Men det finns ju redan det svenska ordet "tjärduk", som är precis samma sak, varför då låna in ett ord?
Jaså, det ordet finns redan? Jag får inte många träffar på google - det verkar vara ett närmast utdött ord.
Och på vad sätt är det "precis samma sak" som , ja,
vad då? Ordet "tarp" är från början en förkortning av engelska "tarpaulin". Det har på senare tid också inom friluftslivet kommit att betyda något bestämt, en kategori av lättare bivackskydd.
Exakta definitioner vill jag inte gå in på, men vad som skiljer ut tält från annat är väl i stort sett att de senare är slutna och har golv. Det är iaf i den speciella betydelsen och ingen annan, som vi lånat in ordet. Det betyder alltså, på svenska,
inte presenning, som är något man drar över föremål, varor, etc. som skydd mot väta.
Jag antar att "tjärduk" är ett gammalt ord för "presenning", fast det inte finns med i en historisk referens som SAOB. Detta verk förklarar dock "presenning" som en vattentät, t ex tjärad eller oljad, duk med viss funktion. Men du lär inte kunna påvisa en enda aktuell referens där ordet "tjärduk" använts i den speciella betydelse som diskuteras här - funktion, inte material.
Jag kan bara upprepa att TS försök att ge exempel på onödigt eller omotiverat inlån från engelskan är
sämsta tänkbara. Vi har anammat ordet "tarp" därför att 1) det smälter väldigt väl in svenskan (som exempelvis tejp och snobb)
2) inget smidigt "svenskt" (alltså t ex tidigare inlånat) uttryck existerar.
Kan ju också påpekas att vi ibland lånar in ord i mer begränsade betydseler än ursprunget
och att
en del inlånade ord blivit annorlunda mot ursprunget till både form och betydelse. Den genomskinliga remsa som vi i första hand syftar på med ordet "tejp" heter på engelska scotch tape, efter ett varumärke (ord som packtejp, vävtejp, isoleringstejp har nog tillkommit senare).
Ordet "hammock" betyder på engelska "hängmatta" men är på svenska (enligt SAOL) "trädgårdssoffa i form av gunga". Osv.
