Svar till Klager
Det var en livlig diskussion som sattes igång av din fråga!
Som jag ser det så finns det en skillnader i att ta betalt för preparerade spår och att ta betalt för att gå på t ex Drottninggatan. (som i det här fallet motsvarar spåren som spåravgifterna täcker)
Men det går inte att jämnföra riktigt eftersom de båda inte har samma funktion. Drottninggatan är ju samhällsnyttig på ett helt annat sätt. Kommunal transport, post, infrastruktur mm gör att den behövs på ett helt annat samhällsnyttigt sätt. Spåren uppe i Funäsdalen är privata. I och för sig så går de över staliga marker, men till mycket stor del också privata marker. Men i allmänrättens mening så har ju inte det faktumet någon betydelse.
Det blir lätt till absurdheter och ytterligheter i en sån här diskussion. Men det handlar ju inte, som i några exempel tidigare, om snögubber efter spåret som det tas betalt för utan för en konkurenskraftig vara som kostar miljoner varje år för att underhålla. Funäsdalen och framförallt Bruksvallarna har ju lyckats bygga upp ett system som är unikt i Europa, om inte i världen? Det stod senast att 25 landslag var på plats under Bruksvallsloppet förra helgen. Alltså bara under den veckan - sen är det massor fler som ligger på träningsläger under säsong. Det ger ju enorma återverkningar för en så liten ort som Bruksvallarna. Är det något som är livsviktigt Bruksvallarna så är det ju att kunna erbjuda spår i toppklass! Och nu tänker många: Men jag behöver ju inte spår i världsklass när jag bara vill ut en förmiddag eller en timme!! Men det är ju just det: antingen väljer dom att inte ha så långa och bra spår eller så har dom långa spår i världsklass! Det lockar massor med vasaloppstränande åkare, elit och landslag till området och det är ju värt mycket för området antar jag! Det är ju med hjälp av de fina och långa spåren som det finns spår över huvud taget.
Om förhållandena skulle vara ombytta kanske jag kan resnoera mig fram till ett tydligare svar? Säg att Drottninggatan hade varit anlagd, underhållits och drivits av privata medel. Det drivande bolaget hade fått intäkter från ca 30 % av de boende som bor längs gatan. Det är många övernattningaslägenheter så varje lägenhet som är med och betalar utnyttjas bara 3-4 veckor om året. Är det då fortfarande hyresgästerna som använder sina lägenheter 3-4 veckor per år som ska betala för att vi andra ska kunna gå på Drottninggatan? Är det dom som ska hålla efter skräp, avlopp, klotter, skadegörelse, trimma träden och sånt? Är det dom som ska betala för att vi stockholmare ska kunna gå på vår gata? Hyresgästerna kanske inte ens går på Drottninggatan?
Nä, just det, driften finansieras av skatter. Det hade gått om det hade rört sig om statlig eller kommunal mark. Då hade frågan sett annorlunda ut men nu arrenderas den marksträckan i Funäsdalen som prepareras av ett företag som, enligt dom själva, inte har nåt vinstintresse utan enbart ska sköta driften.
Sen antar jag som herr Blomquist skriver att det även är ett antal företag som är med och betalar detta men dessa går inte att jämföra då besöksantalet och underhållskostnaderna för "Längdskidåkning" kontra "Drottninggatan" är väldigt olika. Av de här anledningarna går det inte att jämnföra Drottninggatan och spåravgifterna.
Summa sumarum så får man åka var man vill på de rösade lederna. I frågan tidigare mellan Walles och Tänndalen så får man ju åka bredvid spåret om man vill, rösade spår är ju vanligtvis inte preparerade. Annars så finns ju mer än 40 mil mer opreparerade spår att slåss om.
//Bra debatt! -ibland...
