Länsstyrelsen i Jämtland Härjedalen säger upp STFs stugavtal

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Finns bara en lösning på sikt. Jag vet inte exakt vilken siffra man borde prata om men lek med tanken att alla samebyar får 4000 ha till fjälls för vår-sommar-höst-förvaring och 4000 ha på låglandet för vinterperioden. Staten står för att hägna in och sköta själva inhägnaden. Samebyarna står för flytten däremellan och utfodring och allt annat. Sen är renarna där inne i hagarna, och driver inte runt fritt. Separata kalvningsinhägnader kan man upprätta också.

Resultatet av detta?
1. ”Skyddsjakten” på t.ex. björnungar från helikopter upphör. Att skyddsjakt, på det sätt som den ofta bedrivs idag, inte är en stor offentlig fråga och debatt övergår mitt förstånd.

2. Inga fler sådana här trådar behövs då samebyarna har sina ytor att bedriva renskötsel på och vi övriga som vill vistas i skog och mark har inget runt inhägnaderna att göra så vi stör ingenting.

3. Jag (alla bilister givetvis) slipper riskera att köra ihjäl mig på vintern för att de är plötsligt står 150 renar mitt på E45an och de pengar det kostar staten varje år för att kompensera samebyarna för trafikdödade renar går från ca. 30 miljoner till 0 kronor.

För vilket pris är vi som land redo att betala för att bevara en kultur och värna samebyarnas rätt att bedriva renskötsel så som man bedrev den förr? Om t.ex. en nära anhörig till mig kör av vägen och omkommer i en trafikolycka för att denne varit tvungen att väja för renar på vägen så kommer samebyarna ha svårt att övertyga mig om att det är värt det i renskötselns och samebyarnas namn.
 
värna samebyarnas rätt att bedriva renskötsel så som man bedrev den förr
Ja, DET vore säkert fullt möjligt - men de gör ju inte det, de använder moderna motordrivna
redskap. Sånt fanns inte när renskötsel var nomadiserande samers urfolkssysselsättning. Då
var det fötter, snöskor och skidor som gällde. Inte ens hästar hade tagit sig in i den extensiva
boskapsuppfödningen på den tiden...

Om de nu av museala kulturskäl vill bedriva sin renskötsel "som man bedrev den förr" har jag
inget att invända. Det är bruket av, i grunden olagliga, terrängkörande motorfordon som jag
är helt emot. Av rättviseskäl! Om svensk lag förbjuder terrängkörning med motorfordon så
ska detta gälla alla - på annat än egen ägd skogsbruksmark (där skogsbruksfordon naturligtvis
är tillåtna i det moderna industrialiserade skogsbruket).
/Odd
 
Jag kan ha fel här, men jag tror inte att du har visat i den här tråden att hela fjällkedjan är en ekologisk öken såsom du påstår, att detta är tamrenarnas fel, eller för den delen visat att den biologiska mångfalden är mindre nu jämfört med när tamrenen existerade. Har du källor för dina påståenden?

Öh va??
Då får du läsa igen.

Och ja...du har uppenbarligen fel.

Här undrar jag om Jonity på slutet menade "när vildrenen existerade". Annars får jag inte meningen att gå ihop. Men resten är ju fullt begripligt - det är tre påståenden som han anser att andyyy varken har visat på ett övertygande sätt eller angett källor för. Och så är det. Jonity själv har faktiskt hänvisat till källor tidigare som stöd för sina åsikter, men andyyy har hittills inte presenterat en enda egen källhänvisning i något av sina många inlägg. Så Jonitys invändning är helt rätt. Utan ordentliga fakta blir det bara åsikter, och vi har hört dessa åsikter många gånger i denna tråd.
 
Angående ditt sista stycke så ser vi nog helt enkelt på fjället och naturen på olika sätt. Jag tycker att det är otroligt synd att man ska prioritera renar före fint och lätt tillgängligt friluftsliv och vildmark i Jämtland. Jag vill inte ha kor eller jordbruk som ett alternativ.
I en diskussion som denna är det lätt att missförstå varandra eller tillskriva varandra åsikter som vi inte har. Jag pläderar varken för kor eller jordbruk på fjället (och det går ju heller inte att bedriva sådant). Fjället lämpar sig inte för särskilt mycket annat än renskötsel (om vi nu talar om djurhållning) och det var ju därför den en gång uppkom. Vad gäller fjällens värde för oss fjällturister så håller jag det förstås väldigt högt. Men jag inser också att samebyarna har rättigheter enligt svensk lag. Jag tycker detta är en svår fråga och att lösningarna inte är självklara.
 
Jag tycker detta är en svår fråga och att lösningarna inte är självklara.

Precis, som med mkt annat. Blev dock en bra diskussion här på Utsidan. Men-men, ett stort problem är Media, som alltid skriver långa artiklar om hur synd det är om renarna osv osv osv. Alltid en väldigt ensidig och delvis felaktig bild. Varje gång är det någon stackars renskötare som intervjuvas och som berättar om hur hemskt jobbigt renarna har det och att hundratals dör ojojoj :):D
 
På tal om dödade renar så letade jag efter siffror. Jag hittade en pdf med en statlig utredning från 2012 (vet inte om det finns någon nyare).

På sid. 48 finns en tabell som redovisar uppskattat antal dödade renar av björn, järv, lo och varg per år.
Lo 10 000 - 50 000
Järv 6000 - 15 000
Björn 3500 - 7500
Varg 75 - 150
TOTALT ca 19 500 - 82 500

Om vi antar att antalet renar är ca 250 000 i landet så handlar det om en årlig förlust på 8-33% och kanske det i verkligheten rör sig om ca 20%. Det årliga slaktuttaget ligger som jämförelse på mellan 40 000 och 60 000 renar per år. Alltså är andelen rovdjursdödade renar i samma storleksordning som slakten. Det var mer än jag trodde, så om jag vore djurägare skulle jag inte anse att detta var en bagatell. Slakt plus rovdjur innebär alltså att (i mycket runda tal) 100 000 renar per år kan försvinna. Så man förstår att renkalvningen är viktig för samebyarna.

Det ges rovdjursersättning av staten till samebyarna som kompensation, men parterna är inte helt ense om den den räcker eftersom det är svårt att veta exakt hur många renar som dödas. Man kan naturligtvis vara bekymrad över att rovdjur dödas av skyddsjakt pga renskötseln och i vissa fall känns det helt fel. Men man kan också vända på resonemanget och säga att renskötseln bidrar med väldigt många renar för att vi ska kunna ha en svensk rovdjursstam.
 
Senast ändrad:
Den enda tillförlitliga statistik som finns är väl antalet renar som samlas ihop för märkning/slakt, resp hur många som slaktas ? Resten är uppskattningar, som är svårt att veta hur korrekt det är ? En del har egenintresse av att rapportera för höga/låga siffror som inte går att verifiera.
 
På tal om dödade renar så letade jag efter siffror. Jag hittade en pdf med en statlig utredning från 2012 (vet inte om det finns någon nyare).

På sid. 48 finns en tabell som redovisar uppskattat antal dödade renar av björn, järv, lo och varg per år.
Lo 10 000 - 50 000
Järv 6000 - 15 000
Björn 3500 - 7500
Varg 75 - 150
TOTALT ca 19 500 - 82 500

Om vi antar att antalet renar är ca 250 000 i landet så handlar det om en årlig förlust på 8-33% och kanske det i verkligheten rör sig om ca 20%. Det årliga slaktuttaget ligger som jämförelse på mellan 40 000 och 60 000 renar per år. Alltså är andelen rovdjursdödade renar i samma storleksordning som slakten. Det var mer än jag trodde, så om jag vore djurägare skulle jag inte anse att detta var en bagatell. Slakt plus rovdjur innebär alltså att (i mycket runda tal) 100 000 renar per år kan försvinna. Så man förstår att renkalvningen är viktig för samebyarna.

Det ges rovdjursersättning av staten till samebyarna som kompensation, men parterna är inte helt ense om den den räcker eftersom det är svårt att veta exakt hur många renar som dödas. Man kan naturligtvis vara bekymrad över att rovdjur dödas av skyddsjakt pga renskötseln och i vissa fall känns det helt fel. Men man kan också vända på resonemanget och säga att renskötseln bidrar med väldigt många renar för att vi ska kunna ha en svensk rovdjursstam.

Hur många av respektive rovdjur finns uppskattningsvis i renbetesområdena? (jag söker inte "för många" utan ett numeriskt värde)

Dvs i genomsnitt hur många renar sätter t ex varje björn i sig per år?

/Patrik
 
På tal om dödade renar så letade jag efter siffror. Jag hittade en pdf med en statlig utredning från 2012 (vet inte om det finns någon nyare).

På sid. 48 finns en tabell som redovisar uppskattat antal dödade renar av björn, järv, lo och varg per år.
Lo 10 000 - 50 000
Järv 6000 - 15 000
Björn 3500 - 7500
Varg 75 - 150
TOTALT ca 19 500 - 82 500

Om vi antar att antalet renar är ca 250 000 i landet så handlar det om en årlig förlust på 8-33% och kanske det i verkligheten rör sig om ca 20%. Det årliga slaktuttaget ligger som jämförelse på mellan 40 000 och 60 000 renar per år. Alltså är andelen rovdjursdödade renar i samma storleksordning som slakten. Det var mer än jag trodde, så om jag vore djurägare skulle jag inte anse att detta var en bagatell. Slakt plus rovdjur innebär alltså att (i mycket runda tal) 100 000 renar per år kan försvinna. Så man förstår att renkalvningen är viktig för samebyarna.

Det ges rovdjursersättning av staten till samebyarna som kompensation, men parterna är inte helt ense om den den räcker eftersom det är svårt att veta exakt hur många renar som dödas. Man kan naturligtvis vara bekymrad över att rovdjur dödas av skyddsjakt pga renskötseln och i vissa fall känns det helt fel. Men man kan också vända på resonemanget och säga att renskötseln bidrar med väldigt många renar för att vi ska kunna ha en svensk rovdjursstam.

Jag har MYCKET tydligt redogjort för vad den komplett vansinniga och naturvidriga rennäringen stått för och vilka orsaker det leder till.

Att du behöver en officiell källa på att vi bedriver lokal utrotning av Varg i hela Norra Sverige får stå för dig. Nån form av grundkunskap förutsätter jag att det ändå finns i tråden och att allt inte ska presenteras på silverfat.

Som sagt. Jag har redogjort för precis allt. Att du sen väljer att ta sympati för slaktindustri och tamboskap i den vilda naturen framför just den vilda naturen får stå för dig.
Det får du absolut tycka. Men du kommer ALDRIG nånsin att kunna hävda att tamboskap i den vilda naturen är nånting bra.

Nej man kan inte alls vända på det eftersom rennäringen är ensamt orsaken till lokal utrotning av Varg i hela Norra Sverige och mass-decimering av Björn. Det kan alltså inte bli värre.
Det föder alltså inte alls upp några rovdjur som du hävdar. Matematiskt omöjligt.

Och hade vi inte haft tamboskap i fjällkedjan så hade vi haft vildren här och då även en rovdjurstam värd namnet och förmodligen även Fjällräv som klarat sig.

Istället för denna biologiska öken som nu existerar.

Så du har helt fel i sak.

Att rovdjur tar tamboskap som släppts helt fritt i naturen är väl varken konstigt eller uppseendeväckande?
För mig får de ta varenda Tamren eftersom de är utsläppta på dessa villkor. Finns ju ingen annan att skylla på i det här fallet än rennäringen själva. Det är ju ett val man gör.

Vill man inte så bedriver man sin tamboskap inom avgränsade områden som koncessionsbyarna i Tornedalen.

Varken slaktuttag eller antalet ren har påverkats överhuvudtaget av vare sig rovdjur eller besökstryck i fjällvärlden.
Vilket diagram tydligt påvisat i denna tråd.
Så det där är ju bara lögner ifrån rennäringen som så mycket annat. Fakta säger nått helt annat.

Rennäringen och antalet Tamren ligger på maxnivå och stabilt där.

Att man sen kommer fram till ett spann nånstans mellan 19 000 - 80 000 Tamren som tas av rovdjur säger ju egentligen att man inte har nån som helst aning överhuvudtaget.
Man hade lika gärna kunnat säga mellan 0 - 500 000 :)
 
Senast ändrad:
Hur många av respektive rovdjur finns uppskattningsvis i renbetesområdena? (jag söker inte "för många" utan ett numeriskt värde)

Dvs i genomsnitt hur många renar sätter t ex varje björn i sig per år?

/Patrik
SLU har gjort några studier i ämnet där Björn som befunnit sig i kalvningsområde i snitt dödat 11 kalvar per år.
99,7% av dem tas mellan 1 Maj och 9:e Juni.

Sen beror det då på hur många Björnar som befinner sig här. Målet är ju noll.
Noll Björn, Noll Järv och Noll Varg.

Resultatet blir en biologisk öken bestående av tamboskap.

Att rennäringen inte bedriver sin tamboskap inom avgränsade områden under det tidsspannet är obegripligt. Istället ska vi bedriva mass-slakt av de vilda djuren och t om lokal utrotning av arter i hela fjällkedjan.

Inte ens under den här månaden är rennäringen intresserad av att skydda sin tamboskap på annat sätt än att skjuta ihjäl det som rör sig kring Renhjorden eller "jaga" iväg människor som befinner sig på fjället.

Lodjuren är nu i princip ett minne blott i Norrbotten. Inte många kvar här.
Och Björnen kommer gå samma väg till mötes. stammen har mer än halverats redan och årets Björnjakt går otroligt trögt här vilket tyder på väldigt lite Björn kvar.

Att det här tillåts i EU år 2023 är en skam för både Sverige och hela Europa.

Jag hoppas innerligt att nu när rennäringen även ska decimera människor på fjället att det äntligen blir en opinion mot detta vansinne som fortgår och blir värre och värre. att man nu hoppade på fel "person" och att det här blir vändningen.

Alltsammns för ett par hundra människor som har rennäringen som huvudinkomst...
Vi pratar alltså om en hobbyverksamhet i stora drag. på 50% av Sveriges yta. För 0,3% av Svenskens köttkonsumtion.

Otroligt och riktigt absurt.

Jag är HELT övertygad om att 99% av de som besöker fjällvärlden hellre hade sett vilda djur här än tamboskap med plastbrickor i öronen.
 
Senast ändrad:
Finns bara en lösning på sikt. Jag vet inte exakt vilken siffra man borde prata om men lek med tanken att alla samebyar får 4000 ha till fjälls för vår-sommar-höst-förvaring och 4000 ha på låglandet för vinterperioden. Staten står för att hägna in och sköta själva inhägnaden. Samebyarna står för flytten däremellan och utfodring och allt annat. Sen är renarna där inne i hagarna, och driver inte runt fritt. Separata kalvningsinhägnader kan man upprätta också.

Detta är absolut en lösning och fullt möjligt att göra. T om ganska enkelt. Handlar ENBART om vilja.
Faktum är att detta görs redan. I framförallt Tornedalen där man bedriver en del inom avgränsade områden. Likaså i Finland.

Så det finns absolut inget som hindrar detta och jag tror som du att detta är enda lösningen.

Alternativt att du delar in det i större områden. Vi "offrar" Norrbotten och rennäringen tillåts fullt ut där men den förbjuds i Västerbotten, Jämtland och Härjedalen.

Finns ett gäng olika sätt att avgränsa områden som man kan leka med men på nått sätt är det den vägen vi måste gå såklart. Att 200 näringsidkare och några hobbyägare tar 50% av Sverige som gisslan är inte hållbart såklart.

Och som sagt, den lösning du beskriver är ganska enkel och fullt görbart redan imorgon.
 
Hur kommer det sig att restaurangen på Blåhammaren ska stängas omgående medan Sylarna och Helags får respit till 2028?

Middagsserveringen på Blåhammaren anser jag bör vördas som en kulturskatt. Det har varit en fröjd att se personalens stolthet att bära detta fina arv vidare. Otroligt sorgligt att detta försvinner.

/Rickard
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
stfturist Ny markupplåtelse för STF i Jämtland/Härjedalen Svenska Turistföreningen 44

Liknande trådar


Vinter i Österrike: 6 höjdpunkter

Upplev ikoniska skidbackar, glaciäräventyr och charmiga byar där alpina traditioner och kulinariska smakupplevelser skapar en unik atmosfär.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg