Länsstyrelsen i Jämtland Härjedalen säger upp STFs stugavtal

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Hittade lite statistik. Antal renar går lite upp/ned från år till år, verkar ha ökat något varje år 2017-2020.

Visa bilaga 42383


Märkligt. Ska man tro företrädarna inom rennäringen så finns det ju snart inga Tamrenar kvar pga att de inte kan kalva pga turister i fjällen samt att rovdjuren tar allihopa...

Alltsammans är en stor, stor lögn såklart. Vilket detta diagram visar. Ingenting har hänt med Tamboskapens storlek. De ligger på eller i närheten av maxnivåerna och gjort så i 30 års tid.

Vad gäller slaktuttaget ser det likadant ut. Upp och ner och det finns överhuvudtaget ingen trend som sammanfaller med vare sig besökstryck i fjällvärlden eller antalet rovdjur.
Vare sig i Jämtland eller i övriga regioner.

Så de här lögnerna ifrån rennäringen blir ju bara patetiska när det faktiskt finns fakta svart på vitt för alla att titta på.
 
Senast ändrad:
Märkligt. Ska man tro företrädarna inom rennäringen så finns det ju snart inga Tamrenar kvar pga att de inte kan kalva pga turister i fjällen samt att rovdjuren tar allihopa...

Alltsammans är en stor, stor lögn såklart. Vilket detta diagram visar. Ingenting har hänt med Tamboskapens storlek. De ligger på eller i närheten av maxnivåerna och gjort så i 30 års tid.

Exakt så. Dom små variationer som finns beror säkert på att det finns mer el mindre bete från år till år, milda/kalla vintrar, osv. Ev rovdjur.
 
Jag tycker överenskommelsen är rimlig.

Att anpassa öppettider något efter renskötselns behov tycker jag är bra och inte speciellt kontroversiellt.

Jag har inget emot restauranger på fjällstationer som sådana men om den måste försörjas via helikopter är det i mina ögon en rätt tveksam verksamhet. Någon som faktiskt vet om så är fallet? Eller kan man frakta det mesta vintertid?

Jag ser också tanken med att stänga ned Gåsen och därmed få ett område med lägre besökstryck även om jag personligen inte är så förtjust i att man stänger en stugplats.

Dock är det viktigt att detta är en slutpunkt och inte en början till mer inskränkningar i friluftslivet.

Vad gäller slitage på naturen tycker jag många missar den fördel kanalisering av turism ger. Visst, stigen mot Sylarna blir sliten men naturen runt omkring blir orörd.
Man borde därför förstärka de leder som frekventeras i hög grad med fler spänger och andra åtgärder för att minska slitaget snarare än att försöka minska besöksantalet.
 
Det finns ingen anledning att minska antalet besökare eller stänga restauranger. Se tidigare statistik. Bara en massa gnälliga och sura samebyar.

Därmot håller jag med om helikoptrar, det kunde vara en lämplig begränsning att förbjuda dessa i fjällen, som i Sarek ...
 
Nej så är det inte. Försök inte skylla Fjällrävens tillkortakommanden på Lämmlar.
Fjällräven har inte hämtat sig på 100 år i Sverige. Långt, långt innan klimatet började förändras osv osv.
Det handlar överhuvudtaget inte om Lämmlar.

Fjällräven klarar sig bra sommartid. Det är vintertid den har problem och matas med hundmat (vilket för övrigt är en förkastlig syn på naturvård och bör omedelbart avbrytas, men det är en annan fråga).
Om vi tänker på förhållandena för mer än 100 år sedan så handlade det inte om lämlar, där håller jag med dig. Det var i stället för hård jakt. Knappast för att fjällräven var ett hot utan det var väl för skinnets skull. Men är det verkligen förhållandena på den tiden du vill diskutera?

Vidare har du förstås rätt i att det är på vintern som det är svårast för fjällräven. Men sedan slutar dina påståenden stämma med verkligheten. Uppenbarligen har du en annan förklaring till fjällrävens svårigheter än t ex Naturvårdsverket. Jag läser på webbsidan "Ljusare tider för fjällräven":

"– Åtgärdsprogrammen tas fram för att stötta våra mest hotade arter och naturtyper, säger Weronika Axelsson Linkowski, handläggare på artenheten på Naturvårdsverket. Fjällrävarna var väldigt få till antal, populationen hade svårt att återhämta sig, och på grund av oregelbundna toppar i gnagarcyklerna var det ont om mat.

Gnagarcykeln innebär att populationen av smågnagare varierar kraftigt från år till år. Vissa år är tätheten av gnagare väldigt hög, medan den är låg andra år, vilket gör att det är svårt för fjällräven att hitta föda. En av de viktigaste åtgärderna för att stabilisera populationen är därför att ge extra mat vid lyorna.

– Det handlar om att jämna ut tillgången på mat för fjällrävarna, säger Weronika. En annan viktig åtgärd är rödrävsjakt, som genomförs av länsstyrelserna. På grund av förändrat klimat, med allt varmare temperaturer, rör sig rödrävarna allt längre upp i fjällen. I ett möte mellan arterna förlorar fjällräven. Rödräven kan även ta med sig skabb, och mot skabb har fjällräven inget skydd och behöver därför medicineras."

Detta är en helt annan bild av fjällrävens problem än den du målar upp. Jag tvekar inte vilken bild jag ska tro på. Det är lätt att hitta fler beskrivningar i stil med Naturvårdsverkets, bara googla.

Till detta kan tilläggas att just på vintern är sork och lämmel så viktiga, eftersom det är ont om föda. Både fjällräv och rödräv jagar gnagare som lever under snötäcket, men är det ont om gnagare - vilket det tyvärr ofta är i fjällen numera - så blir det extra svårt. I synnerhet för fjällräven.
https://www.naturvardsverket.se/om-...vardefull-natur/ljusare-tider-for-fjallraven/
 
Här är en källa som visar på båda orsakerna (plus jakten). Tycker den är rätt troverdig den också

"Store rovdyr som ulv og jerv levde tidligere i samme områder som fjellreven. Disse la igjen byttedyrrester som fjellreven kunne spise, særlig på vinteren da mattilgangen ellers er liten. Ulven har ikke vært tilstede i fjellrevens rike på over hundre år, og jerven har hatt markant tilbakegang siden fjellreven ble fredet i 1930. Ulven tok dessuten oftere rødrev enn fjellrev, og med ulvens bortgang har rødreven spredt seg i fjellet."

Tycker också att det är lite intressant att Sverige inte har något vildmark.
Länstyrelsen
"FJÄLLEN ÄR INGEN VILDMARK utan ett kulturlandskap, inte minst ett samiskt kulturlandskap"
 
Står lite här också om hur viktigt tillgangen på döda renar är för fjällräven
"Fjällräven är ett rovdjur som främst livnär sig på smågnagare (Zetterberg 1945, Angerbjörn etal. 1991). De vanligaste bytena är lämlar (Lemmus sp.) och sorkar (Microtus sp.), som följsav renar (Rangifer tarandus tarandus), harar och fåglar av olika slag (Strand et al. 1999).1999 gjorde Strand et al en studie som visade att renen utgör 30-45 % av vinterfödan och ärdärmed mycket väsentlig för rävarnas överlevnad de år smågnagarna är få till antalet. Strandmenade att smågnagarnas betydelse för rävarna antingen är viktigare på vintern än påsommaren, eller så är dess närvaro lika viktig oberoende av vilken säsong det är, beroende pågnagarnas cyklicitet. De vintrar då gnagarnas cyklicitet varit i en svacka, alltså när antaletgnagare har varit få, har renen varit den huvudsakliga födan. Att en fjällräv skulle kunna dödaen ren är inte troligt och eftersom rennäringen i Skandinavien är under stark kontroll avrenägarna dör få renar på vintern, men räven kan ändå livnära sig på de kadaver ochslaktrester som finns kvar från höstens jakt (Strand et al. 1999)"
 
Enligt referensen så är studien gjort på Dovrefjell där det finns vildren som man jaktar på.
Fjällrävens biotop är ju trädlös tundra och - som det står i där uppsatsen - så dör få renar på vinterfjället. Det beror förstås på flera saker, framför allt att nästan alla renar söker föda i skogslandet (åtminstone i Sverige). Men även på att björnen sover gott och inte behöver mat åt sig själv eller några ungar. Att fjällräven har nytta av kadaver som andra rovdjur (eller människan) dödat är förstås riktigt, och rimligen är det då kadaver främst från sommarhalvåret.

I Svenska Fjällrävsprojektet på Stockholm Universitet studerar man fjällräven ur olika aspekter, bland annat samspelet med gnagarförekomsten och hur klimatförändringarna förändrar dess livsmiljö. Här en länk:

 
Om vi tänker på förhållandena för mer än 100 år sedan så handlade det inte om lämlar, där håller jag med dig. Det var i stället för hård jakt. Knappast för att fjällräven var ett hot utan det var väl för skinnets skull. Men är det verkligen förhållandena på den tiden du vill diskutera?

Vidare har du förstås rätt i att det är på vintern som det är svårast för fjällräven. Men sedan slutar dina påståenden stämma med verkligheten. Uppenbarligen har du en annan förklaring till fjällrävens svårigheter än t ex Naturvårdsverket. Jag läser på webbsidan "Ljusare tider för fjällräven":

"– Åtgärdsprogrammen tas fram för att stötta våra mest hotade arter och naturtyper, säger Weronika Axelsson Linkowski, handläggare på artenheten på Naturvårdsverket. Fjällrävarna var väldigt få till antal, populationen hade svårt att återhämta sig, och på grund av oregelbundna toppar i gnagarcyklerna var det ont om mat.

Gnagarcykeln innebär att populationen av smågnagare varierar kraftigt från år till år. Vissa år är tätheten av gnagare väldigt hög, medan den är låg andra år, vilket gör att det är svårt för fjällräven att hitta föda. En av de viktigaste åtgärderna för att stabilisera populationen är därför att ge extra mat vid lyorna.

– Det handlar om att jämna ut tillgången på mat för fjällrävarna, säger Weronika. En annan viktig åtgärd är rödrävsjakt, som genomförs av länsstyrelserna. På grund av förändrat klimat, med allt varmare temperaturer, rör sig rödrävarna allt längre upp i fjällen. I ett möte mellan arterna förlorar fjällräven. Rödräven kan även ta med sig skabb, och mot skabb har fjällräven inget skydd och behöver därför medicineras."

Detta är en helt annan bild av fjällrävens problem än den du målar upp. Jag tvekar inte vilken bild jag ska tro på. Det är lätt att hitta fler beskrivningar i stil med Naturvårdsverkets, bara googla.

Till detta kan tilläggas att just på vintern är sork och lämmel så viktiga, eftersom det är ont om föda. Både fjällräv och rödräv jagar gnagare som lever under snötäcket, men är det ont om gnagare - vilket det tyvärr ofta är i fjällen numera - så blir det extra svårt. I synnerhet för fjällräven.
https://www.naturvardsverket.se/om-...vardefull-natur/ljusare-tider-for-fjallraven/


Fjällrävens tillkortakommanden beror alltså INTE på några lämmlar. Fjällräven har gått dåligt i ca 100 år. Ända sedan den decimerades för skinnets skull precis som du säger.
Den har inte hämtat sig under lång, lång tid. Långt innan klimatförändringarnas tid.

Att då skylla på klimatförändringarna och Lämmlar blir ju inte seriöst.
Vilket också flertalet länkar och studier påvisat här ovan.

Den har alltså inte hämtat sig på 100 år och då är såklart grundproblemet något helt annat.

Som att skylla sin dåliga ekonomi år 2023 på 90-tals krisen...

Anledningen till att den gått framåt är att den matas med hundmat vilket är en förkastlig och hemsk "version" av naturvård och bör inte ens kallas för detta. Detta bör omedelbart avbrytas då förutsättningarna för Fjällräv i Sverige helt saknas pga den biologiska öken av tamboskap i fjällvärlden.

Så länge man inte gör något åt grundproblemet så ska man självklart inte på konstgjord väg mata en art med hundmat. Det är ju en hemsk s.k "naturvård".

Naturvårdsverket har fel och det vet de såklart om egentligen. 100 år av fakta ljuger inte.

Att de kör med klyschan om Rödräven är ju också direkt felaktigt och snudd på patetiskt. Återigen kryper de som katten kring het gröt.

Huvudproblemet är tamboskap i fjällvärlden som utgör en biologisk öken av Europas största vildmarker. Hur svårt ska det vara att förstå?
Eller vågar de/ni inte förstå? Vill inte?

Vi kommer ALDRIG ha en levande fjällvärld så länge tamboskapen befinner sig i den natur där de inte hör hemma. Att bedriva slaktindustri på bekostnad av vår vilda natur är som sagt en skam för Sverige och något övriga världen knappt tror sina öron över när man berättar om vansinnet.

Åtgärder blir således:
1. Förbjud rennäringen i dess nuvarande form. Tamboskap ska bedrivas inom avgränsade områden och det kan göras på många olika sätt.

2. Återinför Vildren som våra grannar Norge och Finland samt tillåt Varg i HELA Sverige.

3. Sluta massdecimera Björn helt i onödan och sluta jaga Älg i de fjällnära regionerna där de är relativt få. Den jakten kan bedrivas längre ned i skogslandskapet.

4. Värdet i rennäringen sitter i det kulturella. Inte i det ekonomiska (som ju är en katastrof). Det kulturella kan man självklart behålla på något helt annat sätt än att ta 50% av Sverige som gisslan.

5. Vi ska komma ihåg att den naturvidriga rennäringen ger ynka 0,3% av svenskens köttkonsumtion på ca halva sveriges yta. En hemsk ekvation som inte går ihop någonstans. Bland det värsta som existerar på jorden idag i förhållande till vad man får ut av så stor yta.

6. Någon påverkan på antalet Tamren och slaktuttag har varken rovdjur eller besökstryck i fjällvärlden haft. Det är bara att titta på diagrammen som länkats här tidigare och följa dem tillsammans med utvecklingen i antalet rovdjur och besökstryck i fjällvärlden så ser alla att det inte finns något som helst samband.
Detta är alltså en ren och skär lögn ifrån rennäringen. En upprepad lögn som ännu ingen journalist eller mediahus vågat sig på att ifrågasätta. Återigen, någon kan ju bli arg...

7. Vandrare och besökare ska självklart vara välkommen när som helst på året så länge man följer "normalt" hyfs och beteende gentemot naturen i stort (Läs: allemansrätt).
Något besökstryck är alltså INTE för stort och det är ett svepskäl för helt andra intressen.

Men vi får väl se, nu när även människor ska mass-decimeras från fjällvärlden kanske saker och ting äntligen förändras.
 
Senast ändrad:
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
stfturist Ny markupplåtelse för STF i Jämtland/Härjedalen Svenska Turistföreningen 44

Liknande trådar


Vinter i Österrike: 6 höjdpunkter

Upplev ikoniska skidbackar, glaciäräventyr och charmiga byar där alpina traditioner och kulinariska smakupplevelser skapar en unik atmosfär.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg