttalad särbehandlingsprincip så borde allt godkännas om namnen är på officiella språk runt bäcken och i statsbildningen. Sen skickas problemet vidare till kartritaren. I exemplet https://www.utsidan.se/forum/threads/samiska-namn.94892/post-906640 har en stad fem(!) namn på kartan. Varför de droppat det svenska sjönamnet kan man fundera på.
 
Nya Kiruna har röstat fram att gatorna inte få ha svenska namn utan ska skrivas på samiska och likande konstiga språk.

Samebyarna där upp måste ha infiltrerat hela stan eller vad håller de på med egentligen? Räddningskåren befarar problem när folk inte kan uppge rätt gata för att den stavas och uttalas på utrikiska med konstiga bokstäver.
 
Lantmäteriet har ett övergripande ansvar för ortnamnsvården i Sverige och ska verka för ett vårdat och ändamålsenligt ortnamnsskick. När det gäller samiska namn på kartor eftersträvar Lantmäteriet en förtätning av ortnamnen i allmänhet och för minoritetsspråkens ortnamn i synnerhet. Ändringar eller tillägg av samiska ortnamn sker i samverkan med Sametinget. De samiska namnen ger mening åt landskapet som exempelvis Njoatsosvágge: ”Ett ställe där renarna gör stigar i snön på våren är i dalgången Njoatsosvágge, den har fått sitt namn efter dessa renstigar. Det kallas njoatjostit när renarna färdas sakta och gör en stig på hård snö.”
Vilken härlig beskrivning av dalgången! Nu kommer jag tänka på den på helt annat sätt. Var hittade du beskrivningen? Jag vill gärna veta vad då olika man betyder.
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg