# 3053
Men jag har mindre moln på min!
Jo, så kan det bli ibland. Att en tagen bild av en annan är som ens själv som man har. Mer ovanligt är att bilden kan ha samma format eller är komponerad på samma sätt. Det är då det där lite otäcka kommer... eller tvärtom då: ‘Det gemensamma‘ infinner sig. För mycket ‘gemensamhet’ kan ju i sin tur upplevas som trivialt och i slutändan banalt och ointressant.
Att ta en bild med en kamera, är att ha, eller rättare sagt äga en viss intuition för en komplett bild. Där bildens topografiska innehåll speglas i dess komposition. Denna intuition är ungefär samma man stöter på när man gissar.
Mietjevagge är ju som du ju vet kul och lättvandrad att gå i. När jag gick där Augusti 2001(bilden) var det kallt och blåsigt. Sånt syns inte på bilderna man tar. Det är den unika personliga upplevelsen som bara fotografen äger. Vissa går i sol, andra i regn.
Vissa kommer i håg, andra glömmer.
Vissa av oss är vakna och ser.
Men, jag tycker du äger en otroligt rik bildskatt på ovanliga sedda fjäll och platser. Inte minst är ju dina filmer kul, senast nu den ifrån Sarek. I dessa för du ju framåt berättelsen kring vandringen och låter den inte bara stanna i ett ögonblick i ett fotografi utan man får mer. Ett mervärde alltså!
Kanske är det en vanesak hur vi tolkar utifrån det vi enkelt kan se.. Den statiskt fotograferade bilden kanske inte längre överensstämmer med det vi verkligen upplevde?
Fjällen vid sjön heter ju Lullevare (1655)och Unna Kasak. (1420). De namnen är bortglömda och står ej heller på kartan längre.