Rätt och fel om skor?

[Jörgen Fjaderlatt.se]

Mygg

Märkligt nog så såg jag inte till en enda mygga på just den sträckan. Hela Ladjovagge var praktiskt taget myggfri den 16-17 juli, då jag passerade. Väldigt lite fågel också, jag funderade över sambandet. Beror kanske på att det varit kallt och regnigt fram till dess. Annars hade det naturligtvis kunnat vara ett skäl till heltäckande klädsel
Jörgen

 

[MikeMike]

Kolla in det här..

Kolla in den här länken, en vandring på 350km med en packning på 17kg med jogginskor på fötterna!

http://www.golite.com/team/athletes/coup/index.asp

//Micke

 

[mattiasj]

Nån som har hittat Merinosealskinz i knämodell i Sverige ? Letrosport verkar bara ha med bomull i.

Annars är det ngn som vill dela frakt och som bor i Stockholm ?

Måste prova med Orienteringsdojor + Sealskinz.

Vore intressant att få några fler som testar så kan vi ju dela erfarenheten efteråt med de som testat och är positiva.

/Mattias


---
Var gång jag går ut i skogen tar jag med mig en liten flaska konjak.

Detta ifall jag skulle råka bli biten av en orm.

För säkerhetsskull tar jag också alltid med mig en liten orm

(WC Fields)
---

 

[dave1]

Allt beror väl på vilken terräng och vilken packning man går med. Klart det går att gå med en gympasko om det är hårt och platt underlag. Brukar själv gå på en motionsslinga med ryggsäck en del för tränings skull och använder då en vanlig gympadojja.
Besvärligare terräng kräver dock en stabilare känga. I somras gick jag från vällijokk ner mot rautas och där hade jag inte velat gå med en vanlig gympadojja. Inte tillstymmelse till stigar, mycket skråvandring, klapperstensfält, myrar och snår.
Om jag nån gång skulle få för mig att gå efter t ex kungsleden så skulle jag mycket väl kunna överväga en lättare, lägre sko.

/D

 

[Martin Fjäderlätt]

Re: Kolla in det här..

Kolla in den här länken, en vandring på 350km med en packning på 17kg med jogginskor på fötterna!

...i terräng som motsvarar ett svenskt motionsspår

 

[Avslutat medlemskap]

Allt beror väl på vilken terräng och vilken packning man går med. Klart det går att gå med en gympasko om det är hårt och platt underlag. Brukar själv gå på en motionsslinga med ryggsäck en del för tränings skull och använder då en vanlig gympadojja.
Besvärligare terräng kräver dock en stabilare känga. I somras gick jag från vällijokk ner mot rautas och där hade jag inte velat gå med en vanlig gympadojja. Inte tillstymmelse till stigar, mycket skråvandring, klapperstensfält, myrar och snår.
Om jag nån gång skulle få för mig att gå efter t ex kungsleden så skulle jag mycket väl kunna överväga en lättare, lägre sko.

/D

Jaru, det låter spännande. SÄkert nåt att pröva på
när man blir gammal. Men jag är bara 60 än.

 

[Jörgen Fjaderlatt.se]

För nybörjare?

Jag kan hålla med om att ifall man nästan enbart går utanför leder, i snårig, myrig och stenig terräng och med plus 20 kg på ryggen, så finns det kanske bättre skor än gympadojor. Jag kan tänka mig att rekommendera något annat till den som frågar.

Men jag tror vi kan räkna med att 80% av de som vandrar i fjällen väldigt sällan går i sådan terräng.

Skulle ni som inte gillar låga och lätta dojor då inte kunna gå med på att gympadojor är det man bör rekommendera till nybörjare, som går sin första fjällvandring. Låt oss ta två konkreta exempel; Jämtlandstriangeln eller en vandring mellan Abisko och Nikkaluokta. Visst måste detta vara en logiskt konsekvens av den diskussion vi haft?

Jörgen

 

[Avslutat medlemskap]

Re: Blandade synpunkter

Intressant diskussion det här.
och byter gärna om med sandaler.
Det är samma sak med blockterräng och andra extrema terrängformer. Är det värt att gå vartenda steg på spångade leder och planmark i styva kängor, bara för att ha något som funkar i blockterräng (jo, går man i Kebnekaise så är det bara blockterräng så då kan det väl vara OK)?

Jörgen

Man kan i samma anda undra om det är ide att ha stegjärnsfasta
skor och därtill hörande stegjärn som kanske används
på en enda etapp. Svaret är förstås att hela turen
kan hänga på denna enda etapp. Avbrott är förstörd
semester.

Nu är inte blockterräng och hårda snöfält
de enda extrema terrängformer man kan stöta
på, men det beror ju helt på var man går.
För min del handlar det ofta om mycket långa och branta
passager både upp och ned i brant, lös,
stenig, slirig terräng
och då sätts skorna på mycket omilda prov.

Nu är det ju nästan ingen som förklarar vad för slags
vandringar de håller på med. Jag går mest alpint
och dessutom tidigt på säsongen.
Inte ens fjällvandring
är något särskilt enhetligt. De svenska fjäll jag besökt,
och de är få, har inte varit anspråksfulla.
De går inte att jämföra med sydnorska områden
som Dovrefjell och Tafjordfjella som har tämligen akrobatiska och kniviga passager.


Jag har dock gått dagstur i Lake District i mycket
lätta skor men finner den erfarenheten
helt irrelevant för
mina nuvarande aktiviteter.

 

[Pask]

Jag har provat

Hur många HAR provat (kanske inte gympadojor, men "lägre skor") och sen gått tillbaka till kängor?

Jag har provat. Redan 1988 gick jag med joggingskor och Goretexstrumpor i fjällen. Tanken var att det skulle vara lätt, svalt och vattentätt (jag blir ofta alldeles för varm om fötterna). Det var dock inte någon vanlig fjällvandring utan en grottur där vi låg ganska mycket stilla och kröp i underjorden. Själva vandrandet blev ca 4 dagar i fint väder med upp till 40 kg(!) packning på ryggen. Terrängen var mestadels lätt (inga blockhav eller högalpina pass) men till största delen utan leder och stigar.

Den gången gick det faktiskt riktigt bra. Jag stukade inte fötterna trots den abnormt tunga packningen, och förblev sval och torr om fötterna trots myrar och mindre vad. Anledningen till att jag inte fortsatte med detta koncept var att strumporna inte riktigt höll måttet. De började läcka ganska snart, och kasade ner titt som tätt. Kanske är de av bättre kvalitet nuför tiden?

De fjällvandringar jag gjort sedan dess har försiggått i stövlar eller kängor, delvis beroende på att jag ofta har sökt mig till svårare terräng.

Jag tycker dock att idén med lätta skor i grunden är bra, och jag tror att riskerna med låga lätta skor är överdrivna. Om jag börjar med "vanliga" lättare vandringar igen så tänker jag nog pröva på nytt.

Peter

 

[Avslutat medlemskap]

Re: Sula och skaft

Till skillnad frán exempelvis gympaskor, löparskor etc. sá har (eller átminds. borde ha) de flesta skor och kángor tillverkade för vandring sulor som är mer eller mindre vridstyva. Tack vare detta är det láttare att röra sig i bergig terráng, pá det att skon / foten fár bra stöd i kniviga situationer.

Medan vridstyvheten är mer eller mindre likartad i bra kángor/skor för trekking, sá är styvheten i steget / flexen mycket mer varierad. Oftast har skor och láttare hiking-kángor en ganska flexibel sula, medan kángor för mer avancerad trekking och bergsbestigning har styvare sula. Klätterkängor ("Storskor") har en 100% styv sula.

Mycket bra och upplysande inlägg. Jag gick genast hem
och kände på mina båda par
Salomonskor och jämförde med
Ecco receptor. Medan de senare har en tjock sula
som ger bra sidledsstöd i sydsvenska marker
och har rimlig styvhet mellan fotvalv och tår
så var det KLASSKILLNAD i fråga om vridstyvhet.
Lustigt, det hör till det jag alltid
prövar under mina snabba skoköp.

Nu funderar jag knappt längre på vad jag skulle
vinna med att minska min totala skovikt med
7 hg.

Kanske du har rätt i att skaften bör vara rimligt styva. Min erfarenhet är dock att det inte betyder
att skorna måste sitta nätt på, ej heller att
skaften behöver vara särskilt höga, över
fotknölarna eller så räcker.

Senast jag gjorde misstaget att köpa för nätta skor var
i Aosta 1993; jag inbillade mig att stadgan
krävde detta.
Ett par Tecnica, dessutom av läder.

Efter en aningen blöt tur i Jotunheimen 94
borde jag nog ha stoppat dem med papper eller annat
ty de sjönk in på en kritisk punkt ovanför tårna.
Jag har dessutom hammartår. Ett tag gick det
att dra på dem, under viss plåga, sen gick det an
att gå i dem. Till sist höll inte det heller,
bara att skrota.

 

[Avslutat medlemskap]

Re: För nybörjare?

Jag kan hålla med om att ifall man nästan enbart går utanför leder, i snårig, myrig och stenig terräng och med plus 20 kg på ryggen, så finns det kanske bättre skor än gympadojor. Jag kan tänka mig att rekommendera något annat till den som frågar.

Men jag tror vi kan räkna med att 80% av de som vandrar i fjällen väldigt sällan går i sådan terräng.

Skulle ni som inte gillar låga och lätta dojor då inte kunna gå med på att gympadojor är det man bör rekommendera till nybörjare, som går sin första fjällvandring. Låt oss ta två konkreta exempel; Jämtlandstriangeln eller en vandring mellan Abisko och Nikkaluokta. Visst måste detta vara en logiskt konsekvens av den diskussion vi haft?

Jörgen

Om någon frågade mig till råds inför en Jämtlandstur
(kanske rentav med stugpackning) skulle jag
antagligen föreslå lägre skor, men med tjockare
och styvare sula än joggingskor. Mina Ecco väger
kanske 1/2 till 1 hekto mer än mina joggare,
men jag skulle inte ens ta på de senare för
mina söndagspromenader till Rosenkällasjön
i Linköping.

Jag skulle dock varna för att terrängen i Sylarnaområdet
på vissa håll är otroligt sumpig vilket kan innebära
risk för att bli av med dojan om man trampar dumt.
Jag har fått stanna och ta på mig ena skon under
löpning i skog.

 

[mattiasj]

Urspårning light nedan.
Apropå Aosta, påminner mig en dagstur som jag gjorde i Cervinia härom sommaren (barmarks vandring). Kom i gymnastikskor, lätta stavar samt R90 då temperaturen och föret tillät detta (ca +15). I ryggan naturligtvis varmare kläder då tempen kan droppa rätt fort.
Träffade ett gäng glada italienare som hade dunjackor
sjyssta goggles och pjäxor modell slalom med noll svikt, det måste ha varit ett litet helsike att tröska på med sån utrustning i den lätta terrängen de gick i.
Men det såg coolt ut det medger jag. Lite Reinhold Messner över det.
Mycket Murmeldjur finns det där...dock inga med Marmot jackor.
Vill därmed inte säga att jag gjorde rätt. Det slumpade sig mera så att jag hade löparkläder med och fick en dag över i mitt jobb, därav turen och utrustningen.

/Mattias