Länsstyrelsen i Jämtland Härjedalen säger upp STFs stugavtal

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Är väl inte mycket som tyder på att rennäringen hade överlevt utan subventioner eller att de tjänar speciellt mycket pengar.
Även jordbruket har fått subventioner, under vissa perioder ganska mycket om vi ser det i ett 50-årsperspektiv. En hel del bönder jobbar 7 dagar i veckan och många timmar, men det kan ändå vara svårt att få verksamheten att gå ihop.

Många bönder ser sitt jobb som en livsstil och tycker att det ger mycket mer än bara pengar att leva på. Detsamma gäller säkert många renskötare som inte kan tänka sig att bli av med sina renar. Här bidrar säkert också det samiska kulturarvet - banden till renen och renskötseln som är en viktig del av samernas historia och som man inte gärna vill kapa.
 
Hans, det var säkerligen många i våra far-/mor-föräldrars generation som inte gärna ville
kapa banden till den jordplätt de historiskt var förbundna till - och ändå står samhället där
det står idag. Vi har (nästan) allihop lämnat den bakgrund vi en gång hade, samhället och
verkligheten har gått vidare och vi med samhället. Det tog hundra år eller så innan små-
bruk och olönsamhet var bortrationaliserade...

Så nu har väl tiden för rennäringen, och andra liknande kvarvarande anomalier, kommit
att hinna ifatt det 21 århundradet? Eller? Går det inte ihop utan subsidier så är väl antingen
rationalisering mot centralisering och effektivisering svaret - eller - en nedläggning, och ev.
konkurs, oundviklig? Det kan inte vara samhällets uppgift att hålla nuvarande extensiva
boskapsuppfödning under armarna. Renarna klarar sig nog bra själva (som vildren) utan
att människan är direktinblandad precis som rådjur, älgar etc gör.
/Odd
 
Odd, jovisst känner jag till föregående generationers band till jordbruket. Min farfar var mjöklbonde i Småland och min syster upprätthöll bondetraditionen på deltid ganska länge. Och jag känner jordbrukare som är fullt aktiva nu, men så klart måste de ha en större verksamhet för att kunna gå runt. Så vi har trots allt jordbruk kvar i vårt land, trots stor konkurrens från EU samt låglöneländer i tredje världen.

Det finns både likheter och skillnader mellan renskötsel och annat jordbruk/djurhållning, det var ungefär vad jag ville säga i mitt inlägg. Ser man renskötseln enbart som vilken företagsamhet som helst så resonerar man enligt det. Men renskötseln har många fler aspekter än så att beakta. Och det finns inget som säger att renskötseln inte skulle få plats i det 21 århundradet. Årtal i sig har ingen åsikt.
 
Tycker ändå att nuvarande systemet skall bevaras, men att antalet renar skall reduceras till 70% eller så. Viktigt att bevara Samiska kulturen. Men det är ju helt bizarrt att tvingas stänga en massa fjällstugor bara för att renskötare skriker i falsett. Eller blockera viktiga & samhällsnyttiga gruvor. Finns ju inga bevis alls för att antalet turister i Jämtlandstriangeln påverkar renskötseln, se tidigare statistik.

Såklart bör staten fortsätta att administrera jakt och fiske överallt, och sälja tillstånd till alla som vill. Samma system som nu. Girjasdomen är såklart helt åt h-e.
 
Som jag ser det så är det en sak som är väldigt speciell med rendriften. Den tar så otroligt stor plats. Områdena som några tusen renskötare vill prioritera till sina renar består av sån ca 50% av landet har jag för mig. Maten den ger er självklart inte nödvändig och ekonomiskt är det inte bra för landet.

Jordbruket är däremot viktigt för landet, tar mindre plats (jämfört med det man får) , ekonomien tror jag inte är så bra men klart bättre än för renar i alla fall.
 
Här bidrar säkert också det samiska kulturarvet - banden till renen och renskötseln som är en viktig del av samernas historia och som man inte gärna vill kapa.
Precis som andra fick kapa banden till kor, oxar och hästar när jordbrukssamhället gled över till industrisamhälle. Jag vet inte varför renen skulle vara viktigare för en same än kor och hästar var för min farfarsfar.
 
Som jag ser det så är det en sak som är väldigt speciell med rendriften. Den tar så otroligt stor plats. Områdena som några tusen renskötare vill prioritera till sina renar består av sån ca 50% av landet har jag för mig.
Det är riktigt att det handlar om stora arealer för renskötseln, och ser man hur samebyarnas gränser är ritade på en karta så handlar det nog om ca 50% (sjöar och vattendrag inräknade). Detta faktum använder många kritiker som ett argument för att visa hur orimlig renskötseln är. Men då är frågan hur stor arealen i verkligheten är när städer, infrastruktur, virkesåkrar, jordbruk, kraftverksdammar, vindkraftsanläggningar och mycket annat räknats bort där renskötsel inte fungerar (inklusive buffertzoner för en del av detta). Jag har fortfarande inte sett någon räkna ut det, så argumentet fortsätter spridas som ett slagträ i diskussioner.

Men visst är det riktigt att det ändå handlar om stora arealer. Då är en betydande del av detta fjällterräng ovanför odlingsgränsen, dvs mark som är svår använda för jordbruk eller andra tamdjur än renen. Nedanför kalfjället kan stora arealer användas både till sin huvuduppgift och till renbete, framför allt under vintern. Åtminstone borde de kunna göra det, men t ex de stora skogsbolagen har inte varit särskilt tillmötesgående.

Jag vet inte varför renen skulle vara viktigare för en same än kor och hästar var för min farfarsfar.
Jag tror att en del av förklaringen ligger i att den samiska renskötseln har varit nomadiserande och att renen påverkade många fler aspekter av livet än vad kor, hästar och grisar gjorde för t ex en småländsk bonde. Ett exempel på detta är språket, vi kan ju tänka på fjällkartan. Renen och renskötseln har gjort avtryck överallt, men så är det inte med husdjuren i Småland.

I vår tid finns det säkert många samer som inte alls har samma relation till renen som man hade förr. Precis som min far inte ville bli bonde efter farfar så vill heller inte alla samer vara renskötare. Fast inget konstigt med det.
 
Senast ändrad:
Jag tror dig. Men gräsbetande kor ger inte heller så mycket mat per areal jämfört med spannmål och baljväxter. Trots det är det det bästa vi kan äta om vi inte alla vill bli vegetarianer.

Fast betande Kor är väldigt viktiga för att hålla landskapet öppet, många arter är beroende av ängar och beteshagar, annars skulle den marken bli monotona åkrar eller skogsplanteringar.

Det är sant att kött är bra mat, människan utvecklade ju sin intelligens med hjälp av animaliskt protein, fast viltkött är ännu bättre ur flera aspekter.
 
Den kommer kanske självdö och nuvarande formen är väl inte optimal med fyrhjulingar, helikoptrar osv. Men är det bättre då att det byggs massa hotell och restauranger i fjällen?
Du har ju fortfarande rätt att vandra och tälta i princip vart du vill.

Det byggs inte "en massa hotell och restauranger" i Fjällen. Överdriv inte tack. Och jag ser överhuvudtaget inget problem med en restaurang på Fjället. Vad skulle det vara?

Men som svar på din fråga så JA. Det är långt bättre än rennäringen. Självklart.
 
Senast ändrad:
Jag kan ha fel här, men jag tror inte att du har visat i den här tråden att hela fjällkedjan är en ekologisk öken såsom du påstår, att detta är tamrenarnas fel, eller för den delen visat att den biologiska mångfalden är mindre nu jämfört med när tamrenen existerade. Har du källor för dina påståenden?

Öh va??
Då får du läsa igen.

Och ja...du har uppenbarligen fel.
 
Är väl inte mycket som tyder på att rennäringen hade överlevt utan subventioner eller att de tjänar speciellt mycket pengar.

Den naturvidriga rennäringen är en katastrof ekonomiskt och överlever enbart på skattebetalarnas bekostnad med kraftiga subventioner per kilo slaktat renkött.

Men det är en sekundär fråga.

Den primära är det vansinniga i att ha slaktindustri och tamboskap i den vilda naturen på bekostnad av just den vilda naturen med lokalt utrotade arter, mass-decimering av andra och nu även decimering av folk.

Allt detta för 0,3% av svenskens köttkonsumtion på ca 50% av Sveriges yta.
Det är inget annat är galenskap och ingen, absolut INGEN kan med trovärdighet försvara detta kompletta vansinne.

Vi ska också komma ihåg att detta är i mångt och mycket en hobbyverksamhet. YTTERST få lever enbart på rennäringen. Av ca 4500 renägare är det bara ett par hundra som lever på detta. Resten har det som hobby med inkomst ifrån något helt annat.

Detta gör det hela ännu värre (om det kan bli värre...).

Vi har alltså en hobby som bedriver lokal utrotning av rovdjur i halva landet, som utför mass-decimering av andra arter och nu ska ha bort fjällturismen.
För att kunna bedriva sin egna hobby...
Sen åker man och bygger en altan nånstans och har sin huvudsakliga inkomst ifrån ett "riktigt" arbete.

Eller...

För att blidka ett par hundra personer som faktiskt har detta som skattesubventionerad huvudinkomst och tagit halva Sverige som gisslan.

Obegripligt.
 
Senast ändrad:
Det är riktigt att det handlar om stora arealer för renskötseln, och ser man hur samebyarnas gränser är ritade på en karta så handlar det nog om ca 50% (sjöar och vattendrag inräknade). Detta faktum använder många kritiker som ett argument för att visa hur orimlig renskötseln är. Men då är frågan hur stor arealen i verkligheten är när städer, infrastruktur, virkesåkrar, jordbruk, kraftverksdammar, vindkraftsanläggningar och mycket annat räknats bort där renskötsel inte fungerar (inklusive buffertzoner för en del av detta). Jag har fortfarande inte sett någon räkna ut det, så argumentet fortsätter spridas som ett slagträ i diskussioner.

Men visst är det riktigt att det ändå handlar om stora arealer. Då är en betydande del av detta fjällterräng ovanför odlingsgränsen, dvs mark som är svår använda för jordbruk eller andra tamdjur än renen. Nedanför kalfjället kan stora arealer användas både till sin huvuduppgift och till renbete, framför allt under vintern. Åtminstone borde de kunna göra det, men t ex de stora skogsbolagen har inte varit särskilt tillmötesgående.
Jag tycker inte det exakta talet på areal är så viktigt. Är inte som att argumentet försvinner om det är 30% heller.

Men om vi ser på Jämtland så ser vi ju att rennäringen påverkar och försöker påverka turismen i vad jag skulle säga ett riktigt stort område. Nu har de fått stängt stugor, minskad på bädar och mat, vålådalen har restriktioner på cykling som verkar handla om renar den också, samebyn försöker stänga vägen till Storulvån på våren för att bli av med randofolk, länstyrelsen tycker inte man ska vara i området under vårvintern. Här är det ju uppenbart en konflikt i ett stort område.

Angående ditt sista stycke så ser vi nog helt enkelt på fjället och naturen på olika sätt. Jag tycker att det är otroligt synd att man ska prioritera renar före fint och lätt tillgängligt friluftsliv och vildmark i Jämtland. Jag vill inte ha kor eller jordbruk som ett alternativ.

Men det finns säkert områden i Sverige och Norge där rendriften fungerar bra, där det är få konflikter med andra intressen, men det verkar som att man vill ha minst allt man har nu utan att vilja komprommissa.
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
stfturist Ny markupplåtelse för STF i Jämtland/Härjedalen Svenska Turistföreningen 44

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg