Kängor - Behövs dom?

[Avsl12]

Voi, voi pojat ...

Bilderna är från en blogg skriven av en polsk/amerikanska. Kolla för
fler bilder >>>

 

[Vandrare]

Voi, voi pojat ...

Om man kollar in killens lårmuskler kan man ana sig till att han inte ägnar hela dagarna åt att skriva meningslösa foruminlägg eller att vätra sig i sina våta UL-drömmar. Är man så vältränad behöver man inte köra UL.

 

[Strykarräven]

Om man kollar in killens lårmuskler kan man ana sig till att han inte ägnar hela dagarna åt att skriva meningslösa foruminlägg eller att vätra sig i sina våta UL-drömmar. Är man så vältränad behöver man inte köra UL.

Fast m t p hur definierade musklerna är, tror jag killens kost är rätt UL.

 

[Avslutat medlemskap]

Voi, voi pojat ...

Om man kollar in killens lårmuskler kan man ana sig till att han inte ägnar hela dagarna åt att skriva meningslösa foruminlägg eller att vätra sig i sina våta UL-drömmar. Är man så vältränad behöver man inte köra UL.

jag blir nyfiken på hur länge de håller. När en kirurg råder
mig att ta det lugnt med mina vandringar, med 15-16 kg
i startvikt. För en "diskret" artros.

 

[dave1]

Jag skulle tro att skador är rätt vanliga, det är vad jag hörde av Sherpa-guiderna under min trekking runt Annapurna i alla fall. I ett land med minimalt socialt skyddsnät är väl de ekonomiska incitamenten dessutom rätt starka för att ta bärarjobb.

 

[grodanbolle]

musklerna är, tror jag killens kost är rätt UL.

Jag käkade en gång med ett jäng bärare. De åt minst 1 kg potatis var som de doppade i en starkt kryddblandningsom som smakade faan.

Skålen med potatis som de tre bärarna tog in var enorm.

Billigt och bra.

 

[Avsl12]

Men kolla dojorna !!! Har snackas ju om kängor behövs och med en sådan börda och badtofflor så är svaret att kängor är lite overkill.

 

[millimeter]

Men kolla dojorna !!! Har snackas ju om kängor behövs och med en sådan börda och badtofflor så är svaret att kängor är lite overkill.

Visa nu en bild på samma kille i ett blockhav!

 

[nermander]

marmotta skrev:
Du vill veta exakt vad det var för låg sko, men talar
om "högt skaft" som om det vore ett entydigt begrepp.

Det var ett argument mot de som hävdar att "högt skaft" är ett måste för att erhålla stabilitet.

Malindo, som kan branschen (och hör till de hederligaste
och klyftigaste här) har påpekat att det är
ett närmast kontinuerligt spektrum av skor.

Precis, och därför är det så komiskt när folk sågar "lågskor" utan att tala om vad de menar med lågskor.

Jag har provat såväl gympadojor som diverse olika andra skor, för att inte tala om mina 20 år gamla kängor (som det tyvärr inte går att läsa vad det är för märke längre) med Vibramsula (som ser nästan ny ut) och mina Lundhags Alaska.

Och jag är helt inne på det många andra säger: Skaftet är inte avgörande för skons stabilitet. Hälkappan och sulan är desto viktigare.

En låg stadig sko med ett par damasker tycker jag fungerar mycket bättre än kängor utom om man ska vandra i decimeterdjupt vatten eller gyttja. Ska man gå i mycket blött gräs etc så kan det vara vettigt med membran i dojorna (och även i damaskerna?).

 

[Raskesven]

Deja vú. Inte bara i vatten och gyttja är kängor med läderskaft á la Jörn att föredra framför damasker och lågskor. För den som vill skydda tår, fotknölar, vrister, smalben mot slag och skrap från rötter och sten etc. fungerar kängor med läderskaft mycket bättre än tunna damasker. Stor skillnad också att vandra över snöfält och kallt vatten iförd kängor eller lågskor.

Att vrister får bättre stöd med ett åtdraget läderskaft runt dem än inget skaft alls är självklart. Lika självklart är att stödet inte blir lika stelt som med exempelvis slalompjäxor Det borde t.o.m. den som aldrig använt lågskor, slalompjäxor eller kängor med skaft förstå.

Sjunker man ner i någon modd av sand eller jord sitter kängorna kvar på foten när man väl fått upp foten, medan utsikterna för t.ex en gympasko är mindre goda.

Sen den där löjliga myten om sambandet 5:1 när det gäller vikt på fötter kontra i ryggan, som om ett sådant eventuellt samband vore linjärt över alla vikter.

Det skulle betyda att 0 kilo på ryggen och ett par kängor på 1,5 kg på fötterna, skulle motsvaras av 5 kg på ryggen och ett par gympadojor på 0,5 kg på fötterna. Någon som tror på det?

Det betyder också att 25 kg på ryggen och ett par kängor på 1,5 kg på fötterna, skulle motsvaras av 30 kg på ryggen och ett par gympaskor på 0,5 kg på fötterna. Någon som tror på det?

Vad jag tror är att sambandet ev. bara gäller inom ett visst viktintervall. Kanske det gäller vid en viktminskning på ett kg när kängorna i utgångsläget väger 3-4 kg. Men att det skulle gälla när kängorna i utgångsläget väger 1,5 kg, nä nä.


Raskesven

 

[nermander]

Deja vú. Inte bara i vatten och gyttja är kängor med läderskaft á la Jörn att föredra framför damasker och lågskor. För den som vill skydda tår, fotknölar, vrister, smalben mot slag och skrap från rötter och sten etc. fungerar kängor med läderskaft mycket bättre än tunna damasker. Stor skillnad också att vandra över snöfält och kallt vatten iförd kängor eller lågskor.

Även låga skor kan ha stålhätta om man nu vill det. Höjden på skaftet påverkar inte hur hård själva skon är.

Och när det gäller att gå i kyla så kan jag ju säga att mina högskaftade kängor isolerar inte ett dyft, jag måste har ordentligt raggsockor i dem för att inte frysa. Och med samma raggsockor i ett par låga skor och med skialbyxor utanpå är jag precis lika varm (jag har provat i vintras).

Att vrister får bättre stöd med ett åtdraget läderskaft runt dem än inget skaft alls är självklart.

Visst är det. Och lika självklart är att det stödet blir både i sidled och längsled. Jag har inte sett många skaft (på vandringskängor) som bara stödjer i sidled, men inte längsled.

Jag har som sagt var gått med både högskaftade och låga skor och med högskaftade skor går man mer "stelfotat". Man rullar på skons sula, inte med fotleden. Och det ger inte alls lika bra frånskjut när man ska trycka ifrån med den bakre foten, eftersom det då bara är tårna som har grepp i marken. Med låga skor som inte låser vristen så har man lättare att ha hela sulan i marken vid frånskjutet.

Sjunker man ner i någon modd av sand eller jord sitter kängorna kvar på foten när man väl fått upp foten, medan utsikterna för t.ex en gympasko är mindre goda.

Det beror helt på hur skon ser ut. Jag har låga skor som jag inte får av mig utan att lossa snörena i 2-3 hålpar. Bara knyta upp skosnöret hjälper alltså inte, jag får inte av mig dem.

Det är hälgreppet det hänger på om skon lossnar eller inte.

Det skulle betyda att 0 kilo på ryggen och ett par kängor på 1,5 kg på fötterna, skulle motsvaras av 5 kg på ryggen och ett par gympadojor på 0,5 kg på fötterna. Någon som tror på det?

Ja, i energiförbrukning motsvarar det antagligen något sådant. Skorna skall lyftas och accelereras för varje steg man tar.

I "hur tungt det känns att bära" blir det såklart skillnad, det handlar ju lite grann om hävstångsprincipen. Det går åt precis lika mycket energi att lyfta något med talja och block som att lyfta det rakt av, men det känns betydligt lättare med talja och block. (Egentligen går det t.o.m. åt mer energi med talja och block eftersom det blir förluster där.)

 

[Avsl12]

Jag har som sagt var gått med både högskaftade och låga skor och med högskaftade skor går man mer "stelfotat". Man rullar på skons sula, inte med fotleden. Och det ger inte alls lika bra frånskjut när man ska trycka ifrån med den bakre foten, eftersom det då bara är tårna som har grepp i marken. Med låga skor som inte låser vristen så har man lättare att ha hela sulan i marken vid frånskjutet.

Intressant gångteori? Jag provade gå med hela sulan i marken vid frånskjut och det kändes lite ankgång. En naturlig rörelse för foten är att sätta ner hälen och rulla över. Kängor med höga skaft behöver inte vara stela och de jörnkängor jag använt är def. inte stela utan mer sladdriga, vilket jag gillar bäst.

Fast jag saknar skinnbrallerna. Måste låta sy ett par i renskinn ...

[Ändrat av Rungá 2007-05-15 kl 12:20]