Alla har vi ju lärt oss att man inte ska använda lösa block (eller träd) för säkringar, men om blocket är tillräckligt stort, så tvekar vi ju inte att göra det iallafall. Men vad är egentligen "tillräckligt" stort? Jag har inga problem att sätta kilar eller slingor runt ett block som är stort som en halv folkvagnsbuss. Men om blocket är stort som växellådan på en halv folkvagnsbuss, vad gör man då?
Storleken har ju uppenbart betydelse, men kanske tekniken hur man gör också kan ge bättre (eller sämre) resultat? Är det alltid bättre att slinga block eller finns det fall där det är bättre att använda säkringar? Om säkringar är bättre, ska man använda en kil eller kam?
Nu när det är mörkt, kallt och blött, så kanske nån är sugen på att leka med kraftvektorer igen? Den här tråden kan bli uppföljaren till http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=63314 och http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=70177 om nån fysikexpert, matteprofessor, eller klyftig ingenjör känner sig sugen att hjälpa till.
I bilden nedan har jag ritat de olika fall jag kunde komma på som olika möjligheter att använda lösa block och kylskåp. För att förenkla figuren, så ritade jag inte in klätterrepet och jag antog fräckt att om man faller, så faller klättraren rakt nedåt. Jag kom på tre olika "felmodeller" angivna med pilar i bilden: Antingen glider blocket av hyllan, eller så kan blocket välta/tippa eller så kan en kil (eller kam) lyfta blocket och kilen trillar ur.
Tre frågor följer:
A) Vilket sätt är bäst att använda ett löst block?
B) Går det att rangordna de olika fallen? Detta är ju bra att veta om det visar sig att sätta en kil lågt bakom ett block (fall 1(b)) är bäst, men man kan inte komma åt att sätt nåt där.
C) Om man vill uppskatta hur stor fallkraft F (tex 6kN) en metod tål, hur stort måste blocket vara? Detta kräver ju vissa antaganden, tex att densiteten av granit är 2.7kg/kubikdm och friktionskoefficienten mellan blocket och hyllan är 0.4. Om nån har bättre siffror, så kan ni ju skrika till.
Fall 1)
Om man sätter en säkring högt bakom ett block (a) så blir felmodellen att blocket tippar lite åt vänster och kilen (eller kammen) glider ur. Om man sätter säkringen lågt (b), så glider blocket istället för att tippa. En tredje felmodell är ju att slingan kapas vid hyllkanten, men det bortser vi från för tillfället. Tål fall 1a) eller 1b) större fallkraft F innan säkringen trillar ur? Vid vilken vinkel på slingan blir fall 1a) "lika" som 1b) (dvs blocket glider och tippar samtidigt)?
Denna vinkel beror förmodligen på formen (förhållandet av bredden och höjden) på blocket. Om man tänker riktigt snabbt, så kanske man tycker att (a) och (b) borde vara lika när slingan passerar genom viktmedelpunkten av blocket, men så kanske inte är fallet? Om man tänker lite mindre snabbt och antar att friktionskoefficienten är 0, så borde ju fall (a) aldrig att hända, vilket antyder att den magiska vinkeln borde vara beroende på friktionskoefficienten.
Fall 2)
Om man sätter en säkring under blocket så kommer blocket antingen att lyftas och kilen trillar ut (a) eller så kommer blocket att släpas till vänster och trilla av hyllan (b).
Fall 3)
Om den enda möjligheten man har är att slinga blocket, spelar det nån roll hur lång slinga man använder? Om man slingar blocket lågt (Fall 4d), så spelar inte längden nån roll, men om man tvingas slinga högt (blocket tippar) så kommer ju längden på slingan att ändra vinkeln på krafterna som påverkar blocket.
Fall 4)
Om man har ett gäng olika alternativ att slinga ett block, vad är bäst? Fall 4a) och 4b) (felmodellen antas vara att blocket tippar) ändrar vinkeln som påminner om skillnaden mellan fall 3a) och 3b). I fall 4c) och 4d) antas blocket glida åt vänster. Man känner ju på sig att i c) så kommer viss del av fallkraften F att omvandlas till en nedåtgående kraft som pressar blocket mot hyllan och därmed ökas friktionskraften som krävs för att flytta blocket. Därför borde det ju vara bättre ju högre man kan sätta slingan, men till slut kommer man ju så högt upp att blocket tippar som kanske kräver en mindre kraft.
Nån som kan hjälpa till och reda ut det här?
Storleken har ju uppenbart betydelse, men kanske tekniken hur man gör också kan ge bättre (eller sämre) resultat? Är det alltid bättre att slinga block eller finns det fall där det är bättre att använda säkringar? Om säkringar är bättre, ska man använda en kil eller kam?
Nu när det är mörkt, kallt och blött, så kanske nån är sugen på att leka med kraftvektorer igen? Den här tråden kan bli uppföljaren till http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=63314 och http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=70177 om nån fysikexpert, matteprofessor, eller klyftig ingenjör känner sig sugen att hjälpa till.
I bilden nedan har jag ritat de olika fall jag kunde komma på som olika möjligheter att använda lösa block och kylskåp. För att förenkla figuren, så ritade jag inte in klätterrepet och jag antog fräckt att om man faller, så faller klättraren rakt nedåt. Jag kom på tre olika "felmodeller" angivna med pilar i bilden: Antingen glider blocket av hyllan, eller så kan blocket välta/tippa eller så kan en kil (eller kam) lyfta blocket och kilen trillar ur.
Tre frågor följer:
A) Vilket sätt är bäst att använda ett löst block?
B) Går det att rangordna de olika fallen? Detta är ju bra att veta om det visar sig att sätta en kil lågt bakom ett block (fall 1(b)) är bäst, men man kan inte komma åt att sätt nåt där.
C) Om man vill uppskatta hur stor fallkraft F (tex 6kN) en metod tål, hur stort måste blocket vara? Detta kräver ju vissa antaganden, tex att densiteten av granit är 2.7kg/kubikdm och friktionskoefficienten mellan blocket och hyllan är 0.4. Om nån har bättre siffror, så kan ni ju skrika till.
Fall 1)
Om man sätter en säkring högt bakom ett block (a) så blir felmodellen att blocket tippar lite åt vänster och kilen (eller kammen) glider ur. Om man sätter säkringen lågt (b), så glider blocket istället för att tippa. En tredje felmodell är ju att slingan kapas vid hyllkanten, men det bortser vi från för tillfället. Tål fall 1a) eller 1b) större fallkraft F innan säkringen trillar ur? Vid vilken vinkel på slingan blir fall 1a) "lika" som 1b) (dvs blocket glider och tippar samtidigt)?
Denna vinkel beror förmodligen på formen (förhållandet av bredden och höjden) på blocket. Om man tänker riktigt snabbt, så kanske man tycker att (a) och (b) borde vara lika när slingan passerar genom viktmedelpunkten av blocket, men så kanske inte är fallet? Om man tänker lite mindre snabbt och antar att friktionskoefficienten är 0, så borde ju fall (a) aldrig att hända, vilket antyder att den magiska vinkeln borde vara beroende på friktionskoefficienten.
Fall 2)
Om man sätter en säkring under blocket så kommer blocket antingen att lyftas och kilen trillar ut (a) eller så kommer blocket att släpas till vänster och trilla av hyllan (b).
Fall 3)
Om den enda möjligheten man har är att slinga blocket, spelar det nån roll hur lång slinga man använder? Om man slingar blocket lågt (Fall 4d), så spelar inte längden nån roll, men om man tvingas slinga högt (blocket tippar) så kommer ju längden på slingan att ändra vinkeln på krafterna som påverkar blocket.
Fall 4)
Om man har ett gäng olika alternativ att slinga ett block, vad är bäst? Fall 4a) och 4b) (felmodellen antas vara att blocket tippar) ändrar vinkeln som påminner om skillnaden mellan fall 3a) och 3b). I fall 4c) och 4d) antas blocket glida åt vänster. Man känner ju på sig att i c) så kommer viss del av fallkraften F att omvandlas till en nedåtgående kraft som pressar blocket mot hyllan och därmed ökas friktionskraften som krävs för att flytta blocket. Därför borde det ju vara bättre ju högre man kan sätta slingan, men till slut kommer man ju så högt upp att blocket tippar som kanske kräver en mindre kraft.
Nån som kan hjälpa till och reda ut det här?
Bilagor
Senast ändrad: